Ett MFF-drama med kalkonvarning

Är det inte solklar barnrumpevarning på att det ska vara en sådan fiendskap mellan Per Ågren och Rikard Norling att en av dem måste sluta?

Jag kan mycket väl förstå dramaturgin som får supportrar, media och allmänt fotbollsintresserade att gå igång.

Lite ödesmättat, ett drama modell Shakespeare light eller som något ur Sopranos…

Men med klar kalkonvarning.

Och bakom den häftiga historien gömmer sig ett större ansvar.

Ett arbetsgivaransvar.

Någonstans på vägen borde både styrelsen och vd:n Per Nilsson sett till att situationen aldrig hade uppkommit. Eller om den var oundviklig göra något åt den innan den tilläts löpa iväg för långt.

Istället ska alla tvingas välja.

Spelarna tar ställning för Norling, det bildas facebook-grupper som ”ViVillHaNorlingKvar” som får över 1 000 medlemmar första dagen, styrelsen sägs gilla Ågren mest och så vidare i all oändlighet.

Väx upp och lös problemen istället!

Tyvärr tror jag att den uppmaningen kommer för sent.

Jag hoppas att det fortfarande går att lappa och laga så att MFF kan köra vidare med den organisation som alla trodde på i våras. Med de nödvändiga besparingarna som ekonomin kräver. Det ansvaret slipper styrelse och vd heller inte undan och där tar man det verkligen.

Men jag tror inte att det blir så. Positionerna är låsta, det har sagts och gjorts saker som inte går att reparera. Vilket alltså till stor del faller på en ansvarsnivå högre upp än sportchef/tränare. Ytterst på styrelsen.

Jag har också väldigt svårt med mellanmjölksträsket där alla måste tycka lika och vara vänner.

Konflikter kan utveckla. Om alla tycker likadant i en organisation händer det för lite. En diskussion kan föda en bättre åsikt än de man gick in i den med.

Ja, ni kan säkert alla ledarskapsflosklerna, men det ligger oerhört mycket i dem.

När Patrik ”Bjärred” Andersson kom tillbaka till Skåne efter tillvaron som utlandsproffs tog han upp Bayern München som exempel och sa något om att där bråkade i stort sett alla med alla om allt hela tiden, men resultaten var lysande.

Jag tror inte att alla tycker lika i Malmö FF. Jag tror heller inte att man är livrädd för att diskutera och debattera.

Till och med att bråka!

Men jag är övertygad om att man efter 102 år fortfarande inte lärt sig att det knappast är någon katastrof om folk får reda på det.

Spisen inte ens påsatt.

Soppan sjuder.

Allt kokar.

Oavsett situation är MFF:s recept: locket på.

 

Organisationsfrågan då?

Där finns det egentligen bara en sak som är absolut säker. Det brådskar. Ovissheten sliter på alla som bryr sig om Malmö FF.

Vi som besökt måndags- och tisdags-träningen i Kombihallen (har varit ensam journalist på båda) har känt stämningen. Alla gör sitt jobb, men samtidigt väntar alla på att det ska komma klara besked. Och som sagt, det sliter.

Pratade kort med Norling och Ågren efter träningen och sedan med Per Nilsson. Vad de sa, eller snarare inte sa kan ni läsa här.

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.