Pontus hoppas fortfarande på spel

Pontus Jansson sprang lite lätt alldeles i inledningen av MFF:s träningspass på Limhamns IP. Sedan satte han sig på bollen, såg riktigt sur ut och följde resten av träningen från sidan.

Stukningen i foten som fick honom att stå över onsdagens pass stoppade honom även från torsdagens.

Efter träningen gav han dock ett visst hopp om spel på lördag.

– Jo jag blev rejält besviken när det inte gick att vara med på träningen. Det vill jag vara. alltid. Men det kan gå ändå. Jag hoppas fortfarande på spel på lördag, sa han efter passet.

– Fast det är klart. För mig var det inte bra att den flyttades från söndag till lördag. Nu har jag en dag mindre att bli okej.

MFF-naprapaten Wilner Registre uteslöt heller inte spel för Pontus. Däremot antydde han att det kan dröja till matchdagen innan man vet säkert.

Pontus Jansson är en kämpe som inte ger sig i första taget. Han har spelat med smärtor förr.

…………………………………….

Samtidigt som spelarna tränade för fullt inne på konstgräset jobbade Fritid Malmös personal med att sätta upp den portabla ståplatsläktaren på långsidan närmast sporthallen.

Limhamns IP kommer att vara redo att ta emot de cirka 3 000 åskådarna som arenan rymmer på lördag och förköpsförsäljningen tickar på så snabbt att det mesta talar för att det blir fullt hus.

…………………………………….

Mer nytt från träningen:

Pawel Cibicki är uttagen i Polens U19-landslag. Om det kan ni läsa mer här.

När vi pratade med Pawel efter träningen passade jag också på att fråga honom om han numera är mittfältare eller anfallare. Han är ju uppflyttad i truppen som yttermittfältare, men på grund av de många skadorna i Malmö FF:s anfallsled har han under försäsongen fått spela en hel del på den positionen.

– Fram till den förra säsongen var jag anfallare, berättade han, men betonade också att han känner sig hemma på båda positionerna.

– Bara jag får spela så kvittar det.

 

 

 

 

Ett bra beslut att flytta matchen

Vi som var på plats när MFF mötte Öster den 2 mars tycker nog alla att det var ett bra beslut av MFF att flytta matchen mot GIF Sundsvall till Limhamns IP.

Planen höll inte måttet och försämrade radikalt möjligheterna att spela fotboll, vilket missgynnade MFF mest.

Jämrför gärna med träningsmatchen mot OB i Limhamn då Malmö FF spelade riktigt bra, på en konstgräsplan som är oerhört mycket bättre än den som ligger på Malmö IP (och även på planerna på Stadionområdet).

Balkongmatta mot en dyr fin persisk drog Rikard Norling till med när jag bad honom jämföra Malmö IP och Limhamns IP.

Efter den envisa kylan har Stadions plan snarast blivit sämre och Swedbank Stadion-planen är inte heller bra. Därför var det nog till slut ett ganska lätt beslut att välja bort både Swedbank Stadion och alternativen Malmö Stadion och Malmö IP.

Det innebär inte att Limhamns-alternativet är perfekt. När det kom 1 307 åskådare mot OB var det tufft med parkering och ännu tuffare med köerna till insläppet. Med extraläktare ska det gå att plocka in 2 900 åskådare den här gången. Med tanke på att matchen mot OB var en träningsmatch på en fredagseftermiddag och det här är en avgörande tävlingsmatch i Svenska cupen kommer det troligen att bli fullt. Därför finns det egentligen bara ett gott råd inför matchen. Kom i tid! Och med det menar jag inte det en normal malmöitisk åskådare tror är att vara ute i god tid.

Många kommer nog  att känna igen extraläktaren. Det är samma som Malmö FF-åskådarna tidigare stått på på Heleneholms IP (stadslagsmatchen), Kulladals IP och konstgräsplanen på Stadionområdet.

………………………

Det var inte flytten av matchen från söndag till lördag som omöjliggjorde Benjamin Fadis medverkan Den var omöjlig redan från början.

Inser det fullt ut efter att ha pratat med Per Ågren.

