Husdjurshjälpen.Skånes Årskrönika med minnen av lycka och sorg

GottNyttÅr_HDH2015

 

Då var det dags att sammanfatta år 2015. Jag förstår inte att ett helt år börjar ta slut och ett nytt väntar runt hörnet.

I förra årets årskrönika skrev jag ”Vi har under året som gått växt otroligt mycket i antalet medlemmar. Vi räknade ut precis innan jul att vi fått ca 35 nya medlemmar per dag under ett helt år. Det är helt galet! Just nu ligger vi på över 7800 medlemmar.” I skrivandets stund är vi uppe i 10 838 medlemmar.

Vad har hänt hos oss under 2015?

Under ett helt år finns det en massa solskenshistorier med glädjetårar att berätta om och sen finns det ä historier där man gråtit sorgetårar. Här kommer ett litet litet axplock;

Ett av de tidiga ärenden, januari, som vi fick in hos oss var dansk-svenskagårdshunden Ebba i Osby. Ebba hade rymt och var svårfångad då hon var väldigt skygg men människor såg henne då och då och vi fick in observationer. Till sist, dagen efter, hamnade hon i trygga händer igen. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/01/12/bra-jobbat-osby-ebba-ar-infangad/

I början av februari fick vi in en efterlysning på 8 månadersvalpen Molly, hemmahörande på Helgedal utanför Kristianstad. Molly var en valp med energi och hon syntes både mitt inne i staden för att sedan ta sig mot Fjälkestad. Totalt sett sprang hon över 3 mil innan hon fångades in – och det var inte lätt kan jag säga. Här kan Ni läsa mina egna ord om sökandet då jag var med och sökte efter henne. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/01/12/bra-jobbat-osby-ebba-ar-infangad/

Samma månad fick vi in ett rop på hjälp gällande en påkörd 18 månaders hund vid namn Lissie. Lissie, 14 månaders schäfer rymde i närheten av crossbanan  från sin nya ägare som hämtat henne samma dag. Hon slet sig ur halsbandet och sprang iväg. En halvtimme efter att hon försvann så var de nära att fånga in henne när EN BIL KÖRDE PÅ HENNE, hon flög iväg och sen sprang hon iväg. Lissie var på rymmen i sex långa och intensiva dagar för oss alla! Och jag poängterar ALLA då det var en massa människor som engagerade sig dessa dygn över att försöka leta och fånga in henne.
Tack vare Er där ute kunde vi sätta ihop en observationskarta och följa henne. För att fånga in henne fick vi placera ut två fällor på två olika ställen som där hon synts till upprepade gånger. Hon gick till sist in i fällan som stått vid Hagensvägen i Saxtorp och kära nån vilken LYCKA och GLÄDJE! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/02/24/lissies-agare-behover-er-hjalp-pakorda-unghunden-lissie-maste-komma-hem/

En annorlunda efterlysning fick vi in i början av mars. Det gällde en försvunnen landsköldpadda vid namn Nalle. Nalle försvann ifrån sin trädgård och han var spårlöst borta. Man letade och letade, satte upp efterlysningslappar och en efterlysning på Blocket, men Nalle var försvunnen. Den 20 april, nästan 2 månader efter försvinnandet, fick vi läsa ett positivt besked inne i Nalles kommentarstråd ”Vår fina Nalle har nu blivit hittad! Han har legat nergrävd under vår stentrappa och bestämde sig för att komma fram idag när det var fint väder. Han är märkbart medtagen och mörkare i skalet men mår annars bra. Tack för all hjälp!”. Nalle hade ”bara” tagit sig en liten tupplur för han tyckte det var för kallt ute i luften och grävde då ner sig för att sen vakna när solen sken.

