Brasilien – topp 5 destinationer

Många har skrivit till mig och frågat var de borde resa i Brasilien. Eftersom att landet är så himla stort och rymmer allt från öken till regnskog – så finns det säkerligen något här för alla! Nedan har jag listat mina 5 absoluta favoritställen i Brasilien. 

1. Itacaré

Jag vet att jag inte är helt bias när jag utnämner Itacaré till nr 1 place to go i Brasilien – men detta är verkligen ett helt unikt ställe! Det är en liten strandby som är omringad av Atlantisk Regnskog och har paradiskliknande ständer med varmt och turkost vatten. Här kan man vandra i jungeln, surfa, göra yoga på stranden, dricka Caipirinha och dansa samba hela natten, paddla på SUP bräda till ett vattenfall, äta fantastisk Bahiansk mat (så som Mouqueca som är en gryta med fisk, grösnaker och kokosmjölk), lära sig Capoeira, titta på solnedgången från en bergskant, få se hur choklad tillverkas (här finns mest Cacao i världen!) och ligga i en hängmatta under palmerna. Kommer du hit så får du så klart komma och bo hos oss på Villa Estrela!

2. Rio De Janeiro

”Cidade Maravilhosa” kallas Rio för och betyder ”den fantastiska staden”. Ett perfekt smeknamn för en så magisk stad som denna. Förutom att ta en must-selfie med Christo på toppen av Corcovado får man även besöka artistiska området Santa Tereza och de kända stränderna Leblon, Copacabana och Ipanema. På natten tar man sig till Lapa där man får dansa till stadens rytm (samba!) tills gryningen.

3. Fernando de Noronha

Den här ön är inte många som känner till och det är inte konstigt det – den ligger nämligen mitt ute i Atlantem mellan Sydamerika och Afrika. Ön som är skyddad av UNESCO för sin biodiversitet, är något du aldrig sett tidigare! Här simmar man med delfiner, surfar Hawaii-liknande vågor, ser rödgula solnedgångar och slappar på öns lugna stränder.

4. Chapada Diamantina

Ifall man inte vill bada i havet så kan man komma hit och bada under ett vattenfall. Tycker man om att vandra i bergen, bada i turkosa sjöar och äta ekologisk mat så är Chapada ett Mecca. Här finns allt från 1-vecko-långa vandringar till dagsturer till vattenfall. Den lilla staden Lencois är en pytoresk liten by där man kan börja sin vistelse innan man börjar vandra i Chapada dalen.

5. Boipeba

Den här lilla pytte-ön känns som en tropiskt paradis där tiden stannat upp. Här finns inga bilar, inga stora köpcenter, ingen stress eller oro. Här finns bara sol, bad, strand, lugn, jungel, palmer, färsk fisk, hängmattor och svalkande cocktails. Dessutom finns en liten bonus – Moreré – som bjuder på midjedjupt vatten mitt ute i Atlanten vid lågtid tack vare en sandbank. Här kan man flyta omkring eller dricka en kall drink på en av de flytande barerna.

 

Livet under den Brasilianska strejken

”Greve” betyder ”strejk”

Som ni säkert sett i media så är det en massiv strejk som paralyserat landet i över en vecka. Här kan ni läsa mer om anledningen till strejken men kort sagt är det en rekation till regeringens beslut att höja bensinpriset från 5 real till 10 (!!) real. Brasilien är känd i hela världen för att ha höga skatter på allt. Tyvärr går inte skattepengarna till vård, skola och säkerhet utan till att renovera biljonvillor, dyra resor och politikernas fickor.

Här i Itacaré lever vi dock i en liten bubbla. Vi är isoleras av hundratals kilometer av regnskog från resen av landets problem. I Itacaré är det alltid soligt, folk surfar andra ligger och solar på stranden. Det är svårt att märka av att det är en enorm kris som pågår i landet.

Sen kom strejken.

