Nu ska jag bli en maratonman

Det känns pinsamt det här:

Men nä, jag har fortfarande inte börjat träna.

Ska sanningen fram har jag inte ens köpt skor.

Har ni redan glömt det är det kanske dumt att påminna, men jag är en ärlig man.

Under säsongen fick alla i Himmelrikets frågepanel, där jag ibland medverkar, frågan vad de skulle göra om det blev SM-guld för Malmö FF.

Så här svarade jag:

”Säga att det var ju det jag tippade. Varför trodde ni mig inte? Och sedan reta upp vissa ännu mer med att säga att under min tid som MFF-åskådare är det faktiskt det elfte SM-guldet jag fått uppleva. Så jag kommer inte att fira det så mycket, och sedan naturligtvis göra det ändå. Men om det nu ska vara en utmaning med Vätternrundor, Lidingölopp och Ringsjön runtar får jag väl också köra med något sånt. Minst ett maratonlopp 2011. Det är förmodligen ett sånt löfte som krävs för att jag ska få tummen loss och komma igång och springa igen efter ett mer än 30 år långt uppehåll, och det är förmodligen precis vad jag behöver.”

Så det är bara att leverera, som det så vackert heter. Helst ett sent lopp på säsongen så att jag hinner träna.

Fast just nu är det bara så förbannat kallt. Att springa alltså. Inte att köpa skor, så det ska jag göra. Snart.

Maraton är ganska långt.

Ångrar därför att jag inte hade vett att tänka lika klart som en MFF-vän jag träffade på Mountain-konserten på KB.

Han visade stolt upp sin sprillans nya tatuering där han under MFF-skölden hade en bricka komplett med årtal för varje SM-guld MFF tagit och rejält med plats för att lägga till en bricka för varje nytt guld.

Riktigt vackert. Det hade förmodligen varit ett bättre löfte!

Mountain var för övrigt helt okej. Leslie West är en gammal man, men han kan fortfarande dra igång ett rejält ös och inlånade basisten Rob Jones var ett fynd.

Överhuvudtaget har det varit sanslöst många konserter på kort tid.

Midlake på KB (sju skäggiga män, varav två med flöjt).

Refreshments, Nisse Hellberg och Sven Zetterberg på Konserthuset (där suveräne Zetterberg spelade röven av allt och alla, inklusive Hellberg och huvudakten – han gjorde det när han sjöng, när han spelade gitarr och när han plockade fram munspelet – troligen hade han varit lika överlägsen om han spelat på såg).

Plus givetvis Tom Jones på KB (bästa konserten hittills i år).

Och mitt i alltihopa lyckades jag missa Steve Wynn på Debaser. Det  var nog inte så smart.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.