Många har tyckt att det var dåligt av SvFF att inte kunna fixa övergången från det att Benjamin fyllt år på lördagen till matchen på söndagen. Och det håller jag med om, men SvFF är den sista instansen av fem.

Följande steg ska passeras, och inget får påbörjas förrän Fadi fyllt 18:

1) Migrationsverket

2) Riksidrottsförbundet.

3) Fadis tidigare klubb i Ghana.

4) Ghanas fotbollförbund.

5) SvFF.

Det är först sedan 1 och 2 behandlat ärendet och licensen gått från 3 till 5 som allt är klart.

Per Ågren lade dessutom – i alla fall delvis på allvar – till att ingen på något av de fem ställena väl nånsin jobbat en lördag eller söndag.

Det kommer nog att ta ett par dagar till….

……………………

Intressant för resten att planen på Malmö IP som MFF – och många andra – totalt dömer ut är den som LdB FC Malmö ska spela i Champions league mot Lyon på den 28 mars. Med Malmö Stadion som backupalternativ.

Men det blir snart mycket bättre. Både för LdB och MFF.

Sent i höst grävs planen på Malmö IP upp och ersätts av en ny modern konstgräsplan minst lika bra som den på Limhamn. Dessutom läggs värme under.

Det får man absolut inte glömma bort när man diskuterar konsekvenserna av årets ovanligt kalla senvinter.

Malmö IP-planen byggs om från cirka november 2013 till april 2014 så nästa vinter kan det bli samma problem. Men från och med hösten 2014 kommer det att finnas en arena som BÅDE bjuder på en bra konstgräsplan och hyfsad läktarkapacitet som alternativ till Swedbank stadion.

Därför finns det ingen anledning att gripas av panik.

Mer om Malmö IP-ombyggnaden och andra konstgräsbyggen i Malmö kan ni läsa här.

 

 

Bäddat för målskillnadsaffär

MFF-seger med 2-0 över Frej i Svenska cupen.

Jag ska direkt säga att streamen jag följde matchen på var så usel att jag inte tänker ge mig in på några omfattande kommentarer om spelet. Det hade inte varit rätt.

Men lite grann allmänna grejer tänkte jag bjuda på.

1) Vad jag förstått var jag långt ifrån ensam om att betala 59 kronor och sedan få en stream som liknade en gammal bulgarisk testständning från tv-ålderns barndom, fast sämre. Det var många som klagade, ville ha pengarna tillbaka och fick det. Sändningarna från matcherna måste fungera

2) 2-0 var godkänt, men inte mer. MFF satte tryck, fick ett massivt bollinnehav och skapade chanser för betydligt fler mål. Felet var att det inte blev 4-0.

3) Nu blir det troligen en målskillnadsaffär om vilket lag som ska gå vidare från gruppen. På torsdag möter Öster IK Frej inomhus i Tipshallen och på söndag spelar MFF mot GIF Sundsvall på Swedbank stadion. Stor fördel Öster om det blir en klar seger mot Frej. Om det ”bara” blir kryss, 1-0, 2-1 eller något liknande flyttar fördelen över till MFF. Frej är inte avsågat. Vid seger mot Öster går Täbylaget upp på sex poäng, förbi Öster och om MFF sedan tappar poäng mot Sundsvall är det Frej som går vidare.

4) Det är VIKTIGT att MFF går vidare. I lördags när jag stod och väntade på Erik Johansson för lite snack inför matchen hade man kört fram spelarbussen utanför omklädningsrummet. På den är alla titlarna Malmö FF tagit uppskrivna med årtal. Imponerande till dess att man tittar på cupsidan. 14 segrar är bra, men den senaste togs 1989. Då var de flesta av spelarna i den nuvarande truppen inte ens födda! Det behövs skrivas in nya årtal inte bara på SM-guldsidan och bästa chansen är alltid i den turnering som fortfarande pågår. Dessutom har omläggningen av cupen gjort den betydligt hetare och intressantare. Frej slog publikrekord idag. Ingen bra timing om Malmö FF åker ut tidigt just när det äntligen börjar bli lite liv i cupen.

