Stark vår av MFF

När vi nu går in i det alldeles för långa uppehållet kan det vara dags att summera.

Redan när jag cyklade iväg till Swedbank Stadion och matchen mot Brommapojkarna påminde jag mig själv om en sak:
Låt inte besvikelsen över en eventuell förlust mot BP påverka för mycket. Oavsett om MFF ligger tvåa fem eller åtta poäng efter Helsingborgs IF har laget gjort en alldeles utmärkt vårsäsong.
Nu blev det ju en ganska stabil 2-1-seger när MFF väl fått ordning på försvarsspelet. Med Ivo Pekalski, Johan Dahlin, Pontus Jansson och givetvis 17-årige tvåmålsskytten Alex Nilsson som de stora topparna.
Att HIF ändå gått loss i toppen beror på att det laget gjort en inledning som är unik i modern tid. I normala fall hade Malmö FF:s poängskörd räckt till en topplats och prestationen ska mätas i avståndet till lagen längre ner i tabellen, inte minst till många tippade tätlag som har underpresterat rejält.

Många har tävlat om att påpeka att det kan vara och förmodligen blir helt förändrade förutsättningar när allsvenskan äntligen startar om i mitten av juli. Spelare säljs, spelare köps och styrkeförhållandena mellan lagen kan skifta på ett vis vi ännu inte har en aning om. Till viss del är det sant, till stor del är det skitprat.
Oavsett vad som händer kan vi redan nu säga att etablerade storlag som IFK Göteborg, Kalmar FF och försvarande mästarlaget AIK är chanslösa i kampen om SM-guldet. Det kan inga truppförändringar i världen ändra på. AIK kan värva Wayne Rooney och ändå vara lika chanslöst att nå förstaplatsen.
I den motsatta – och bättre – ändan av tabellen går det också att dra ganska säkra slutsatser. Kampen om guldet kommer att stå mellan HIF och MFF med Elfsborg och möjligtvis Örebro SK som outsiders.

Och det ska till ett jordskred eller en lavakaskad av Islandsmått för att stoppa HIF och MFF från att ta medalj. I båda fallen är enbart den prestationen ett jättekliv framåt.
Tittar vi bara på Malmö FF är det en gigantisk förbättring i jämförelse med de lika magra som usla åren efter magiska 2004 med guldet och hyllningarna på Stortorget att bli fyra och äntligen ta medalj (fyran får brons och trean lilla silver).

Jag tror dessutom fortfarande att chansen att snuva Helsingborgs IF på konfekten och ta guldet är goda. Kapaciteten finns och HIF måste bredda truppen rejält för att inte hamna i en svacka när skadorna och avstängningarna börjar dugga tätt.

Men visst, det ligger en del i att vi troligen kommer att få se stora ändringar i trupperna under de många veckorna allsvenskan går i sommaride. Säkert också i MFF och det kan vara roligt att spekulera en del i vad som kan komma att hända.

På medlemsmötet nyligen var både vd Pelle Svensson och ordföranden Håkan Jeppsson tydliga med att det finns spelare i truppen som MFF kommer att sälja eftersom man inte tror på dem på lång sikt.

Lite i skymundan är den processen redan inledd i och med att mittfältaren Robin ”Tomelilla” Nilsson inte längre är MFF-are. Den senaste  tiden har han varit utlånad till Ängelholms FF och är numera fullt ut superettanlagets spelare.
Vilka de övriga spelarna Malmö FF planerar att släppa – och redan budgeterat in pengar för – avslöjar klubben givetvis inte. Det vore taskigt mot spelarna och skulle dessutom kunna påverka priset.

Jag har dock blivit allt mer övertygad om att en av spelarna som snart lär lämna MFF är Robert Åhman Persson.
Han håller allsvensk klass och har varit jättebra som backup. Men nu behövs han inte längre.

Många tycker säkert att det känns märkligt att släppa en spelare som bara för ett par matcher sedan plötsligt fick lysa som målskytt och matchvinnare. Sanningen är att i och med Ivo Pekalskis succéartade genombrott, Miljan Mutavdzics och Rick Kruys rehabiliteringar och Wilton Figueiredos lysande spel som mittfältare är behovet av Robert Åhman Persson inte längre så stort.

Malmö FF måste också ställa sig frågan om när det är dags att säga adjö – och stort tack – till Ulrich Vinzents? Den danske högerbacken fyller 34 i höst. Han har visserligen ett kontrakt som gäller även nästa säsong, men ska man ha rimligt betalt vid en flytt tillbaka till någon dansk klubb måste man nog komma överens redan i år.

Ryktena om att Matias Concha är på väg tillbaka till Malmö FF efter degraderingen av hans Bochum till den andra Bundesligan är definitivt mer än bara lösa spekulationer. Om inte Concha spelar i MFF redan i höst kommer han nästa år. Concha är 30 år och bör ha en längre förbrukningstid på hög nivå än Vinzents. Den förre Kulladals FF-spelaren är också i mitt tycke bättre än Ulrich Vinzents.

Tror ni för resten att det är en slump att den förste mottagaren av Bengt Madsens nyinstiftade kulturstipendium blev – Matias Conchas bror. Inte för att han inte förtjänar det. Men ändå.

När det gäller tunge anfallaren Edward Ofere har Malmö FF inget val. Hans kontrakt går ut efter säsongen och han, och hans agent, har föredömligt spelat med öppna kort och berättat att han inte är intresserad av att förlänga det. Om MFF vill ha betalt vid en övergång – och det både vill och behöver man – är det alltså i sommar han ska säljas. Så lär också ske.

En av de två spanjorerna som den senaste veckan tränat med MFF, 22-årige José Luis Reyes, är en trolig ersättare. Bli heller inte förvånade om 31-åtige mittfältskollegan Iván Diaz trots allt snack om att han bara är här på semester och för att hälsa på andretränaren Josep Clotet Ruiz också blir aktuell. MFF säger att många andra klubbar är intresserade, men det är i Malmö han är.

Och både Reyes och Diaz är synnerligen välscoutade tack vare att de haft Ruiz som tränare. På onsdagen spelar MFF U21 mot Landskrona Bois. Då har de spanska spelarna redan rest hem. Det MFF behöver veta vet man redan.
I beslutsunderlaget bör naturligtvis även ingå att MFF i Agon Mehmeti, Alex Nilsson och Dardan Rexhepi har den i särklass mest lovande forwardstrion av alla svenska klubbar.

Mot BP visade Alex Nilsson precis det han är som bäst på. Vid 2-0. Perfekt balans, stor styrka och en jäkla vilja att ta sig framåt. Det var BP:s bäste försvarsspelare han hur lätt som helst höll ifrån sig.

Synd bara att både Wilton Figueiredo och Ivo Pekalski är avstängda nästa match. Ett lite tufft utfall av ett allmänt uselt humört som startade med Pablo Pinones Arces fula armbåge på Rick Kruys. Och som kulminerade vid BP:s mål där John Guidetti i en och samma situation lyckades visa att han både är en mycket duktig spelare och en stor barnunge. Wiltons gula kort – som blev hans andra – var onödigt, men nästan förståeligt.

Till sist: varför måste MFF nästan alltid drabbas av panik när man släpper in ett mål? Istället för att lugnt hålla i bollen och utnyttja sina passningskvaliteter tillbringade man den sista minuten i en stor tjongfest

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.