Smörgåstårtans dag 13 november

Idag firar vi Smörgåstårtans dag – en dag som är väl värd att uppmärksamma. Vid sidan av kanelbullen är kanske smörgåstårtan något av det mest svenska som finns.

Gröna smörgåstårtan

Det här är en läcker och fräsch vegetarisk smörgåstårta som lätt kan bli helt vegansk om du byter ut alla mjölkprodukter mot veganska alternativ. Den som vill kan förstås servera tunnskivad skinka eller andra charkuterier till men det är absolut inte nödvändigt – jag har aldrig träffat en ”köttätare” som inte älskat den här smörgåstårtan. Du behöver:

8 landgångsbröd eller motsvarande mängd kantskurna skivor av formfranska

Parmesanfyllning
450 g frysta gröna ärter
1 dl valnötter eller andra nötter
100 g finriven parmesan, ca 2 dl
400 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och nymald svartpeppar

Tomatfyllning
1 burk kärnfria gröna oliver, ca 240 g
1 burk tomatpesto, ca 150 g

Garnering
2 dl crème fraiche
200 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och peppar

Valfria dekorationer, t ex blandade späda salladsblad, paprikaringar, hyvlad gurka, hyvlad parmesan ost, druvor, physalis…

Gör så här: Först gör du parmesanfyllningen. Tina ärterna och hacka valnötterma. Lägg allt i en matberedare tillsammans med parmesan och färskost. Kör till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar och ställ kallt. Gör sedan tomatfyllningen genom att finhacka oliverna och blanda med tomatpeston. Förvara kallt. Finhacka oliverna. Rör ihop med tomatpeston. Ställ i kylskåpet.

Gör garneringen. Blanda creme fraiche med färskost, salta och peppra.  Ställ i kyl medan du monterar smörgåstårtan.

Lägg två landgångsbröd bredvid varandra på ett serveringsfat. Bred på hälften av parmesanfyllningen. Lägg på ytterligare två landgångsbröd och bred på all tomatfyllning. På med nya landgångsbröd och bred på resten av parmesanfyllningen. Täck slutligen med de två sista bröden och bred över creme fraiche-krämen – se till att den täcker kanterna också.

Garnera tårtan med grönt och frukt, täck med plastfolie och ställ kallt fram till servering.

Festlig middag på Alla Helgons Dag

I morgon firar vi Alla Helgons Dag, en stillsam fest i eftertankens anda, då vi går till kyrkogården och tänder ljus eller lägger en krans – eller båda delar – för de nära och kära som gått före oss.

I vår familj har vi alltid ätit festmiddag på Alla Helgons Dag, ofta kalkon på mammas vis, serverad med hasselbackspotatis och med gammaldags chokladkräm till dessert.

Ugnsstekt kalkon

Observera att kalkonen måste tas ut ur frysen i god tid – den tar ett dygn på sig att tina i rumstemperatur (två dygn i kyl). Till det mindre hushållet går det förstås alldeles utmärkt att göra på samma sätt med en kyckling. Minska då övriga ingredienser proportionerligt, till en kyckling på mellan 1-2 kilo blir det bra att ta ungefär en tredjedel av mängderna angivna i receptet. 

1 kalkon (4-5 kg)
1 stor stekpåse

200 g rumsvarmt smör
½ dl soja
5 kvistar timjan
5 kvistar salvia
½ msk salt
½ msk malen svartpeppar

Fyllning

2 klyftade äpplen
1 dl katrinplommon
5 kvistar timjan
1 dl vatten

Sås

Spad och fyllning från kalkonen
1 dl vispgrädde per person
Salt och svartpeppar

Gör så här: Värm ugnen till 175 °C. Hacka salvia och timjan. Blanda det rumsvarma smöret med soja, salvia, timjan, salt och peppar. Lossa försiktigt på bröstskinnet nerifrån och hela vägen upp mot halsen. Lättast är det att lossa på skinnet med händerna eller med en sked med undersidan mot skinnet så det inte går sönder. Stryk ut två tredjedelar av smöret mellan skinnet och köttet. Fäst eventuellt skinnet med ett grillspett längst ner för att undvika att det kryper upp. Smörj in resten av smöret över hela kalkonen.

Lägg stekpåsen på en ugnsfast plåt och lägg äpplen, katrinplommon och örtkryddor på botten. Häll på 1 dl vatten och placera kalkonen ovanpå frukten. Sätt en ugnsfast termometer i fågelns köttigaste del, förslut stekpåsen noga och ställ in kalkonen i ugnen. Stekpåsen ska inte nudda vid ugnens kanter. Ugnsstek kalkonen tills termometern visar 67 grader. Det tar ca 30-40 minuter per kg.