5) Simon Kroon! Jag gör ett undantag från att inte kommentera och analysera det lilla jag såg. Kroons inhopp kunde jag i alla fall följa. Han var riktigt bra när han kom in mot Öster. Nu var han det igen. Det här kan bli hans genombrottssäsong.

……………………………

MFF-ledningen har för övrigt allt oftare börjat prata om att de senaste tre årens placeringar är de sammanlagt bästa i modern tid, det vill säga på runt 20 år. Så är det ju inte. 2002-2004 kom MFF tvåa, trea, etta.

 

 

Ingen skräll att Cibicki ligger före

Efter Östers seger över GIF Sundsvall seglade Smålandslaget upp på fyra poäng och en hyfsad målskillnad.

Därmed finns det knappast någon återvändo för Malmö FF. Det måste bli seger i söndagens match mot Frej och säkert även nästa helg mot GIF Sundsvall.

Annars är det färdigspelat i cupen.

I så fall alldeles för tidigt! Cupen har fått ett rejält lyft både prestige- och uppmärksamhetsmässigt med de nya reglerna.

Just när det händer ska man inte stå vid sidan om och titta på. Malmö FF:s snudd på rekordunga trupp – med bara strax över 22 år i medelålder – behöver dessutom en bra start på tävlingssäsongen.

Rikard Norling maskhåller som vanligt om startelvan, men det lär bli en del intressanta förändringar i laget.

Erik Johansson ersätter Filip Helander i försvaret, Ivo Pekalski tar över Markus Halstis position på mitten av mittfältet, Emil Forsberg spelar istället för Simon Thern på vänsterkanten och lärlingen Pawel Cibicki får chansen bredvid Magnus Eriksson i anfallet.

Några andra slutsatser går inte att dra av veckans träningar.

Två av förändringarna är självklara. Filip Helander är skadad, då är Erik Johansson den naturlige ersättaren. Samma sak gäller för Simon Therns skada och valet av Emil Forsberg på hans plats.

Markus Halsti är däremot inte skadad. Han sitter på bänken.

Samtidigt är en bortamatch i cupen mot ett division 1-lag ett perfekt tillfälle att ge Ivo Pekalski chansen från start.

Han har trappat upp steg för steg genom U21 och inhopp i A och tränat på utan problem med skador en lång period. Det är dags nu. Men 2010 och 2011, då det hade varit rätt löjligt att ifrågasätta hans självklara plats i elvan, är inte 2013.

Den här gången måste han både bevisa att laget blir bättre med honom och att han kan spela regelbundet. Hur bra han än är frisk blir det för ryckigt om han ska in och ut ur laget. Jag tror att han klarar det. Men han har inte bevisat det. Än.

Väljer Rikard Norling Pawel Cibicki i anfallet överraskar det säkert många.

Men med Tokelo Rantie, Dardan Rexhepi och Benjamin Fadi borta finns det bara tre alternativ:

1) 4-5-1, eller 4-4-1-1.

2) Petter Thelin.

3) Pawel Cibicki.

Ettan känns helfel. MFF är ett 4-4-2-lag. Testet mot Nordsjälland var just ett test. Dessutom ämnat för svåra bortamatcher i Europa mot riktigt bra lag, inte en cupmatch mot ett division 1-lag.

Tvåan har jag sett att många förordar, gärna med argumentet att man dissar ett nyförvärv med A-kontraktstatus genom att välja en lärling.

Skit samma med olika kontrakt säger jag.

Bäst ska spela!

Glöm inte att Thelin spelade i division 3 förra året. Han måste upp i tempo och anpassa sig till vässad konkurrens. MFF:s U19 kör över division 3- och 2-lag. Det är ingen skräll att Cibicki ligger före. Han kommer helt enkelt från en omgivning som ligger närmare A-laget i nivå kvalitetsmässigt än den Petter Thelin lämnade.

