Glutenfria semlor till fettisdagen

Nu är det fettisdag igen, så varför inte baka en sats härliga semlor till morgondagens fika? I år bjuder jag på glutenfria semlor – den som vill baka vanliga semlor hittar recept här!

Glutenfria semlor

50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
1 msk fiberhusk
1/2 strösocker
1 tsk stött kardemumma
2 krm salt
1 ägg
ca 14 dl glutenfri mjölmix (ca 850 g)

Fyllning:

300 g mandelmassa
inkråm från bullarna
1 dl mjölk eller grädde
(ev 1 tsk stött kardemumma)

Garnering:

5 dl vispgrädde
florsocker

Gör så här: Smula ner jästen i degbunken. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm till ca 37 grader (fingervarmt). Häll degspadet över jästen och rör tills den löst sig. Häll i fiberhusk och låt svälla i 10 minuter.

Rör ner socker, kardemumma, salt, ägg och hälften av mjölet. Arbeta degen väl för hand eller i maskin. Tillsätt resten av mjölet lite i sänder, och rör om hela tiden. Spara lite till utbakningen. Arbeta degen tills den är slät och släpper bunken. Jäs övertäckt i ca 30-40 minuter.

Ta upp och knåda degen på mjölat bakbord och dela den i två delar. Rulla varje del till en längd och dela varje längd i 10 bitar (det blir 20 semlor sammanlagt). Forma varje degbit till en slät bulle och lägg på bakplåtpappersklädd plåt. Täck över och jäs 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 150 grader.
Grädda bullarna i mitten av ugnen i ca 10-15 minuter. Låt kallna under bakduk.
Skär av toppen på bullarna och ta ut lite av inkråmet så att du får en grop. Mixa mandelmassa med brödinkrån, mjölk eller grädde (och ev kardemumma) till en smet. Fördela smeten i bullarna. Vispa grädden och spritsa eller bred ovanpå. På med locken, pudra över florsocker och semlorna är klara att avnjutas till kaffe eller som hetvägg med varm mjölk.

Kanelbullens dag

Ända sedan 1999 har kanelbullen haft en egen högtidsdag och undra på det – finns ju inte mycket som är godare…

Kanelbullar

1 pkt jäst
5 dl ”röd” mjölk (eller ännu hellre gammaldags!)
150 g smör
½ tsk salt
1 dl socker
2-3 tsk kardemumma (kan uteslutas)
13-14 dl vetemjöl

Fyllning:

50 g rumsvarmt smör, ½ dl socker (strösocker, råsocker, florsocker eller varför inte farin!), 1½ msk kanel

Pensling:

ägg och pärlsocker eller hackad mandel

Gör så här: Smula jästen i en degbunke. Smält smör och tillsätt mjölk, värm till 37 grader (fingerljummet). Häll mjölkblandningen i bunken och rör om tills jästen smält. Tillsätt socker, kardemumma och salt i degspadet – häll sedan i nästan allt vetemjöl (spara lite till utbakningen). Rör om tills degen blir smidig eller vält ut degen på bakbordet och knåda den smidig. Jäs den sedan under bakduk i en halvtimme-fyrtio minuter. Värm under tiden ugnen till 250 grader.

Rör ihop smör, socker och kanel till en jämn smet.

Vält ut den jästa degen på bakbord och knåda den smidig. Dela degen i två delar och kavla ut varje deg till en avlång platta, ungefär ½ cm tjock. Bred sedan på kanelfyllningen. Rulla ihop kakan till en rulle och skär centimetertjocka bitar som du lägger i bullformar – eller vik kakan tre gånger, skär 1½ cm långa remsor som du vrider ihop till snygga knutar. Knutarna blir lika fina om du gräddar dem utan bullformar som med!

Låt bullarna jäsa på plåt i ca en halvtimme. Pensla sen med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i 8-10 minuter eller tills bullarna fått fin färg.

Variation på fyllning:

Blanda kanelfyllningen med en dl riven mandelmassa. Det gör bullarna saftiga och goda!