I början förstod jag inte riktigt hur beroende vi faktiskt är av transportering och bensin. Jag har spenderat större delen av livet med att protestera mot just bensin och biltransport. Så när strejken började och ingen kunde köra någonstans (dels på grund av att vägarna var blockerade av lastbilar men även för det inte fanns mer bensin att köpa) så var min första tanke att det skulle bli ett bra uppehåll som renade vår luft lite grann.

Folk i hela landet är ursinniga – på den här muren står det ”Ut med Temer”

Men sen gick jag till mataffären för att handla ingredienser till lunchen. Det var tomt på hyllorna. Jag gick till fruktaffären för att köpa grönsaker. Tomt där med. Vi gick till en restaurang för att äta lunch. Stängt. Gasen i stan var slut. Ingredienserna var slut. Sen fick vi höra en till oroande nyhet. Vattnet var på väg att at slut i stan (folk köper vatten i stora plasttankar). Va bra att vi har en maskin hemma som filtrerar vattnet som kommer från vattenverket tänkte jag genast. Men samma dag gick vattenverket ut med ett officiellt meddelande om att de inte kommer kunna förse oss med vatten länge till för produkterna de häller i vattnet som tar bort parasiter och liknande håller på att ta slut. Så vi gick hem och tänkte koka upp massa vatten så vi hade något att dricka ifall det skulle ta slut i kranen. Men när vi kom hem fanns det ingen el. Något träd hade vält över en elledning men ingen kunde åka dit för att åtgärda problemet för vägarna var blockerade. De enda som hade el kvar var folk som har solceller på taket. Senare samma kväll gick ambulansen ut med ett meddelande att den sista bensindroppen tagit slut. Nu var även ambulansen stängd (eftersom att Itacaré är så litet är ambulansen vårt enda sjukhus). Shit, tänkte jag och fick panik. Jag sa till Ian att vi måste ta vårt pick och pack och dra till Sverige tills situationen löser sig. Vi har fortfarande bensin i vår bil och jag vet en väg till Ilheus (närmaste flygplatsen) som antagligen inte är blockerad. Men då sa Ian att flygplatsen stängt ner förra veckan för det fanns inget flygbränsle kvar.

Här står vi i kö till att tanka bilen när bensinmacken sa att de hade få liter kvar.

Herre Gud sa jag till Ian. Vad ska vi göra? Hur i hela världen har vi snurrat in oss i en livsstil där vi är helt och hållet beroende av bensin och biltransport!? Det fick mig att tänka på hur viktigt det är att hitta alternativa levnadssätt. Inte endast för att det är hållbart och gynnande för miljön men livsviktigt för oss. Så vi började genast fundera på alternativ och en Plan B. I trädgården har vi planterat gurkor, bananer, acai, papaya och tomater. Ian kunde fånga fisk och skaldjur i havet. Vi har ett vattenrenande sugrör som vi kunde dricka vatten genom ur olika floder som finns här i stan. Vi ställde ut hinkar i trädgården och samlade upp regnvatten.

Våra bananer blir snart gula här hemma i trädgården!

Vad det gäller anledningen till strejken så håller jag med om att något måste ske för att tvinga regeringen till att göra förändringar i landet. Det är en styrka vi har som medborgare att kräva våra rättigheter genom att samlas och strejka tillsammans. Jag hoppas verkligen att detta leder till någon sorts förändring. Det måste det! Men samtidigt var det som en slap in the face att få se hur beroende vi faktiskt är av bensin och biltransport. Detta fick mig att inse ännu mer att vi måste hitta alternativa levnadssätt så vi inte är helt och hållet beroende av bensin.

Idag vaknade vi upp till nyheterna att strejken ska pausas i två veckor. Men nya hot om att oljearbetarna ska starta en ny strejk imorrn.

Det är nog bäst att gå ut i trädgården och plantera fler tomater.

Surf Bum för hela slanten!

 

Tiririca – Itacaré – Brasilien

 

Jag tänkte dela med mig av min surf-historia. Det har varit en riktig resa och om det är något jag lärt mig så är det att den här sporten är inget du kan (eller borde) försöka kontrollera. En perfekt livsläxa för mig som är lite av en controlfreek – en bra påminnelse om att vara mer go-with-the-flow-ig.