Kontraktsstatusen är dessutom ett villospår. A-truppskontrakt fullt ut var en förutsättning för att kunna värva hit Petter Thelin. De fem lärlingarna från de egna leden som flyttades upp var redan i MFF. Det innebar INTE att man satte en stämpel på dem som sämre eller efter i konkurrensen. Alla i truppen konkurrerar på samma villkor.

Malmö FF har aldrig haft bättre U19- och U17-lag än de senaste åren.

MFF U19 – och ibland U17 – kör som sagt över lag från division 3 och 2. Då är det och ska vara oerhört svårt att som 17-åring komma hit direkt från division 3 och vara bättre. För att klara det måste man ha en unik talang. Det kan mycket väl visa sig att Petter har de egenskaperna, men det måste han i så fall visa på plats i konkurrensen. Det finns inga friplåtar till unga nyförvärv från lägre serier.

Det är faktiskt rätt bra för Petter Thelin också. När han väl tar en plats i konkurrens med spelare från de egna MFF-leden kan det ju vara bra att han vet att det åtminstone finns några som fattar att det var svårt att göra det.

 

En MFF-seger för demokratin

Här kommer två saker från MFF:s årsmöte.

Först lite om den viktigaste frågan, motionen om 51-procentregeln.

Sedan en fyllig intervju med Johan Erichs, den gamle punkaren som blev invald i styrelsen.

Det blir långt nog. Jag återkommer i helgen med lite annat från årsmötet.

……………………………………………………….

MFF-styrelsen blev nedröstad av medlemmarna på årsmötet i frågan om 51-procentregeln.

Det ska den vara tacksam för.

Inte minst för att mötet bestämde sig för att Malmö FF ska stötta IFK Göteborgs motion till Riksidrottsförbundets möte om att behålla 51-procentregeln på RF-nivån. Därmed får Svenska Fotbollförbundet allt svårare att hävda att rörelsen är enig.

Det var en lögn från början, nu är det uppenbart för alla. Tidigare har medlemmarna drivit igenom motsvarande beslut på Djurgårdens, AIK:s, Hammarbys, Elfsborgs och Helsingborgs IF:s årsmöten. Det hade varit pinsamt om MFF inte följt efter.

Det är viktigt att just de stora klubbarna driver frågan.

Det är som sagt IFK Göteborgs motion, men även politiskt omstridda lilla Göteborgsklubben Proletärens FF:s. Proletären har lämnat in en liknande motion tidigare utan att någon har brytt sig. Nu blir det en helt annan sak.

Lättare att uppmärksamma och väldigt mycket enklare att stötta!

Varför är det då så viktigt att bevara 51-procentregeln? Och har det någon större betydelse om man behåller den på RF-nivån istället för att lyfta ner den och låta de enskilda förbunden besluta på egen hand?

Jag vet att åtskilliga mindre förbund bara tycker att det är jobbigt. Men då glömmer man att demokrati är en fråga för alla.

51-procentregeln är betydelsfull.

I ett tidigare blogginlägg gav jag tre argument. De håller än:

Av principiella skäl.

Idrottsrörelsen i Sverige var tidigt ute med de demokratiska idealen. I många fall låg den före de politiska partierna och riksdagen. Det är en tradition att slå vakt om.

Av praktiska skäl

Malmö Redhawks är inget föredöme, men märkligt nog är klubben faktiskt ett exempel på att det inte alls är nödvändigt att ändra 51-procentregeln för att satsa. Det gick alldeles utmärkt att ta in Hugo Stenbeck, och hans pengar, ändå. Att det gick åt helsicke berodde på att man klantade till det. Det ska rätt mycket till för att övertyga mig om att Redhawks spelat i elitserien bara Stenbeck fått äga klubben istället.

Av emotionella skäl.

Det är medlemmarnas och supportrarnas engagemang och kärlek som är hjärtat i klubbarna. Att slita ut och sälja det för att allsvenskan ska hamna något enstaka pinnhåll högre på den internationella rankingen är en rätt korkad idé.

Det står inga oligarker, moguler och storföretag i kö för att köpa svenska fotbollsklubbar. Det är väldigt naivt att tro

Ännu mera naivt är att tycka att det vore en bra idé att överge allt det som är bra med svensk fotboll och istället få en situation där stora företag och ruggigt rika personer som bara vill skaffa sig en ny leksak ska äga och styra.