Riv ner ett äpple över bullkakan när du brett på kanelfyllningen.

Blanda 1 msk vaniljsocker i kanelfyllningen – det ger fin smakbrytning. Eller välj en annan läcker smakbrytning genom att blanda i skal från en tvättad apelsin eller citron.

Strö hackad mandel eller blandat nöthack över kanelfyllningen innan du bakar ut bullarna.

Sensommar är kräftans tid

Ljuva augusti! Sensommaren är verkligen en underbar tid. Ännu kan man njuta av ljumma sommarkvällar, och det lena augustimörkret blir en underbar inramning till en av årets härligaste fester – kräftskivan!

Kräftskivan – eller kräftkalas eller kräftfest om man så vill – är en traditionell svensk fest som infaller i samband med kräftfiskesäsongen. Kräftfest förekommer också i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning, och i Norge där kräftskiva kallas för ”krepselag”. Det är troligt att vi ätit kräftor i Sverige ända sedan medeltiden, men i de breda folklagren började seden sprida sig i slutet av 1800-talet.

Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades. Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent, Hjalmar Widegren, ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske var förbjudet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag, alltså den 8 augusti.

I början av 1900-talet började kräftpesten sprida sig i svenska insjöar och vattendrag. I slutet av 1960-talet var kräftbeståndet så dåligt att man började plantera in nordamerikanska signalkräftor. Vad man inte visste var att signalkräftor är bärare av kräftpest, men själva tål sjukdomen. Flodkräftor dör däremot om de smittas. var jag med och fiskade kräftor en natt vid Timsälven i Karlskoga i augusti 1968, då jag var fem – det var en härlig upplevelse men tyvärr den sista gången de svenska flodkräftorna kunde infångas där.

Flodkräfta förekommer framför allt i norra och västra Svealand, i södra Norrland, längs norrlandskusten upp till Finska gränsen samt på Gotland och Öland. Det finns även enstaka bestånd i Norrlands inland och sporadiskt hittas flodkräftan även i sydöstra Sverige. Flodkräftan är idag klassad som Akut hotad (CR) i Artdatabankens nationella rödlista 2015. Den är även listad i EU:s Art- och habitatdirektiv, vilket innebär att Sverige har ett nationellt ansvar att förvalta beståndet.

Kräftskiva är alltså en viktig del av den svenska mattraditionen. Och även vi som inte fiskar våra egna kräftor kan njuta av det röda guldet, för i butikerna finns gott om importerade kräftor. Goda att äta som de är – men man kan också koka upp en ny lag.

Lag till frysta kräftor

Satsen blir lagom till 1 kg kräftor

2 liter vatten
0,25 dl grovsalt
4 sockerbitar
1 dl porter
1 msk dillfrön
1 knippe dillkronor

Gör så här: Koka upp vatten, salt, socker och öl. Lägg i dillfrön och dillkronor och koka i 10 minuter. Låt lagen svalna, ta upp dillkronorna. Tina de frysta kräftorna något och häll bort den gamla lagen. Lägg ner kräftorna i den nya lagen. Ställ i kylskåp i 1 dygn så att kräftorna tinar i den nya lagen.

Vad bjuder man då till kräftorna? I mitt föräldrahem – och även på andra kräftskivor ”förr i tiden” var det tradition att bjuda klassiska smörgåsbordsrätter såsom köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv och starka ostar. Och det är fortfarande perfekt mat för kräftkalaset. Men om tiden inte riktigt räcker till duger det alldeles utmärkt att bara köpa hem lite ost och kex och baka en ostpaj.

Schweizisk ostpaj

Det finns inte mycket som går upp mot en god paj. Den här ostpajen med anor från Schweiz är minst lika god som en ”vanlig” ostpaj. Passar perfekt för en festlig kräftskiva! Pajdegen kan man ju göra lite som man vill med – alla har väl sina favoritrecept – men jag tycker s k ”Bostondeg” är särdeles fint till just denna paj!

