Dags för favorit på skånska

Efter Arne Dahls Mittvatten är det dags för ännu en favoritförfattare. Denna gång från Skåne. Ända sedan deckaren med den finaste titel jag vet, Mike Larssons rymliga hjärta, har Olle Lönnaeus i all stillsamhet tillhört mina favoriter. Inte bara för att det är igenkänning för att han skriver om landskapet jag bor i, om staden jag jobbar i utan framförallt för att han skriver med kärlek till sitt tilltufsade men engagerade persongalleri. I nya Tiggarens hand är den före detta spelmissbrukaren och polisen Jonny Lilja tillbaka för tredje gången (Jonny Liljas skuld och Marias tårar tidigare). Det brinner bilar i Kroksbäck, Rosengård och Lindängen och unga män skjuts ihjäl i hamnen och Jonny och hans kollega Eva anar något mer och kanske större bakom allt.
Väldigt lovande än så länge och med lite tur blir det recension av så väl Mittvatten som Tiggarens hand till helgen. Eller kanske efter helgen.

Mitt i Mittvattnet

En ny bok av Arne Dahl är alltid efterlängtad. Just nu är jag mitt i nya Mittvattnet, den tredje boken i Dahls serie om Sam Berger och Molly Blom. de övriga två är Utmarker och Inlandet.
Redan från första sidan i Mittvattnet är det upplagt för halsbrytande spänning. Sam är på flykt oskyldigt misstänkt för ett mord och Molly ligger i koma på sjukhus efter ett mordförsök. Och det blir bara mer spännande för varje sida. Och invecklat. Arne Dahl är mästerlig på snåriga intriger som ändå hänger ihop på ett imponerande sätt. Och så skriver han så bra!
Som sagt halvvägs och ivrigt läsande varje stund jag har över. En recension kommer snart.

En paus från det nya

Ibland bara måste man ta en paus från alla nya kriminalromaner och thrillers och bara njutningsläsa om en gammal favorit. Dessa sista, skälvande dagar av semestern har det därför blivit P D James A certain justice (Ett slags rättvisa) som plockats fram ur min bokhylla. Här utreder Adam Dalgliesh, Kate Miskin och nytillskottet Piers Tarrant mordet på brottsmålsadvokaten Venetia Aldridge som hittas död vid sitt skrivbord med en blodindränkt domarperuk på huvudet. Det här är klassiskt, välskrivet och helt enkelt bara så bra. Trots att jag minns vem mördaren är …

Glasnyckeln till Sverige – igen

Camilla Grebes Husdjuret utsågs av Svenska Deckarakademin till årets bästa svenska deckare förra året. Nu belönas den också med en Glasnyckel, Skandinaviska kriminalsällskapets pris till bästa nordiska deckare. Det är andra året i rad som Glasnyckeln går till Sverige. Förra året var det Malin Persson Giolitos Störst av allt som var bäst i Norden.

Övriga nominerade tillsammans med Camilla Grebe var: Elsebeth Egholms Jeg finder dig altid (Danmark), Arnaldur Indridasons Petsamo/Farlig flyktväg (Island), Aslak Nores Ulvefellen (Norge) och Mikko Porvali Veri ei vaikene/Blod döljer inget (Finland).

Och till den som inte läst Husdjuret än säger jag bara – gör det!

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 53 år
Bor: Lund
Läser just nu: Babylon Berlin av Volker Kutscher.
Missar inte: Att läsa. Hundpromenader.
Ser fram emot: Alltid en riktigt bra bok eller film. Höstrusk. Nästa resa.
×