I England, Frankrike, Italien och andra stora fotbollsländer bara skakar supportrarna på huvudena. Varför vill ni överge allt det som gör oss avundsjuka? Nu kan MFF och de övriga klubbarna se till att man inte gör det.

Titta på Tyskland. Där går det att vara både bra och demokratisk!

All heder åt de tio som motionerade. Och grattis Tony Ernst, som talade för för motionen på mötet. Jag tror dessutom att han hade god draghjälp av att de övriga klubbarnas årsmöten gått före – och nu kommer frågan upp på fler möten.

…………………………………………………………..

Johan Erichs är journalist med egen byrå, har följt MFF sedan barnsben, älskar att resa, har aldrig släppt punkmusiken han växte upp med och är med i staketgänget Kommando Kellerman som sällan missar en träning.

På fredagskvällen följde medlemmarna på MFF:s årsmöte dessutom valberedningens förslag och sa ja till att 54-årige Limhamnsbon Johan Erichs ska sitta med i klubbens styrelse.

– En ära givetvis, konstaterar Johan Erichs.

– Jag vill gärna vara med och öka dialogen mellan alla som är engagerade i Malmö FF. Förhoppningsvis kan vi även öka insynen. Klubben och laget följs med en sådan fantastisk passion. Det vore synd att inte ta tillvara allt det.

Johan Erichs är född och uppväxt i Malmö, vid Ribershus, och debuterade på MFF-läktaren i mitten av 60-talet.

– Pappa tog med mig och jag minns speciellt två matcher, en mot AIK och en mot Gais -65-66. Året efter tog jag klivet över till stå-platsläktaren och frånsett enstaka utflykter till sittplats har jag varit trogen ståplats. Det är något speciellt med närheten man får där.

Den nyblivne styrelsemedlemmen har jobbat i Malmö hamn och ägde under ett par år fiskebåten Ekeskär som han använde till guidade turer för att se den nya Öresundsförbindelsen växa fram. Men han har framförallt varit verksam som journalist. På 80- och 90-talen blev det en del sport. Nu skriver han mest om annat.

– Jag brukar säga att jag huvudsakligen skriver om de tre l-en: logistik, läkemedel och livsmedel.

– Ekeskärtiden var kul. Det var en fin gammal trålare från Öckerö. Vi använde den mest för turer ut till bron. Själva fisket är jag inte alls intresserad av.

Johan Erichs verkar vara rätt så strukturerad när det gäller just intressen. Det som engagerar honom ägnar han mycket tid.

Han är som sagt en mycket trogen stakethängare vid MFF:s träningar.

Han älskar cykelsporten och särskilt Tour de France.

– Där är jag klistrad framför tv:n och jag har varit på plats i Frankrike och sett loppet åtskilliga gånger.

– Visserligen är det sant det som sägs att cyklisterna mest swischar förbi. Men det är folklivet och allt det andra med miljontals åskådare på plats som är det stora. Utan att ha upplevt det är det svårt att föreställa sig hur stor tävlingen är.

Johan Erichs är dessutom själv en flitig cyklist. Han far fram och tillbaka i och kring Malmö och när han är ute och reser är det oftast på två hjul han bekantar sig med städerna. Hur mycket trafiken än pulserar.

– Jag cyklar i alla städer jag besöker! Många tror att det är svårt i till exempel vimlet i London, Paris och Berlin, men det har jag aldrig upplevt. De flesta tar stor hänsyn till dig när du kommer cyklandes och du upplever stan på ett sätt som du annars inte kommer i närheten av.

Ingen av de tre nämnda städerna finns dock på topp tre på Johan Erichs besökslista. Där placerar han istället Bangkok, Sydney och – efter en stunds betänketid – Istanbul.

Till sommaren kan för övrigt de som vill passa på och cykla med Johan.

Förre året drog han igång en guidad tur “i Zlatans spår”.

