Tips på hur du slänger mindre mat

imgresFör ett par dagar sedan skrev Metro om hur mycket mat man kastar i Sverige. Livsmedelsverket påstod att vi skulle kunna spara mellan 3000-6000 kr per år ifall vi ändrade våra ”släng-vanor”.
Jag vet själv hur lätt det är att både prioritera och planera fel när det gäller kylskåpet. Man lagade middag för morgondagen men sen tog man ändå en spontan lunch. Man köpte överdrivet mycket paprika och sen ruttnade allt innan man ens hunnit laga den där grytan som man hade så höga ambitioner för. Man steker en massa fisk men, tusan, vad man känner för att endast köra fil med müsli den kvällen. Känner ni igen er?
Att slänga mat är inte endast en kostnadsfråga men även en hållbar sådan. Ingela Dahlin på Livsmedelsverket sa till Metro att ”om alla vi i Sverige skulle sluta kasta mat i hushållen så skulle det ge samma klimatpåverkan som att ta bort 200,000 bilar från våra vägar”.
Det finns många små trick för att sluta slänga mat. Här kommer några tips från ”Släng inte maten”:

1. Ha koll på datumen och använd frysen
Mycket mat slängs för att det blivit bortglömt i kylen. Lägg varor med kort datum väl synligt i kylen så att du blir påmind om dem varje gång du öppnar dörren. Ifall du inte tror att du hinner äta upp dem innan de blir dåliga så kan du lägga det mesta i frysen. Bananer kan skalas och frysas för att användas i smoothies. Pålägg, korv, svamp, kyckling och småbitar av kött passar annars i en omelett. Därför är det bra att ha ägg hemma, ägg håller oftast mycket längre än angivet datum.

2. Ha basvaror hemma
Ha ett bra lager av varierade varor i skafferiet och i frysen. Konserver med grönsaker och bönor, frysta grönsaker, fryst kött och fisk, torkad frukt, pasta och ris är alla varor med en lång hållbarhet. Det betyder att du alltid kan ha dem hemma för att kombinera med maten som riskerar att bli luden i kylen.

3. Koll på kolhydraterna
Har du full koll på portionsstorlekarna för ris, pasta, potatismos mm? Paketets doseringsråd stämmer inte alltid så väl med familjens hunger. Skivat bröd kan tas upp macka för macka ur frysen för att rosta efter åtgång. En limpa kan delas på mitten för att frysa halva, då minskar risken att brödet hinner bli torrt.

4. Frys in rester
Frys in färdiga portioner av dina rester istället för att frysa allt i samma burk så får du smidiga färdigrätter. Frys även in små rester som tillsammans med andra kan bli en kreativ tapaskväll. Vin och öl kan frysas in som iskuber och användas som smaksättning i grytor, stuvningar och såser.

5. Planering lönar sig!
Veckoplanering är svårt men lönsamt. Kan en veckas måltider planeras

undviker du att köpa matvaror som inte blir tillagade. De som storhandlar slänger generellt sett mer. Nyckeln är alltså att bara köpa det som ingår i veckans recept.

9153433416

Se ännu fler tips här eller ladda ner ”Släng inte maten”s brochyr om hur man ändrar sina vanor.

 

Det finns även många intressanta böcker kring detta ämnet. Till exempel Birgitta Rasmussuons bok ”Släng inte maten”.

Miljösmarta matval

photo.PNG
Är ost en miljöbov?

Livsmedelsverket publicerade i dag en ny rapport om miljöpåverkan från kött, mjölk och ägg och förnyade även sin information om hur vi konsumenter kan göra miljösmarta matval. Läs rapporten här.

Ett kilo av det klimatmässigt sämsta nötkött kan till exempel leda till nästan 40 kilo växthusgas medan ett kilo av det bästa köttet bara ger dryga 20 kilo växthusgasutsläpp. För ost kan skillnaden variera mellan 10 och 15 kilo växthusgas per kilo ost, något som beror på de stora mängderna mjölk som krävs för osttillverkning.

Valen i matbutiken får enligt rapporten konsekvenser för olika miljöområden som exempelvis övergödning och biologisk mångfald. Med hjälp av Livsmedelsverkets information kan konsumenter nu se hur man bör handla om man prioriterar en särskild miljöfråga.

Exempelvis kan den som vill minska algblomningen köpa kött, mjölk och ägg från gårdar som arbetar för att minska växtnäringsförluster. Och den som vill bevara hotade arter och ett öppet odlingslandskap ska välja svenskt naturbeteskött, enligt Lisvmedelsverket.

Källa: svt.se