Manly beach – Australien

 

Första gången jag var inne i en surfaffär var i Sydney år 2010. Jag skulle köpa en surfbräda och var super pepp på att börja mina surflektioner veckan därpå. Jag minns att jag gick in i affären och sa till expediten att jag ville köpa en surfbräda för jag skulle surfa efter plugget på måndagar och torsdagar. Kanske lördag morgon också. Han bara tittade på mig, log lite grann och sen sa han ”detta är din första gång, eller hur?” Ja. Svarade jag. Här kommer en heads up, mate, sa han och fortsatte – glöm ditt schema, det är inte längre du som bestämmer. The ocean is your boss now babe, sa han och gav mig en klapp på ryggen.

Mui Ne – Vietnam

 

Och shit va han hade rätt! Jag bodde på ett studentboende i centrala Sydney på den tiden och fick ta en buss till Operahuset och därefter åka med en färja till en strand som hette Manly – det var där alla nybörjare var. Och det var inte bara en gång då jag åkt hela vägen för att komma fram (1,5 timme senare!) och se ett flat hav eller monstervågor som man inte ens kunde komma nära. Så samtidigt som jag lärde mig att surfa – fick jag även lära mig att ha tålamod och respekt för naturens oförutsägbara beteende.

 

Namoto – Fiji

Idag – nästan tio är senare – är det inte mycket annorlunda. Att tajma in surfandet är lite av ett pussel nu när jag är mamma. Jag kan inte längre välja vilka vågor jag ska surfa – om de är stora, små, högtid eller lågtid. Det är lite av en överraskning – jag surfar när det går, när Julian sover eller är på dagis så det finns inte rum för att vara så selektiv längre.

Våra nya brädor!

 

Tiririca – Itacaré – Brasilien

Men det som är bra med Itacaré är att det åtminstone alltid finns vågor. Året runt! Alltid varmt vatten och soliga dagar. Inte som i Sverige till exempel. Där är vågorna genererade av vind så det måste vara riktigt risigt för att det ska finnas vågor. Jag är inte tuff nog att surfa i Sverige men Ian – han missade inte ett enda ”swell”. Så när det var typ storm varnig nr 2 och Öresundsbron stängt ner pga hög vindhastighet, då stod Ian i hallen ikädd sin våtdräkt och var på väg till Mölle (en riktingt bra surfspot i Skåne).

Ian på väg till Mölle – Sverige

Men tillbaka till Itacaré. Den här lilla surfbyn kallas även för Brasiliens Surf-Mecca. Hit kommer folk från hela landet för att surfa – från hela världen skulle jag säga! Allt här handlar om surf, allt folk pratar om är vågor, allt man kan köpa här är surf-relaterat. Julian är helt med i denna viben redan. Varje dag när han vaknar kollar han på mig och säger ”tem onda?” Vilket betyder ”finns det vågor?”. Jag tycker att han fortfarande är för liten att börja men Ian har redan köpt en skräddarsydd surfbräda åt honom! Jag har börjat surfa mer intensivt på senaste för jag känner att jag måste kunna vara med och hjälpa Julian i vattnet när det väl blir dags. Havet kan vara farligt ifall man inte är beredd och därför förbereder jag mig väl jag kan så att jag ska kunna skydda honom.

I filmer och i media är surfare oftast porträtterade som slöa och slappa. Termen ”Surf Bum” används ofta och refererar till någon som endast hänger på stranden hela dagen och alltid är chillax. Och visst är det så – fast inte alls på ett negativt sätt. Nej deras laid-back-vibe hänger nog ihop med att just vara i symbios med naturen, med havet. Inte stressa över saker som man inte har kontroll över utan acceptera och vänta in den rätta stunden.

Och om det är något jag lärt mig av surfandet så är det just detta – att släppa taget och lita på att rätt stund kommer när det är dags. Och den perfekta vågen kommer till dig när du är redo för den.

Hållbart bygge och miljövänliga hus

Före och efter!

 

Idag är det precis 4 år sedan som vi bestämde oss för att flytta till Brasilien och bygga ett litet hus till och plus ett strandhotell som vi skulle jobba med. Jag minns det som igår då vi satt i vår lilla hyresrätt i kalla Malmö och drömmen om att ha ett eget hus och en ny business i ett ställe där februari inte kallas för ”vabruari” utan för ”sommar-peak-plus-karnaval”.

Snabbt gick dock husdrömmandet över i miljöångest och oro. Att hyra lägenhet (som jag alltid gjort) är en återanvändning och därav ett mer miljövänligt bostadsval. Men nyproduktion kräver mycket nytt material, trä, cement, kemikalier, plast, glas. Hjälp! Skulle vi ansvara för allt detta? De senaste 10 åren har jag spenderat åt att skriva om hur man återanvänder det som redan producerats och här skulle jag gå emot allt jag preachat om så länge.

Men tack och lov så har vi kommit långt till och med inom byggscenen och det finns många hållbara alternativ! Passivhus är ett nytt koncept som blir allt mer populärt inom nyproduktionen (särskilt i Sverige) och alternativ som solel, vattenåteranvändning och hållbara uppvärmningsalternativ finns tillgängliga. Jag lärde mig mycket utav olika aktörer och ambassadörer till exempel Weber som promotar just hållbart bygge och bevisar att det inte alls är så omöjligt och extremdyrt. Ett annat företag som är supercoolt är Kronetorp Park som bygger hållbara bostäder och de använder grundvattnet till att både värma upp och kyla ner sina lägenheter.

Men nu var det så att vi inte skulle bygga i Sverige utan i Brasilien – vilket gjorde det hela lite svårare. Hållbarhetstänket är inte lika utvecklat här som det är i Sverige. Det finns till exempel en liten ideell grupp här i Itacaré som lyckats fixa en återvinnings-sopbil som kommer en gång i veckan och tar vårt skräp till en annan stad 100km bort där det sedan sorteras. När jag pratar med folk om detta och att de ska delta i vår återvinning så säger det ofta att hela återvinningsgrejen är en bluff och att det slängs i samma hög som allt annat skräp. En ren konspirationsteori! Det finns alltså fortfarande en lång väg till hållbarheten här i landet. Tyvärr.

Men tillbaka till husbyggandet. Jag och Ian valde alltså att bygga med så lite påverkan på miljön som möjligt, att använda hållbara byggmaterial och att skapa miljövänliga lösningar inne i boendet. Jag har skrivit ihop 5 saker som vi tänkte på hela vägen från utformandet av huset till själva byggprocessen.

1. Prata hållbarhet redan vid ritnings-stadiet

Hållbarhet är mycket lättare att integrera ifall huset är utformat i den tankebanan. Vi pratade mycket om detta med vår arkitekt redan från dag 1. Tänk på vart i huset du placerar fönster – ifall det finns ett fönster i varje håll där solen befinner sig under dagen kan du skippa att ha lampor på större delen av dygnet. Vi valde till exempel att inte ha en vägg på framsidan av huset utan gjorde hela väggen till 3 stora fönsterdörrar som man kan öppna och stänga. På så sätt får vi in maximalt med ljus hela dagen och använder sällan lampor. En annan sak att tänka på är att utforma rummen på så sätt att det är lätt att reglera temperaturen. Till exempel valde vi att göra ett enda stor rum för både köket och vardagsrummet just för att kunna reglera temperaturen i 2 rum samtidigt. Ibland kan en vägg eller en dörr skapa en stor blockering och då måste man reglera temperaturen separat i 2 rum vilket kräver mer energi. För oss handlar det mer om nerkylning eftersom att det är varmt året runt så för att inte behöva använda air-con mycket så gjorde vi en studie om drag och vind just i vårt område och placerade fönster på ställen där vi kunde låta in vind och drag på ett bättre sätt.

2. Val av material för funktionaliteten

Materialet du väljer spelar stor roll inom många områden. Funktionalitet, estetik och hållbarhet. Golvet till exempel. Väljer du ett parkettgolv så är det ”varmare” men väljer du ceramik eller ”bränt cement” som vi gjorde så är det alltid fräscht och kyligt där du trampar vilket bidrar till en kallare inomhustemperatur (och kroppstemperatur!). Samma sak men väggval. Det finns material som isolerar bättre än andra – i Sverige är detta viktigt eftersom att det är kallt stora delar om året. Här är det tvärt om. Vi valde att ha så få väggar som möjligt för att inte stänga inne värmen.

Istället för en vägg valde vi att ha fönster dörrar för att släppa in mer ljus och luft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Vattenhantering och solel

Vi försöker att återanvända regnvattnet så mycket som möjligt. Vi har till exempel en utomhusdusch som är länkad till en tank som samlar upp regnvatten som sedan duschen drar vatten från. Liknande tankar är bra ifall man har en trädgård som behöver vattnas. Naturen kan hjälpa oss att vara mer hållbara. Förutom regn så är solen en riktig hjälte. Solceller fixar elen här hemma nästan till 100%.

Ian tar en dusch i vår utomhusdusch som återanvänder regnvatten.

4. Odling

Precis som många andra så drömde även vi om att kunna plantera och äta våra egna frukter och grönsaker. I Malmö hade jag en väldigt optimistisk liten odling på balkongen (tomater, örter, gurka osv) men tyvärr hann knappt tomaterna att växa till sig tills vintern kom och allt gick i djup ide under snötäcket. Här i Bahia (så heter den delen av Brasilien som vi bor i) är det fuktigt och soligt – alltså Lalalndia för odling! Vi har till exempel Acai, papaya, mango, avokado, guava, gurka, tomat, örter, passionsfrukt, kokos, aloe vera och jordgubbar.

Julian visar stolt upp gurkan han plockat i trädgården.

5. Miljövänligt material 

Detta är nog det svåraste (men viktigaste) i själva byggprocessen. Vi undersökte alla vår leverantörer – allt från deras policy och etik till deras geografiska placering. Mina vill helst inte att en skruv ska behöva åka lastbil 300 km i onödan ifall det finns en lokal fabrik i närheten. En annan viktig sak för mig är trä. Jag visste att jag inte skulle kunna leva i vårt hus med gott samvete ifall allt trä som vi använt i vårt hus inte planterats om. Många företag garanterar nämligen detta. De planterar nya träd som kompensation för de träden som gått åt.

Istället för att bygga en mur i cement valde vi att använda Eukalyptus trä som kommer från ett certifierat företag som planterat nya träd.

Fotografering på Villa Estrela

Så spännande med nya snygga foton från våra bungalow’s här på Villa Estrela. Det är svårt att hitta fotografer här i Itacaré som går med på att fota från någon annan vinkel än ”fisheye”. Men när jag träffade Renata som driver favvo-spotten Orla55 så visste jag att detta skulle bli hur bra som helst!

Nu har det gått exakt ett år sedan vi öppnade vårt lilla strandhotell Villa Estrela. Vilken resa alltså! Under året som gått har vi haft gäster från alla världens alla hörn. Olika typer av resenärer – allt från familjer och par till surfproffs och backpackers. Jag säger alltid till våra gäster att vi har gjort allt för att de ska trivas så bra som helst men att det fortafande finns ett olöst problem – och det är att man aldrig vill checka ut. Förra månaden hade vi en gäst från USA som bokade en helg hos oss via Airbnb men som utökade sina dagar hela tiden och till sist stannade han en hel månad. Lika dant var det med en familj från Italien som stannade hela 3 månader!

Julian – som är vår inoficiella receptionist – välkomnar glatt alla gäster som kommer och ringer på dörren. Han älskar när det kommer gäster med barn som han kan leka med i trädgården. Min man Ian växte upp i samma typ av miljö (hans föräldrar har också ett hotell här i Itacaré) och jag tror att den ständiga rotationen av folk och olika kulturer är en spännande ambience för ett litet barn.