Pajdeg – Bostondeg:

3 dl vetemjöl
1 nypa salt
½ dl mjölk
1 dl olja

Gör så här: Blanda mjöl och salt i matberedaren. Tillsätt olja och mjölk och blanda tills du får en deg. Tryck ut degen i en pajform, nagga och låt stå kallt i en halvtimme eller så innan du förgräddar den i 10 minuter i 200 grader.

Ostkräm:

4 dl mjöl
3 uppvispade ägg
1½ msk potatismjöl
100 g riven ost av valfri sort (jag brukar ta hälften grevé och hälften parmesan
salt och peppar (ev en tsk paprikapulver)

Gör så här: Koka upp mjölken och potatismjölet. Låt svalna lite och häll sedan i äggen under omrörning. Blanda i osten och smaka av med salt och peppar.

Häll ostkrämen i den förgräddade pajskalet och grädda pajen i 200 grader i ungefär 30-35 minuter eller tills den fått fin färg och är fast. Servera den ljummen med gröna oliver till.

 

Traditionellt och nytt på midsommarbuffén

Midsommar är en sån där helg när allt ska vara som vanligt och följa traditionen. En bekant till mig lade ut en liten förfrågan på sin Facebookvägg, där han skrev så här:

Hur mycket kommer ditt midsommarfirande 2027 att skilja sig från ditt midsommarfirande 2017?

Han fick nästan tvåhundra svar och det stod ungefär samma sak i vartenda ett:

Inte alls – eller så lite som möjligt.

Och det säger ju en del om vad traditioner betyder. Vi har alla vårt kulturarv, och det är lika viktigt och betydelsefullt för oss alla, oavsett varifrån vi kommer. På midsommar vill de flesta av oss äta vår sill, njuta av svensk folkmusik och folkdans, dansa kring midsommarstången och njuta av årets ljusaste natt till långt in på morgonen.

Själv brukar jag ofta åka till Bergslagen och fira midsommar. Då besöker jag antingen den gamla hyttan, som ligger så vackert inbäddad i den trolska granskogen, eller hembygdsgården – eller båda. Det är det som är det fina med att befinna sig på en liten ort. Man hinner lätt med två firanden på en dag när det bara tar en kvart att åka mellan dem, och det faktum att orten bara har ett bygdelag innebär att midsommarfirandena äger rum på olika tider…

I år blir jag kvar i huvudstaden och det betyder balkongfirande – och ingen folkmusik eller folkdans. Inte för att det saknas utbud här, långt därifrån – hela skärgården bjuder in och så finns ju Skansen dessutom – men jag tycker ibland det blir så omständigt. Man ska vara ute i extremt god tid, det är knökfullt på tunnelbana och bussar och om man tar bilen så är det stört omöjligt att hitta parkering… Så det blir midsommarlunch på balkongen istället och det duger bra det också bara jag får min beskärda del av sill, nypotatis och dragspels- och fiolmusik… 

Hur firar du din midsommar? Skriv gärna en kommentar och berätta! Tipsa också gärna om goda sillrecept eller något annat som du gärna äter på midsommar – och återkom i morgon, för Matbloggens stora midsommarspecial!

Fågelsång och Budapest-stubbe till lördagskaffet…

Det spelar ingen större roll var man bor; om man bor på landet, i stan, i hus eller lägenhet. Fåglarna finns där ändå, alltid närvarande grannar, och så här års – när vi skriver april ljuset kommit till Norden – är de glada och ivriga. Så här års börjar de sjunga redan i gryningen och jag har i flera dagar avnjutit mitt morgonkaffe till det rogivande och hoppfulla ljuset av deras serenad.

Så här i morgonstund är det skönt att drömma lite, och tänka tillbaka på goda saker i livet. Sköna promenader i vårsolen. Fikastunder i barndomens trädgård. Kafébesök på den tiden ett kafé serverade kaffe ur porslins- eller kopparkanna med grädde och socker till – och då lattemjölk var okänt i kyldiskarna.