– Jag vill ge bilder av det goda Malmö, som en motkraft till allt skit som sägs om stan. Därför cyklar vi runt och tittar på lite olika platser med anknytning till Zlatan. Via turistbyrån får många besökare reda på att turerna finns och utan så mycker reklam fick vi bra fart på det i somras

Inom musiken, som också är ett mycket stort intresse för Johan Erichs, är det fortfarande punken som gäller. Plus glamrock.

– Utan glamrock, ingen punk. Mott the Hoople vill jag gärna nämna. Annars är det band som Clash, Chelsea, X-Ray Spex och danska Magtens Korridorer jag mest har följt.

– Jag har nog sett alla de stora punkbanden jag hade med på listan över dem jag ville uppleva live. Den bästa konserten av alla jag sett är Clash i Brixton 1982!

Tungt!

 

En MFF-hjälte värd att hylla

Dags att hylla en gammal hjälte.

Och jag säger direkt, han är inte fotbollsspelare. Men under en lång period av sin karriär var han MFF:are och en ruggigt framgångsrik sådan.

Om ni bara vill läsa fotboll kan ni hoppa över det här blogginlägget, men nu när Jörgen Persson vid 46 års ålder till slut bestämt sig för att lägga alla sina racketar på hyllan vill jag påminna om hans meriter i MFF-tröjan.

Jörgen spelade i MFF:s numera nedlagda pingissektion från hösten 1987  till och med våren 1992. Sista säsongen gick han visserligen till Saarbrücken i Tyskland, men han fortsatte att representera MFF i Sverige.

Under de åren vann han:

Ett bragdguld (1989)

Ett VM-guld i singel (1991)

Två VM-guld i lag (1989, 1991)

(dessutom ett silver individuellt, ett brons i dubbel, ett silver och ett brons i lag i VM)

Tre EM-guld i lag (1988, 1990 och 1992)

Ett EM-guld i dubbel (1992)

(dessutom ett brons i lag och ett i dubbel i EM)

Tre SM-guld i lag (1989, 1990 och 1991)

Två SM-guld individuellt (1988 och 1990)

Tre SM-guld i dubbel (1988, 1989 och 1990)

Jörgen vann även både World Cup och Europa Top 12 som Malmö FF-spelare!

Bosse Larsson är tidernas största MFF-spelare.

Zlatan Ibrahimovic är tidernas största MFF-fostrade spelare.

Skulle jag räkna upp alla profilerna i MFF-fotbollen skulle jag behöva en telefonkatalog för att få plats.

Men meritmässigt finns det faktiskt ingen som slår Jörgen Persson! Han har också fått en platta i Walk of Fame mellan gamla och nya stadion, inte långt från Zlatans platta.

Jag skrev massvis om MFF-pingisen och följde dem ofta både hemma och borta. Därför kan jag lägga till att Jörgen Persson  var en genuint trevlig och härlig person att ha att göra med – och stolt över att spela för MFF.

Nu när han bestämt sig för att sluta hoppas jag att klubben Malmö FF någon gång under året gör något för att minnas Jörgen Persson. Sektionen är nerlagd, men minnena är kvar. Tror säkert att Bengt Madsen, som drog igång MFF-pingisen och nuvarande ordföranden Håkan Jeppsson, som startade i bordtennisen, håller med.

Fotnot: Statistiken kommer från pingisoraklet Per Hällström. Han vet allt om den sporten…

 

 

1958-grytan var behållningen

Det kom 4 531 åskådare till nostalgikicken i cupen på Malmö stadion.

En riktigt bra siffra och klacken – som både var överraskande stor och stark – visade att det fortfarande går att få till ett bra tryck i den gamla 1958-grytan.

Jag tror faktiskt att just chansen att tillfälligt få återse och krama betongen där MFF skördat så stora framgångar gav en rejäl skjuts till publiksiffran. Det hade säkert kommit 1 000 färre till Swedbank stadion.

Den här gången. För även om Stadion är värd att älska och de många minnena sällsynt sköna att vårda blev matchen även en påminnelse om att den nya arenan är rätt mycket bättre på det mesta.