Och nu börjar tempot öka igen för högsäsongen är precis runt hörnet. Strax efter julafton och ända fram till Karnevalen blir Itacaré ett turism-Mecca! Vi kör på som vanligt med våra surf-och-yoga lektioner till de gästerna som är intresserade och för dem som inte är det erbjuder vi avslappnande in-house-massage och kallt ekologiskt Kockosvatten!

Fotografering

Brasse-Svenne barnkalas!

Förra veckan fyllde vår lille pojke (som inte längre är så liten!) hela 2 år! Jag tänker efter och det känns helt galet hur tiden flugit förbi. Min lille skrutt som knappt kunde hålla sin nacke själv springer nu omkring och argumenterar varför han ska ha glass fastän det inte är lördag. Men vilket äventyr! Att få se en människa utvecklas från scratch och att själv få utvecklas i föräldrarskapet.

Så i söndags hade vi kalas hemma hos oss i trädgården. Precis som med alla traditioner och ritualer blev det även här lite kulturkrock. I Brasilien är det standard att man serverar 100kg godis och massa, massa (och då menar jag massa!) små bakelser på ett barnkalas. Jag tänker inte ens nämna vad det innebär att inte ha en Pinjata! Det ska vara många gäster och hela produktionen går någonstans hand i hand med ett brölops-planerande. Tvärtemot hade jag tänkt mig något mer mellow med en liten pick-nick på stranden, korv med bröd, tårta och lite fiskdamm.

Men vi kom till sist fram till något mitt emellan och det blev en fin stund där vi alla firade Julian och hans fantastiska 2 år!

Brasilien-bloggen är tillbaka!

Hej vänner!

Efter ett litet uppehåll är Brasilien-bloggen back on track. Häng med oss i vårt liv i lilla surf-byn Itacaré där vi driver strandhotellet Villa Estrela och uppfostrar vår lille son som precis fyllt 2 år. När Julian föddes (i Sverige) var det en så stor snöstorm att vi inte ens kunde åka hem från sjukhuset. Jag tänker alltid på det när vi svettas i värmen på Julians födelsedagar. Nedan kan ni se ett par foton från hur veckan gått här i vårt lilla tropiska paradis.

Valborg och hemlängtan

Idag är det Valborg hemma i Sverige och jag har inte kunnat stoppa min hemlängtan. Just Valborg är en så otroligt speciell dag. Inte bara för mig men för alla tror jag – det är dagen då vi äntligen kan välkomna solen och våren. Vi samlas utomhus (efter så många månader som vi varit i ide inomhus), sjunger sånger som hyllar våren och skakar av vintern från våra axlar.

Kanske var det just därför som jag och Ian valde att gifta oss på Valborg. För det är  just på den här dagen som allt vackert kommer till liv – blommor, vårkänslor, glädje och kärlek. Precis fyra år sedan stod jag och Ian på en utav träbryggorna i Västra Hamnen i Malmö och sa ja till varandra. Ett oförglömligt ögonblick.

Idag har vi varit på stranden hela dagen. Vi har druckit kokosvatten, ätit glass, surfat och solat. En dag precis som alla andra – med sol och värme. Fantastiskt – tänker man men en gång. Men just idag saknar jag Sverige och det kalla vädret. För det är endast när man varit utan solen så länge som man verkligen kan uppskatta den. Helhjärtat och intensivt.

Här känns det aldrig riktigt så. För det är sol varje dag och det är blommor året runt. Det blir nästan trivialt och ofta klagar man på att det är för varmt. Men i Sverige när vi står där kring majbrasan och sjunger att vintern rasar ut bland våra fjällar så känns det extra speciellt. Jag sjöng några Valborgssånger till Julian idag men han var inte särskilt intresserad av dem. Han ville hällre att jag skulle sjunga intro-låten till Daniel Tiger. Så konstikt det känns att han aldrig kommer att veta vad årstider innebär, hur det känns att stryka en vidunge mot kinden, glädjen av att se blomsterknoppar på de kala grenarna och lukten av vår i de ljusa vårkvällarna.