Ta ut kalkonen ur ugnen och klipp ett stort hål upptill i stekpåsen. Lyft försiktigt ur kalkonen ur stekpåsen och låt den vila i en halvtimme eller något mer, så att den behåller sig saftighet. Sila av spadet från stekpåsen i en kastrull och pressa igenom ungefär hälften av fyllningen ner i såsen. Vispa i grädde och låt såsen koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Servera kalkonen varm eller kall. Häll gärna lite av såsen över det skivade varma köttet, så att det behåller saftigheten. Servera med potatisklyftor, gratäng eller hasselbackspotatis och en sallad eller kokt brysselkål.

Hasselbackspotatis

Receptet blir lagom för 4 personer men kan lätt dubblas om man är fler vid middagsbordet. 

800 potatis, jämnstora
30 g smör
1 tsk salt
1 msk ströbröd

Gör så här: Sätt ugnen på 225 grader. Skär potatisen i tunna skivor – men inte helt igenom. Det är lätt om man lägger potatisarna i en träslev.

Lägg potatisarna med den skivade sidan upp i en ugnsfast form. Smält smöret och pensla potatisarna, strö över ströbröd och salt och baka i mitten av ugnen i ca 45 minuter.

Gammaldags chokladkräm

En klassisk efterrätt som serverats i vår familj – och många andra – i generationer. Dags att återuppliva den! Till 4 personer behöver du:

8 dl mjölk
4 dl potatismjöl
2 msk kakao
2 msk vaniljsocker
3 msk strösocker

Gör så här: Häll alla ingredienserna i en gryta. Koka upp under ständig omrörning tills krämen tjocknar – den får inte koka utan vid först uppkoket ska grytan dras från plattan. Häll upp i en skål, strö på lite strösocker så att krämen inte skinnar sig, och servera ljummen eller kall med gräddmjölk.

Allhelgonafirande och Halloween med urgamla anor

Allhelgonafirande – eller Halloweenfest? Bruket att fira just Halloween blir alltmer utbrett i Sverige och för många kanske den känns som ett stort avsteg från den mer stillsamma Allhelgonahelgen, då vi tänder ljus på våra kära anhörigas gravar och iakttar lugn vördnad för dem som lämnat oss. Men skillnaderna är egentligen inte så stora som man kan tro. Och Halloween är långtifrån den högljudda amerikanska helg som vi ibland förleds att tro.

Halloween, eller All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton i de engelskspråkiga länderna. Dess ursprung kan spåras till den förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades just denna dag för att markera att sommaren var över och att vintern gjorde sitt intåg. Samhain betraktades också som den natt då de döda återvände till jorden. För att vägleda dem och skrämma bort häxor och annat ont tände man eldar och ljus i nattmörkret.

Man ägnade sig också gärna åt fester och olika upptåg just denna natt. Människor maskerade sig och gick från hus till hus och tiggde ihop till kalas – och om man fick gå tomhänt från ett hus straffades värdfolket genom upptåg av olika slag.

Under dessa skämtsamma vandringar kom den numera så välkända pumpalyktan till – fast från början använde man rovor istället för pumpor. I de engelskspråkiga länderna kallas den Jack o’lantern, och namnet sägs härröra från en smed vid namn Jack. Jack var för ond för att få komma in i himlen, men var heller inte välkommen i helvetet eftersom han en gång överlistat den lede själv. Därför var han dömd att för evigt vandra i mörkret, och för att lysa upp vägen hällde han glödande kol i en rova som han bar med sig.

När kristendomen infördes ville katolska kyrkan försöka kristna den hedniska helgen för att minska de gamla keltiska gudarnas och andarnas kraft. Därför införde man på 700-talet e Kr Alla helgons dag den 1 november, som en fest för alla de helgon som inte hade någon egen dag i almanackan – och naturligtvis för att man trodde att en kristen helg skulle förminska Samhains betydelse för människorna. Men det lyckades inte och några hundra år därefter införde man också Alla själars dag den 2 november – en dag då de levande skulle be för de döda. Men inte heller detta rådde bot på Samhain, även om den så småningom kom att kallas för allhelgonaafton. Och de folkliga traditionerna kring Halloween levde kvar även efter reformationen.