Nej då, jag har ingenting emot en god latte ibland – tvärtom. Dricker för den delen gärna espresso och cappucino också då och då. Men klassiskt svenskt kaffe – kokt eller bryggt – är svårslaget. Allra helst med ett klassisk bakverk till.

Något bakverk blir det inte till dagens morgonkaffe. Men kanske till lördagskaffet i morgon? Den som tål nötter och vill prova att baka något riktigt gott kan med fördel baka en Budapeststubbe.

Budapeststubbe

Namnet till trots är det ett klassiskt svenskt bakverk (om jag minns rätt ”uppfanns” det av en konditor i Arvika, men jag är inte helt säker) och trots att det smakar som om man haft bestyr med det i timmar är det inte alls särskilt svårt! Seg maräng, söt grädde och lite lagom syrliga mandarinklyftor… Himmelskt gott!

6 äggvitor
2½ – 3 dl socker
1 påse à 50g marsanpulver
100g finhackade hasselnötter

Fyllning:
3 dl vispgrädde
2 små burkar konserverade mandarinklyftor

Gör så här: Vispa äggvitorna hårt, tillsätt sockret lite i sänder. Blanda ner marsanpulvret och de finhackade nötterna. Lägg ett bakplåtspapper i en långpanna och bred ut marängen i ett jämnt lager. Grädda i 175 grader ca 15-20 minuter. Ta sedan ut marängbotten och vänd upp och ner på ett annat bakplåtspapper. Pensla undersidan med lite vatten så lossar det lättare från marängen. Lossa pappret från botten och vänd upp på ett nytt bakplåtspapper.

Vispa grädden hårt och låt mandarinklyftorna rinna av noga. Bred grädden på den helt avsvalnade kakan och strö på mandariner. Rulla ihop tårtan och ringla smält choklad över. Sikta också gärna över lite florsocker eller kakao. Tårtan går att frysa – enklast är nog att då dela den i lagom stora bakelser och frysa dem styckvis.

Festlig landgång med svenska smaker

Landgången är ett stycke svensk matkultur som blivit mer eller mindre bortglömd i drivorna av ciabatta och baguette. Men en klassisk landgång är en lyxig festrätt som slår det mesta. Går att variera på en mängd olika vis, själv brukar jag – precis som min mamma på sin tid – fylla den med klassiska svenska smaker såsom leverpastej, ägg och ansjovis, räkor och ädelost. En alldeles underbar festmåltid så här när helgen står för dörren!

Landgång

Här är ingredienserna till 1 landgång, som blir en förträfflig festmåltid till en person – bara att dubbla och öka på om du vill bjuda fler än dig själv på godsakerna! Servera med mineralvatten, kall öl eller ett glas gott rosévin.

1 skiva landgångsbröd 
smör 
1 hårdkokt ägg, skivat eller halverat
2-3 ansjovisfiléer
1 tjock skiva leverpastej, t ex pastejtårta
1 tjock skiva ädelost (t ex Kvibille)
1 skiva hårdost
1 skiva hamburgerkött
1 klick pepparrotsvisp
6-8 skalade räkor
majonnäs

Dessutom:

druvor, cocktailtomater, physalis, gurka, kiwi, oliver, dill, citron och lime till garnering samt tandpetare för att hålla allt på plats…

Gör så här: Bred smör på brödet. Spritsa en sträng av pepparrotsvispen i hamburgerköttet och rulla ihop. Förbered allt annat. Lägg sedan pålägget på landgångsbrödet i den ordning du önskar – garnera med frukt och grönt så det ser vackert och aptitligt ut. Stick gärna ner tandpetare i tomater och druvor och physalis för att hålla allt på plats. Servera och njut!

Tips! Variera landgången. Lägg till eller ta bort eller ”tematisera”. Gör en ostlandgång med olika sorters ost och oliver, druvor och annan frukt – eller en lyxig skaldjurslandgång med krabba, räkor och kräftstjärtar. Endast fantasin sätter gränserna! Smaklig måltid!

 

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus