Itacarezinho – 13 km av rå strand!

Itacarezinho heter den här stranden. Namnet betyder ”lilla Itacaré” och det är ett namn som avspeglar Itacaré väldigt bra: vit strand, turkost vatten, surf, sol och chill.

Det är första gången på 4 år som vi varit här. Första gången med Julian. Jag minns det som igår när jag och Ian var i Itacaré på semester och vandrade längs med den 13 km långa stranden och pratade om framtiden. Vi bodde i Malmö på den tiden men var inte lyckliga där. Vi längtade efter att få leva i värmen, nära havet och i en stad där livet var enklare. I en stad där Hawaianas var något man kunde ha på sig till både stranden, baren och jobbet. Men vi kunde inte riktigt på tummen ur baken och ta oss ur vår bekväma zon. Livet i Malmö var ju så etablerat med förstahandskontrakt, fast jobb, mångåriga mobilabonnemang och ingångna rutiner som kändes tråkiga men trygga.

Och så gick vi vecka efter vecka, år efter år och längate efter de 2 veckorna som ansågs vara sommar men som ändå alltid blev regniga. Ian var så desperat efter att få surfa att han brukade åka till Mölle när det var stormvarning nr 2 och minusgrader i vattnet – bara för att få åka på en eller två vågor. Det blir så lätt att man fastnar i en slentrian och inte riktigt vågar satsa på det man verkligen vill ha i livet. För visst har man som barn en vision av hur man ska leva ”när man blir stor” och sen strax innan man fyllt 30 så kan man undra när det egentligen räknas att man har blivit ”stor”? Så kändes det i alla fall för mig. Vi drömmer så mycket när vi är barn – varför slutar vi göra det när vi växer upp?

Så där var vi – jag och Ian – ensamna på en lång strand men en klocka som tickade så högt att det gjorde ont i magen. Dagen därpå skulle vi resa tillbaka till Sverige och jag kunde redan känna lukten av vår lilla lägenhet i kvarteret bakom Caroli.

Jag tänkte på allt detta idag när vi åkte till Itacarezinho igen och vi vandrade på samma strand fast med en liten pojke som höll oss båda i handen. Julian. Han blev sparken vi behövde för att äntligen göra det vi tyckte bäst om och förverkliga vår framtidsvision. Tack för det min älskade son.

Bella Estrela
Ålder: 29 år
Från: Lund
Bor i: Itacaré, Brasilien
Är: Journalist, Hållbarhetsexpert, surfare, mamma
Bloggar om: Livet i Brasilien, hållbarhet och föräldrarskap
Bloggade tidigare om: Hållbarhet i vardagen läs här och Antarktis.