Idag är det främst USA som förknippas med Halloweenfirandet, men dit kom seden relativt sent. Den introducerades i Amerika av de irländska invandrarna som kom under första hälften av 1800-talet och anammades lika ivrigt av protestanter som av katoliker. Med tiden utvecklades traditionen till en populär sed bland barn, och idag är det främst barn och ungdomar som går runt från hus till hus och tigger godis med ropen ”trick or treat”. ”Treat” är förstås de godsaker som barnen förväntar sig att få från husets ägare – medan ”Trick” är vad som händer om de får gå tomhänta hem. Ägg- och tomatkastning mot dörrar och fönster hör till vanligheterna! Men de flesta amerikaner bekymrar sig inte om det, utan är generellt positiva till traditionen. De flesta pryder sina trädgårdar med ljus och lyktor, och i New York anordnas varje år en stor och påkostad Halloweenparad. Det som väcker mest negativa reaktioner mot den är att det är en fest som har hedniskt ursprung, men också att den med åren blivit mycket kommersiell.

Under de senaste femton åren har ju firandet blivit utbrett även i Sverige, och de flesta skolor och daghem ordnar numera Halloweenmaskerader och fester. Än så länge reagerar svenskarna med blandade känslor på Halloweenfirandet. Många ser den lekfulla och, enligt vissa, respektlösa inställningen till döden som en motsats till det allvarsamma och mer högstämda svenska allhelgonafirandet. Det höjs även röster om att Halloweenfirandet skulle kunna konkurrera ut allhelgonahelgen. Men än så länge verkar det bli precis tvärtom. Seden att tända ljus på gravarna och besöka kyrkogårdar har ökat under de senaste åren. Att anordna Halloweenfirande och pryda trädgård eller balkong med pumpalyktor står ju på intet sätt i någon motsättning mot att pryda gravar med ljus eller anordna en stilla minnesstund för en kär anhörig. Kanske är det dags att välkomna den nya hösthelgen och införliva den med våra klassiska svenska traditioner?

Kanelbullens dag den 4 oktober

Nu är det dags igen, att fira Sveriges mest älskade bulle. Jag pratar förstås om Kanelbullens dag, en tradition som fyller 20 år i år, och som jag alltid brukar uppmärksamma. Dels för att jag älskar traditioner i största allmänhet – dels för att just kanelbullen har en så speciell plats på det svenska kaffebordet. Kanelen må användas i alla länder och alla kulturer – och i oändligt många mer sammanhang än just till kaffebröd – men endast Sverige svenska kanelbullar har, om man säger så. Och självklart bakar jag ett stort lass av dessa underbara vetebullar just idag! Här får du recept på klassiska kanelbullar – och på en snabb kanelkaka om du vill sprida kaneldoft i huset men inte har tid att baka bullar…

Klassiska kanelbullar

1 pkt jäst
5 dl ljummen mjölk
150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker eller vit sirap
½ tsk salt
2 tsk stött eller mald kardemumma
14 dl vetemjöl

Fyllning:
100-150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
4 msk mald kanel

Pensling:
ägg
pärlsocker, mandelspån, hackad mandel

Gör så här: Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken. Lös upp jästen i lite av mjölkblandningenen i en stor bunke. Häll i resten av mjölken och tillsätt socker, salt, karde­mumma och det mesta av mjölet.

Arbeta degen kraftigt tills den är blank och smidig och låt den jäsa övertäckt ca 30 minuter under bakduk på en dragfri plats.  Rör under tiden ihop fyllningen.

Vält ut degen på mjölat bakbord och knåda tills den blir smidig och följsam. Dela degen i två delar och kavla ut till två rek­tanglar, ca ½ cm tjocka. Bred på fyllningen.

Baka ut bullarna antingen som knutar eller snäckor. Vill du göra knutar viker du degplattorna på mitten, skär remsor på ca 1 cm, och tvinnar ihop. Till snäckor rullar du ihop degen från långsidan, skär varje del i ca 30 bitar och lägger dessa med snittytan upp i vackra bullformar. Täck bullarna med bak­duk och låt dem jäsa ca 30 minuter (färdigjästa är de då de snabbt höjer sig igen om du trycker lite lätt på dem). Värm ugnen till 250°C och pensla de färdigjästa bullarna med ägg. Strö på pärlsocker, mandel eller mandelspån och grädda mitt i ugnen i ca 6-10 minuter. Eller pensla med enbart ägg, och garnera dem med florsockerglasyr när de kallnat – mums…

Herrgårdens kanelkaka

Kanelkaka är jättegott, tycker jag! Min moster bakade en alldeles underbar kanelkaka när jag var barn – här är receptet, som ursprungligen kommer från en hushållsskola i Kristinehamn:

100 g smör
2 dl strösocker
3 ägg
1½ tsk bakpulver
2 dl vetemjöl
1 msk mald kanel

Gör så här: Rör smör och socker vitt och pösigt. Tillsätt äggen ett i sänder och rör om ordentligt mellan varje. Blanda mjölet med bakpulver och kanel och tillsätt i äggsmeten. Häll i smord och bröad form – helst en springform – och grädda kakan på nedersta falsen i ugnen på 175 grader ca 35-40 minuter. Låt svalna lite innan du stjälper upp den.