Den 8 augusti 2014 försvann katten Pricken med sele och koppel på sig i Hjärup. Ägarna letade förtvivlat efter honom, men Pricken var försvunnen. I 215 dagars oro (mars 2015) och letande kom det plötsligt in en länk på en katt som liknade väldigt mycket Pricken. Prickens ägare åkte dit, på en gård i Åkarp, och det var Pricken! Glädjen var total! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/03/11/7-manader-eller-215-dagar-i-ovisshet/

Den 3 april fick vi in ett akut ärende då hunden som försvunnit hade epilepsi. Hunden Lotus, 7 år försvann från sitt hem i Röstånga den 3 april. Lotus var en tysk jaktterrier. Hon hade tatuering i örat samt chippad och reggad. Vid försvinnandet hade Lotus inget halsband på sig. Det var mycket brådskande att finna henne då hon behövde sin medicin varje dag. Folk letade och letade och vi fick in observationer som kunde tänkas vara Lotus, men svårt att avgöra då man sett en lös hund när det var mörkt. Fem dagar senare hittades Lotus – vid liv! Det var ett mirakel att hon levde! ”Hon mår bra, lite mager men glad att vara hemma. Hon hade trillat ner i grannens brunn, 5m ner. Vi vill tacka alla fina människor som ställt upp och hjälpt oss. Tänk att det finns så många fantastiska människor!”  http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/04/04/akut-epilepsihunden-lotus-forsvunnen-fran-rostanga-hon-maste-fa-sin-medicin/

I majmånad försvann ett par busiga kossor söder om Sjöbo. Det var inte det enklaste att finna dem för de var försvunna på ett stort rapsfält. Då ställde en kille vid namn Martin Malmberg upp med sin drönare och med hans drönare kunde man se var kossorna befann sig i rapsfältet. Foto finns i länken. Tre av fem kossor hittades vad vi vet, tyvärr fick vi ingen info senare om de två kvigor som inte fångades in tillsammans med de andra tre. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/05/20/fem-kossor-forsvunna-tre-hittats-av-dronare-tva-fortfarande-forsvunna/

I slutet av julimånad hade vi på Husdjurshjälpen.Skåne vår allra första sommarträff och den hade vi planerat nere i Malmö, i Pildammsparken. Vi fick träffa hunden Lissie med ägare, ID-hundar med förare, några av våra medlemmar och den stulna mopsvalpen Nellies ägare som jag träffade i juli 2014 i just Malmö i samband med Nellies hemska försvinnande. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/07/26/efter-regn-kommer-solsken-en-kort-sammanfattning-av-var-sommartraff/

I augusti försvann hunden Ray från Mala Stenar. Ray hade setts vid ett hus vid väg 117 och trots att hans familj var snabbt på plats så hittades han inte. Vi beslutade att sätta ut en fälla vid huset han setts vid och vid 23.30 samma kväll var fällan på plats och riggad. Innan vi åkte från platsen stod vi med familjen och småpratade ifall Ray var i närheten och kunde höra oss, vi ville han skulle känna att det var en trygg plats som luktade familjen. Dagen efter ringde Ingmar, som bor i huset där fällan stod, och berättade att Ray gått in och att familjen äntligen kunde få hem sin lille kille. Lycka! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/08/09/hassleholm-bjarnum-och-mala-bor-hunden-ray-behover-er-hjalp-att-komma-hem/

I september fick vi in ett förtvivlat rop på hjälp om en skadad hund som försvunnit i samband med en trafikolycka. Hunden Mulle var en tik, 5 år, av ras Papillon, och hade danskt chipp och försvann i samband med att hennes ägare hamnade i bilolycka den 11 september 2015 från Malmö mot Ystad, lite efter avfarten mot Svedala. Mulles ärende berörd väldigt många och Mulles ägare Katja som höll på att flytta till Bornholm blev överväldigad av tacksamhet av alla fina svenskar som var ute och letade. Mulle Mulle hade halsband med namnbricka på sig vid försvinnandet och Mulles ägare fick stanna kvar på sjukhuset och kunde inte hjälpa till att leta direkt efter olyckan. En ID-hund med förare hjälpte till i sökandet efter henne två dagar senare, och då hittades Mulle avliden inte långt ifrån den plats där olyckan skedde. Det var fruktansvärt att ringa ägaren och berätta att vi hittat Mulle avliden. Jag minns det samtalet som om det var igår. Media följde letandet efter Mulle också. Så här skrev jag dagen efteråt – http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/09/15/nar-den-svenskdanska-gransen-forsvann-och-tillsammans-bildade-gemenskap/