Som ett tillfälligt undantag blev i alla fall återbesöket på Malmö stadion en härlig resa i nostalgins tecken.

Det började redan när de gamla klisterlapparna att sätta på rockarna delades ut till pressen och för mig fortsatte det med att jag satte mig på exakt samma plats som förr. Och fick precis samma stolpe i vägen.

Underbart!

Samma sak går dock inte att säga om spelet.

MFF ska spela bättre.

MFF ska slå Öster.

Så är det bara.

Alltid klurige Rikard Norling kom dock med en mycket intressant iaktagelse när han på presskonferensen funderade på om det här var den klassiska spända och lite halvknackiga premiärmatchen som brukar inleda allsvenskan – fast i cupen istället.

I så fall borde MFF – och de övriga lagen – efter tre cupmatcher vara redo för en rivstart när Sveriges hetaste och bästa idrottsevenemang allsvenskan sätter igång.

Det nya gruppspelet i cupen är en bra idé. Innebär den dessutom att vi slipper tomgången i början av allsvenskan blir den ju ännu bättre.

Tack för den tanken Norling!

Utan nostalgifaktorn hade MFF-Öster varit en rätt usel match.

MFF borde ha vunnit med tanke på det bastanta grepp laget kopplade i den andra halvleken, inte minst de 30 första minuterna. Då var Öster hela tiden illa ute.

Planen förstörde mycket och den hårda vinden strulade också till det.

När jag efter matchen pratade med Simon Kroon – som gjorde ett kanoninhopp – sa han det som många MFF-supportrar säkert upplever som nästan tabu.

– En bra konstgräsplan är bättre än än dålig gräsplan.

Lördagsmatchen hade tjänat på konstgräs.

Malmö FF hade tjänat på konstgräs.

Då hade MFF-spelarna sluppit lägga ner stora resurser på att hålla bollen under kontroll i sina ruscher och försök till passningsspel.

Det var lättare för Öster. Juan Robledo nickar lika bra på en åker.

Mest positivt i MFF:

Magnus Erikssons spel. Tro mig. Han kommer att ta MFF-publiken med storm.

Simon Kroons inhopp. Han har hittat självförtroendet och vässat fysiken.

 

Inte bara en nostalgikick

Malmö FF är både ett bra och ett dåligt cuplag.

I särklass bäst i Sverige om vi tittar på historia och tradition.

MFF har 14 cuptitlar. Ingen annan klubb är ens i närheten.

Pratar vi istället färska meriter är Malmö FF ett rätt kasst cuplag. Uruselt om man tar hänsyn till den fina traditionen.

Senaste gången MFF vann cupen var 1989. Senaste gången laget var i semifinal var 2002. De flesta av de elva åren som förflutit sedan dess har MFF åkt ut före kvartsfinalstadiet.

Det är hög tid att prestera bättre!

Framgång mäts i titlar. Cupseger ger en sådan.

Räcker inte det, finns ett par extra lockelser.

Vinner MFF Svenska cupen slipper laget en kvalomgång i Europa league.

Det nya upplägget av cupen är ett lyft. Till skillnad mot tidigare då man mest sysslade med att piska liv i en död häst har förbundet nu hittat något värt att bygga vidare på.

Spel höst-vår och med gruppspel i mars känns både fräscht och lockande.

Tidiga tävlingsmatcher är bra. Inte minst som uppladdning inför den allsvenska starten.

Med tre lag i en grupp försvinner dessutom alla ursäkter för de bästa klubbarna.

MFF kan till exempel torska i en enstaka omgång mot division 1-laget Frej, som är med i gruppen. Men om man i en serie på tre matcher placerar sig efter Frej går det inte att skylla på motivation och inställning. Det är bara dåligt.

……………………..

Lördagens match mot Östers IF (klockan 15.00) spelas på Malmö stadion.

Det är en nostalgikick.

Stadion är DDR, betong och löparbanor. Den är varken inbjudande eller modern.

Men samtidigt är den alldeles, alldeles – underbar.

Malmö stadion är en väldigt stor del av min uppväxt, en trygg och härlig plats att ständigt söka nya upplevelser i.

