Viktig blev ännu viktigare

Malmö FF:s viktiga match mot Åtvidabergs FF blev plötsligt ännu mer betydelsefull.

Efter Elfsborgs förlust mot IFK Göteborg fick Malmö FF en ny chans att skapa närkontakt och efter AIK:s tre poäng i derbyt mot Djurgården framstår Solna-laget som ett ännu större hot i toppstriden.

MFF har tre problem:

1) Bortaspelet. Hittills i år har det inte varit bra nog för en guldkandidat. Samma sak förra året.

2) Ett par gånger nu har MFF haft möjligheten att ta in på Elfsborg utan att riktigt få till det.

3) Jimmy Durmaz och Mathias Ranégie har lämnat rejäla, ännu ej fyllda, luckor i startelvan.

I måndagskvällens match mot Åtvidaberg kan Malmö FF visa att alla tre problemen är på väg att åtgärdas. Med tre poäng vinner man borta, tar in på Elfsborg och med en bra insats av Tokelo Rantie och David Löfquist kommer en första antydan om att det går även utan Durmaz och Ranégie.

Jag är nämligen övertygad om att det blir spel från start för både Rantie och ”Lögen”.

Med Simon Thern skadad, och kvar hemma i Malmö, och Alex Nilsson ett osäkert kort på grund av smärtor i låret är det bäddat för David Löfquist.

En spelare som till skillnad från Thern och Nilsson är hemtam på positionen.

Rikard Norling skulle helst vilja avvakta ett tag till, men så tidigt som efter fredagsträningen – då det ännu inte var klart att Simon Thern var definitivt borta från spel – antydde han att omständigheterna kan bli sådana att man måste ta en genväg och sätta in nyförvärv innan de är inskolade. Det gjorde MFF med Rantie. Nu är det dags att göra det med Löfquist.

Jag skulle bli mycket förvånad om Malmö FF inte startar med följande elva: Johan Dahlin – Miiko Albornoz, Pontus Jansson, Filip Helander, Ricardinho – Jiloan Hamad, Erik Friberg, Wilton Figueiredo, David Löfquist – Tokelo Rantie, Daniel Larsson.

Den ska räcka till för att slå Åtvidabergs FF, även om det är ett mycket starkt lag hemma på Kopparvallen.

Träning på konstgräs på Mariedals IP i veckan, avfärd till Åtvidaberg på söndagen och träning på matcharenan på kvällen klockan 19.00 känns också som ett mycket bra upplägg i förarbetet.

Glöm heller inte att det inte bara är MFF som tappar spelare. Att Magnus Eriksson lämnade för Gent är ett lika stort avbräck för Åtvidaberg som MFF:s förlust av Ranégie. Eriksson är inte riktigt lika bra, men betydde lika mycket för sitt lag.

Efter Elfsborgs förlust på Gamla Nya Ullevi är det 413 dagar sedan Boråslaget vann på gräs.

Det är givetvis pinsamt. Om man gör en tabell med bara gräsmatcher i allsvenskan, som statistikexperterna på Infostrada gjort, ligger Elfsborg sist.

Det skulle vara ett stort underbetyg till allsvenskan om det gick att vinna SM-guld med ett sådant facit.

Det bortaspel MFF visat hittills ska heller inte räcka.

Bättring behövs, annars är det AIK eller BK Häcken som är de värdiga guldlagen!

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.