Åh Sverige, du har allt dina fina sidor. Jag saknar dig Du gamla Du fria, Du fjällhöga nord.

Glad påsk eller god jul?

Jag vaknade idag och slogs av att det redan var den 16 april. Min första tanke var att snart är det maj och då drar picknick säsongen (äntligen) igång i Malmö. Genast fylldes jag av en sorts kittlande lyckokänsla i magen. Ni vet den där känslan man får när man ser att det ska vara sol just den veckan man har semester. Eller att det inte ska regna på Midsommar.  Konstigt att vår-längtan sitter så djupt i ryggmärgen att den vaknar till liv även här vid Ekvatorn.

Men så öppnade jag Facebook några timmar senare och vad är det alla lägger upp för foton? Snö! Nej! Klumpen i magen kom på samma sätt som om det var jag som vaknade upp till ett vitt Skåne.

Hallå Skåningar – kom hit till Itacaré och våra strand-bungalows – vi har solgaranti! Kom!

Så idag firar vi Påsk på Brasilianskt sätt. Vi äter torsk, går till stranden och dricker extra mycket Caipirinha! Nugget som nu blivit riktigt stor är med och firar. Äntligen är han en fisk i vattnet. För han är en kyckling och nu är det Påsk.

Glad påsk gott folk

  

 

Julians kyckling Nugget

Detta är vår nya familjemedlem. Han heter Nugget. Igår när jag skulle in på banken en snabbis, stannade Ian med Julian i affären bredvid. En affär där man kan köpa allt mellan himmel och jord. Typ en Brasiliansk version av Ullared fast totalt o-organiserad. Så klart fastnar Julian vid kycklingarna som säljs. Så när jag sedan kommer ut från banken, så står Ian där med Julian i ena handen och en kartong i andra.

”Ett impulsköp” säger Ian och öppnar kartongen där lille kycklingen sitter. Han ler och Julian klappar händerna glatt. Jag var inte lika pepp till en början men när jag såg hur glad kycklingen gjorde Julian så gick jag med på att ta hem honom.

Så nu har jag blivit tvåbarnsmamma. Jag vet inte om alla kycklingar är likadana men den här Nuggeten har seriös separationsångest – så han får hänga med oss överallt. Imorse när jag satt på gräsmattan och Julian satte sig i mitt knä för att amma – ja då hoppade även Nugget upp på knät bredvid honom.

Jag tycker att det är bra för Julian att växa upp bland djur och att han får lära sig att ta hand om och älska en liten vän. En viktig egenskap även när det kommer till hållbarhetstänk. När jag åkte till Antarktis för några år sedan för att skriva en bok, träffade jag en fantastisk kvinna som dedikerat hela sitt liv åt att ”rädda planeten”. Hon berättade att hon startat en så kallad ”wildlife club” där dagisbarn får lära vara med att föda upp och ta hand om djur (kaniner, marsvin, ankor, kycklingar etc). Hon förklarade att genom att lära barnen att ta hand om djuren blev det per automatik så att de även tog hand om naturen. Ingen av hennes elever kastade skräp på marken ”för då kunde ju något djur kvävas om det skulle äta upp skräpet” och alla träd togs hand om ”för där bor ju fåglarna”. Och visst är detta så sant – att vi endast tar hand om något som vi faktiskt älskar. På riktigt.  Så steg ett blir att lära sig att älska djuren och därav – naturen och planeten.

Bella Estrela
Ålder: 29 år
Från: Lund
Bor i: Itacaré, Brasilien
Är: Journalist, Hållbarhetsexpert, surfare, mamma
Bloggar om: Livet i Brasilien, hållbarhet och föräldrarskap
Bloggade tidigare om: Hållbarhet i vardagen läs här och Antarktis.