De enstaka kvällar som Malmö Stadion numera är upplyst och strålkastarskenet bäddar in de svepande läktarytorna får jag ståpäls bara jag tittar mot den på avstånd. Så vacker kommer Swedbank stadion aldrig att bli.

Men framförallt är det minnena. Alla matcherna, titlarna och vägen mot Europa-cupfinalen 1978-79. Hemmasegrarna över AC Milan (68), Bayern München (75 – då Tommy Andersson tunnlade Frans Beckenbauer), Ajax (87), men även Benfica (72).

Världscupfinalen mot Olimpia Paraguay är dock ett bittert minne. Då satt jag mest och var förbannad på den usla publiksiffran och att folk inte fattade hur stort det var.

Stod för resten och snackade med Kvällspostens Mattias Larsson på fredagsträningen. Intressant nog var vi rörande överens om den bästa matchen som någonsin spelats på Stadion:

MFF-Nottingham, 1995.

Vi som var där kommer alltid att minnas den.

Malmö FF vann med 2-1 anfört av en lysande Anders Andersson, men det kunde varit 5-1. Borde varit, för av två bra lag var MFF i särklass. Sedan vände Nottingham hemma tack vare en 1-0-seger och mål på bortaplan.

…………………

Cupmatchen mot Öster är alltså en nostalgikick.

Men den är dessutom unik. För MFF:s del är det första tävlingsmatchen sedan flytten till Swedbank stadion 2009.

Det är så länge sedan man spelade på gammel-Stadion att bara en enda spelare i truppen var med när man senast gjorde det: Markus Halsti.

Jiloan Hamad debuterade också i allsvenskan för MFF 2008 och spelade en match, men det gjorde han borta mot Elfsborg.

Daniel Andersson var givetvis också med. Men nu är han tränare och tillhör inte spelartruppen. Det innebär att Halsti är ensam. Tog ett snack med honom efter träningen om det och det kommer en artikel i Skånskans papperstidning imorron. Och på webben senare ikväll.

Matias Concha har också spelat på Malmö stadion, Men han gjorde det i sin förra sejour i MFF.

………………….

Minns ni för resten senaste tävlingsmatchen på Malmö stadion?

Sista matchen i allsvenskan 2008 vann MFF med 6-0 mot GIF Sundsvall. Vädret var vidrigt, men Ola Toivonen gjorde två ruggigt snygga mål i sin avskedsmatch. Lika många satte Edward Ofere dit och innan matchen var över hade även Jimmy Touma (jo så hette han fortfarande då) och Agon Mehmeti nätat. Eftersom Agons 6-0-mål kom i den 90:e minuten är det han som gjort det senaste MFF-målet i en tävlingsmatch på Stadion.

Bäst att någon av MFF-spelarna ser till att ta över den positionen mot Öster.

För det kan vara den absolut sista chansen på Malmö Stadion. Snart kan hela rasket vara rivet. Det pågår som bekant en utredning om anläggningens framtid där ett av alternativen är att riva.

Och så är det ju det där med att MFF möter Öster. För oss som var med på 70-talet finns det inget skönare än att slå just Öster.

……………….

Båda lagen kommer för övrigt till spel på Stadion-gräset direkt från konstgrästräning.

MFF har dock en fördel av att man tränade på gräs under Floridalägret. Öster har ännu inte gjort det.

Och planen är helt okej med tanke på förutsättningarna.

– Bra skulle jag till och med vilja säga. Att det börjat blåsa är dessutom enbart positivt ur plansynpunkt. Det torkar upp, säger Stadionchefen Bo Raneheim.

Han berättar att det enda problemet varit att nattfrosten lagt sig på ytan och varit kvar fram till 11-12-tiden på dagarna då planvärmen fått bort den. Det är också skälet till att man inte släppt in MFF för att träna på matchplanen.

……………….

Laget då?

Johan Dahlin – Matias Concha, Pontus Jansson, Filip Helander, Ricardo – Jiloan Hamad, Erik Friberg, Markus Halsti, Simon Thern – Magnus Eriksson, Dardan Rexhepi.

 

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.