 En liknande historia, som med katten Pricken, är om katten Gizmo som försvann i november 2014 och Gizmos ägare la in en efterlysning på honom bland annat inne hos oss. Jill såg att fönstret stod på vid gavel gav hon sig ut för att leta efter Gizmo, men utan framgång. Därefter påbörjades en till synes fruktlös jakt efter den bortsprungna katten. ”Jag såg honom i en buske men när jag kom nära så sprang han iväg. Vi letade hela natten med ficklampor men vi vågade inte gå in i några trädgårdar utifall någon skulle ringa polisen. Sedan letade jag dag och natt i minst en månad. Vi satte upp kameror och ställde ut mat för att se om han skulle komma hem och äta men det var bara igelkottar och andra katter som kom dit. Jag polisanmälde och efterlyste efter honom i olika kattgrupper men till slut fick vi inse att ”det kommer inte hända något.”  Den 7 november, nästan 1.5 år efter försvinnandet är nu Gizmo hemma igen. Han dök upp på Jills arbetsplats. En otrolig sagohistoria!

Nu i början av december fick vi in en efterlysning på en skadad hund vid namn Sigge i Malmö. ”Min hund är spårlöst försvunnen och försvann runt strax efter midnatt i den kraftiga stormen i Malmö.
Sigge är rätt så liten, mörkbrun/ljus päls, svarta ögon och nos. 
Sigge ska också ha blivit biten av en annan hund strax innan han försvann och det kan betyda att våran Sigge är skadat med.” Många fina människor var ute och letade efter Sigge och tiden tickade då man inte visste hur pass skadad Sigge blivit efter att han blivit biten. Sigge hittades rädd och skadad vid deras garage där han låg och skakade av rädsla. De for iväg med honom för veterinärvård. Till en början såg hoppet ljust ut men sen blev det mörkt. Sigge var svårt skadad i baken och såren ville inte läka. Man flyttade Sigge till en annan veterinär för att finna hopp att rädda honom och till en början såg det ljust ut igen. Men Sigges lilla kropp och immunförsvar var svagt. Till sist, ungefär två veckor senare, orkade inte hans hjärta längre. Han fick tre hjärtattacker och sista gången kunde man inte återuppliva honom. En väldigt sorglig avslutning denna månaden och ett fruktansvärt trauma för Sigges ägare och familj. Sigge händelse skrevs det om i olika medier och Sigges ägare skrev ”Stor tack till Husdjurshjälpen.Skåne …. Att få se och höra ni gör detta på ideellt bas värmer mig och gör mig ledsen ni ska fan få allt stöd och uppmärksamhet. Stort tack till paret som hittade Sigge… Tack till mina grannar, vänner, bekanta och främlingar som stöttade och hjälpte oss att leta. Utan er vore inget möjligt. Kärlek föder kärlek. Tillsammans gör vi skillnad.” Sigges ägare kommer att starta en stiftelse till minne av Sigge – gå gärna in och läs på deras sida som är under uppbyggnad – https://www.facebook.com/siggesfoundation/

Jag kan ju inte avsluta denna årskrönika med en sorglig historia. Jag vill avluta den med glädje och hoppfullhet! Därför vill jag berätta att jag är en av de nominerad till ”Nordostskånes Djurvän 2015” som djurskyddet Nordostskåne arrangerar varje år vid denna tiden. Den 30 december, det vill säga om två dagar, avslöjar de på sin sida vem eller vilka som vunnit den fina titeln. Jag är oerhört tacksam och stolt över att bara blivit nominerad av någon eller några (jag vet inte vem eller vilka).  Här kommer iallafall länk till Djurskyddet Nordostskånes hemsida om Ni vill läsa vem som vunnit –  http://www.djurskyddet.se/nordostskane

Nu önskar vi på Husdjurshjälpen.Skåne ett Gott Nytt år (utan smällare och raketer).

Ta hand om varandra och djuren och TUSEN TUSEN TACK för detta året.

 

 

Ulrika Bengtsdotter