 

Jordgubbscheesecake

I år blir det jordgubbstårta till midsommarkaffet – närmare bestämt en jordgubbscheesecake som är smidig att göra i förväg och sen förvara i frys tills en halvtimme innan servering. Dessutom är den sååå god! Prova själv!

Midsommarcheesecake

Botten:

12 digestivekex
75 smält smör

Fyllning:

4 gelatinblad
1 l jordgubbar
1½ dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
200 g färskost (t ex Philadelphiaost eller Kesella)

(ev 1 dl jordgubbar skurna i bitar)

Garnering:

Jordgubbar och ev citronmeliss

Gör så här: Smula sönder kexen och blanda med smöret. Tryck ut blandningen i en smord form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Blötlägg gelatinbladen i rikligt med kallt vatten i ca 5 minuter. Ta upp och krama ur dem och smält dem i en kastrull med ca 1 msk vatten.

Mixa jordgubbarna med sockret och rör ner gelatinet i jordgubbsmassan. Vänd ner färskosten i jordgubbssmeten – rör gärna osten lite mjuk innan den blandas ner! Vispa grädden och vänd ner även den i jordgubbssmeten. Rör eventuellt också ner jordgubbsbitar i smeten.

Häll smeten över kexblandningen och släta till den. Ställ tårtan i frysen i några timmar – och ta sen ut den en halvtimme innan servering. Garnera med extra gubbar, citronmeliss och gärna lite vackert strössel.

Tips! Cheesecaken görs lätt sockerfri om du väljer sockerfria kex eller kakor till botten samt ersätter strösockret med motsvarande mängd sötningsmedel och vaniljsockret med halva mängden vaniljpulver.

Mer midsommarrecept hittar du här!

Klassisk midsommar med matjes och färskpotatis

Sill hör midsommar till, det är det svårt att ändra på. Och midsommarsillen framför andra är förstås matjes. Servera den som den är, med färskpotatis, gräddfil och finklippt gräslök, eller gör den här spännande varianten.

Krämig matjes

Receptet blir lagom för 4 som en del av en buffé. Som huvudrätt till 2 personer. 

1 burk matjes, 200 g
2 hårdkokta ägg
1 dm finhackad purjo
1 knippa finhackad gräslök
1/2 dl creme fraiche
2-3 tsk skånsk senap

Gör så här: Skala äggen och hacka dem och lägg dem i en skål. Tillsätt creme fraiche och senap och häll i 2 msk av lagen från sillen. Rör om och smaka av med mer senap och ev salt och peppar.

Klipp matjessillen i bitar, ca 1 cm breda, och lägg upp på ett fat. Bred över creme fraicheröran och toppa med purjo och gräslök. Förvara kallt fram till servering.

Glad nationaldag!

Idag firar vi nationaldagen, och Matbloggen önskar alla en riktigt fin dag.

Har du lust att baka något extra gott just idag, varför inte denna?

Sverigekakan

Favorit i repris!

Till kakan:
3 ägg

2 dl strösocker
1 dl kokande vatten
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Till vaniljkrämen:
125 g smör

1 dl mjölk (eller grädde om jag vill lyxa till det lite extra)
3-4 msk vaniljsocker

Gör så här: Vispa ägg och socker pösigt och tillsätt sedan det kokande vattnet. Blanda sedan i mjölet hopblandat med bakpulvret. Grädda i smord och bröad form längst ner i ugnen på 175 grader i ungefär fyrtio minuter eller tills den känns färdig (prova med en sticka).

Till krämen kokar du ihop smöret och mjölken i ett par minuter och rör sedan i vaniljsockret. Den ska vara tunn och lättflytande. Dela sedan sockerkakan i två delar, precis som du delar en tårtbotten, och slå den ljumma vaniljkrämen över bottnarna. Lägg ihop bottnarna och ställ kakan kallt – gärna över en natt så blir den riktigt saftig. Pudra gärna lite florsocker över innan servering. Servera!

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus