Vinsten det i särklass bästa

Hur bra är Malmö FF? Egentligen?

Full poängpott, tolv, efter fyra spelade omgångar och bästa allsvenska inledningen på 60 år. Ändå är den förhärskande känslan att MFF ännu inte i en enda match kommit upp i lagets maximala kapacitet.
Tidigare har man gjort det i långa eller korta sekvenser i matcherna. Mot Mjällby gjorde man det inte alls.
Möjligtvis i fem minuter efter det förlösande 1-0-målet.

Men det är kanske just det som är måttet på ett riktigt vasst lag: att vinna och vinna och vinna även när spelet inte stämmer. Det måste vara oerhört frustrerande för Mjällby att göra en så bra match, skapa så många chanser och som ett av oerhört få lag vinna statistiken över bollinnehav på Swedbank stadion, och ändå inte få en enda poäng.
Roland Nilsson tackade efter matchen publiken och klacken för att den hela tiden höll igång och i alla fall såg till att spelarna inte slappnade av och blev bekväma med att åtminstone ha 0-0.

Jag har skrivit det förr, och gör det gärna igen. Det hittills klaraste beskedet från Malmö FF i årets allsvenska är att det finns en ruggig bredd i truppen. Hur många hade i början av säsongen ens tänkt tanken att MFF skulle spela ganska lång tid med ett innermittfältspar bestående av Amin Nazari och Miljan Mutavdzic?
Och för den delen att Dusan Melicharek skulle gå in och ersätta en av allsvenskans bästa målvakter Johan Dahlin och göra det så bra? Nu har Dusan hållit nollan i två raka matcher och mot Mjällby var han MFF:s i särklass bäste spelare.
Dags att hylla Melicharek. I Mjällby visste man efter 54 superettanmatcher i det lagets tröja att han är en bra målvakt. Nu vet Malmöpubliken det också.
Givetvis är det även läge att hylla Roland Nilsson för modet att plocka av stjärnan Wilton Figueiredo när han mest gick omkring och trampade runt och balanserade farligt nära ett andra gult kort. Fast egentligen var det ett mod i två steg. Det första var att ta ut Wilton, det andra var att välja 17-årige Amin Nazari.
Det var ju först när Jeffrey Aybynn blev skadad som Miljan Mutavdzic kom in – och han gjorde det faktiskt också riktigt bra.
MFF var slött, långsamt och bekvämt i den första halvleken, men visade ändå styrka genom att komma igen och vinna. Mjällby ska däremot ha ett stort beröm för sin insats och även sitt sätt att spela fotboll.
Peter Swärdh har byggt ett passningsskickligt Mjällby och får massor med beröm för sin förmåga att stötta spelarna individuellt. En kväll som den här känns det lite konstigt att ingen lanserat honom som en möjlig ersättare till Roland Nilsson. Att Stefan Schwarz satt på pressläktaren är ju dessutom omöjligt att låta bli att nämna i det sammanhanget.

Till sist:

Guillermo Molins drog på sig en varning när han firade målet med att dra av sig tröjan och visa gåset.

Onödigt tycker säkert många, och ja. Men skit samma. Det var han värd och klart att man måste få bli glad.

Ni vet väl för resten huvudanledningen till att det blir varning när man firar mål med att dra av sig tröjan? Sponsorerna gillar inte att deras varumärken inte syns på bilderna i tidningar, tv och så vidare – och det gör det ju inte när tröjan är av.

Förbundet säger säkert något annat. Tro dem inte.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.