När det förutsägbara inte alls är det

Fotogenlampssken och augustimörker passar perfekt i hop med Gilly Macmillans The Nanny. En stor, gammal herrgård på landet, tre kvinnor – mor, dotter och dotterdotter -, trassliga relationer, en barnflicka som försvann och en krossad skalle som hittas i sjön vid herrgården. Historien i The Nanny vindlar mellan då och nu och är nästan outhärdligt spännande och riktigt otäck. Bättre kan det inte bli.

Brittiska Gilly Macmillan är också en imponerande variationsrik deckarförfattare. Hennes debut Bränd himmel (på svenska 2015) är en på ytan ganska traditionell polisdeckare om ett försvunnet barn, förtvivlade föräldrar och poliser på jakt efter barnet och sanningen men det är så nedrigt bra gjort och historien fortsätter en bra bit efter själva upplösningen. Uppföljaren Under ytan (2017) är nästan lika bra men där emellan kom dessutom The perfect girl (2016) som är något helt annorlunda än dessa två – en suverän skildring av underbarnet Zoe Maisey som suttit av sitt straff för att hon orsakade tre tonåringars död. Omskakande och annorlunda. Och förra året kom I know you know om ett mord i nutid länkat till ett mord för 20 år sedan och en ung filmskapare som gör en podcast för att ta reda på vad som hände. Här är inget som man tror heller.

Och så nu The Nanny. Ständigt både bra och överraskande och med en förmåga att vrida till det förutsägbara på ett sätt man knappast kunde förutsäga. Sån är Gilly MacMillan.

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 54 år
Bor: Lund
Läser just nu: Kniv av Jo Nesbö.
Missar inte: Att läsa. Hundpromenader. Tyska tv-serien Babylon Berlin, Lukas Moodyssons Gösta och andra säsongen av Big Little Lies.
Ser fram emot: Alltid en riktigt bra bok eller film. Nästa semesteromgång. Att plocka blåbär och svamp.