Otur upphöjt till tre

2010 var det synd om Jasmin Sudic.

När korsbandet gick av igen 2011 var det på nytt dags att förbanna hans otur.

Och nu?

Otur inte upphöjt till två utan tre…

Jag lider med honom. Det gör givetvis alla vettiga människor.

För historien är ju egentligen för grym – och märklig – för att vara sann.

Först fick han ett söndrigt korsband hopsytt. När han kämpat sig tillbaka gick det sönder igen och då bestämde MFF-läkaren Pär Herbertsson i samråd med Sudic att operera in ett ersättningskorsband från en donationspatient. Och nu är det alltså det korsbandet som är sönder!

Jag har letat länge för att hitta andra elitidrottare som drabbats av tre korsbandsskador.

De är inte många, men de finns. Lisa Ek i LdB FC Malmö håller på att kämpa sig tillbaka efter sin tredje och samma sak gäller handbollsstjärnan Oscar Carlén. Tror dessutom att Mikael Eklund, som vann SM-guld med Kalmar FF 2008 och spelade i Assyriska när Rikard Norling tränade Södertäljelaget, rehabade sig tillbaka efter tre korsbandsskador.

Men grejen är att ingen av oss har rätt att ställa några krav på att Jasmin Sudic ska lyckas, eller ens att han ska försöka.

Det där är helt och hållet upp till honom själv.

Vill han försöka är det bara att önska lycka till och hålla tummarna.

Klarar han sedan att komma tillbaka lika stark som förut är det fantastiskt.

Jag ska inte komma med några bestämda förutsägelser. Alla som gör det bidrar bara till att öka pressen på honom att komma tillbaka.

Visst tror – eller gissar/hoppas/önsketänker – jag att jag får se honom spela allsvensk fotboll 2014 (då han på nytt är MFF:s spelare). Men det är egentligen skit samma. Som sagt, det är han själv som avgör om han vill och kan.

Det viktiga att komma ihåg är att han oavsett hur det går redan bevisat att han är en bra allsvensk spelare.

Två gånger till och med.

Först i MFF innan skadehelvetet startade. Och sedan hela den här vårsäsongen i Mjällby.

Jag har pratat med många som följer Mjällbys öden och äventyr. Nästan alla är överens om att två spelare stått i särklass i årets lag: Jasmin Sudic och Kristian Haynes.

……………………………………………………………….

Rikard Norling är redan på Irland.

Där väntar han in laget för att intensifiera förberedelserna till torsdagens EL-match mot Drogheda United och informera dem om vad han såg i måndagens cupmatch mot Cork.

Drogheda vann med 3-0 och när jag på eftermiddagen pratade med Rikard betonade han att Drogheda är ett moståndarlag som måste tas på stort allvar.

I fredags förlorade Drogheda med 0-3 mot Shamrock Rovers i serien. Då var fyra spelare avstängda och det var anledningen till att Rikard Norling och Simon Hollyhead valde att se dem i cupmatchen istället. Det var han glad över. För även om han pratade en del om att man ju inte kunde veta om det var fredags- eller måndagslaget som var mest ordinarie så var det mest prat. Med alla på plats är Drogheda ett betydligt bättre lag och det var bra att se just den upplagen.

4-4-2. Brittiskt stuk. Kämpastarkt. Bra på fasta situationer. Ett par nyckelspelare klart vassare än de övriga.

Men det ska inte räcka. I många år nu har MFF varit riktigt starkt mot just brittiskt motstånd, oftast av betydligt högre kvalitet än Drogheda United.

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.