Stafettsilver och gnällguld

Vilket fasligt gnäll det har varit på uttagningen av Anna Haag i stafettlaget.

Är det något vi svenska sporttyckare är riktigt bra på så är det uppenbarligen att hitta fel där det inte behövs. Bara för att ändå ha något att gnälla på, liksom.

Stafettsilver och gnällguld känns som en passande rubrik på denna OS-dag i Pyeongchang.

Som jag ser det var det svenska OS-silvret en fantastisk framgång. Att de svenska tjejerna skulle ha en hygglig medaljchans var väl ganska givet, men hur laget än hade tagits ut, hur loppet än hade körts så känns silver som maxutdelning.

Vi skickade ut en superstjärna, Charlotte Kalla, och tre tjejer som inte direkt rosat marknaden i distansloppen under vintern. Alltså ingen av dem. Inte Haag, inte Falk, inte Ingemarsdotter, faktiskt inte Stina Nilsson heller och bara glimtvis Ebba Andersson som trots allt bara är 20 år och fortfarande en påläggskalv.

Anna Haag var blek, hon tappade mark på en formlös Ingvild Flugstad Östberg, bara en sån sak. Men Hanna Falk hade förmodligen inte gjort det mycket bättre att döma av hennes distanslopp tidigare under säsongen.

Att Stina Nilsson sattes på den sista sträckan var för att hon skulle ha bäst chans att vinna en spurtstrid och den chansen fick hon, helt enligt plan – tack vare att även norskorna hade en genomklappning (Astrid Jacobsen). Men Stina har inte imponerat i distanslopp i år och att hon inte orkade rubba en sån gigant som Marit Björgen kan inte ha kommit som en chock för någon.

Kalla gjorde ett monsterlopp. Stina gjorde det riktigt bra som bjöd upp till kamp in i det sista. Ebba Andersson gjorde sitt jobb över förväntan. Anna Haag? Tja, hon presterade väl också i ärlighetens namn efter förväntan. Om någon trott något annat så måste det ha varit rena fantasier eller dagdrömmar.

Sverige tog silver. Det är minsann inget att rynka på näsan åt! Ännu en medalj i detta OS som håller på att bli en stor blågul framgång.

Bara att tacka och njuta.

Och hålla käften.

Skidskyttet blev också en underhållande tävling, tack vare Hanna Öberg som var med i medaljkampen ända till det sista skyttet där hon – förmodligen – blev lite stressad, fullt mänskligt med tanke på hennes orutin – och missade ett skott.

Men hon kom i mål som stark femma med mersmak och visade att framgångarna tidigare under spelen inte varit någon tillfällighet.

Öberg är i världstoppen för att stanna, räkna med det!

Sjua-femma-guld-femma.

Ruggigt facit av en OS-debutant!

Damkronorna blev utklassade av Finland och där fanns det all anledning till kritik. Det var alldeles för stora siffror, pinsamt stora.

Hockeyförbundet och Leif Boork som absolut inte lyckats med någonting alls som förbundskapten för ett damlag, får ta på sig skulden.

Bara att hoppas att nya förbundskaptenen kan vända skutan.

Märkligast i dag? Ester Ledeckas chockseger i Super G förstås. Men framför allt hennes vägran att visa sitt ansikte efter segern på grund av… att hon glömt sminka sig!? Herregud. Vilka signaler skickar det? Det är väl trots allt OS i vintersport, inte i utseendefixering?

Nästa fråga: OS-kväll med Jessica & Anja, eller Mello?

Med tanke på att vi lär riskera att få höra en faslig massa mer tjat om laguttagningen i stafetten tror jag trots allt att det blir Mello i stället för OS-gnäll. Den här gången.

Nya tag i morgon.

Den stora blåsningen

OS i Pyeongchang känns onekligen som den stora blåsningen.

Mest är det väl IOK, internationella olympiska kommittén, som borde känna sig blåst.

Framför allt på grund av publikfiaskot, de minst sagt usla inramningarna kring spelens olika event. Enligt uppgift hade sydkoreanerna lovat massvis med publik, men uppslutningen är skandalöst dålig.

Men också i ordets rätta bemärkelse – de hårda stormvindarna som håller på att förstöra hela den alpina delen av spelen.

I dag ställdes både slalomen och skidskyttet in på grund av för hårda vindar. Skidskyttet drabbades visserligen för första gången, men de alpina utövarna har inte kunnat komma igång ännu trots att vi snart är en vecka in på spelen. Det är väldigt nära total panik och jag led verkligen med Anja Pärson som satt där i sitt studioprogram med rosamålade naglar, för att stötta Frida Hansdotter, och hoppades på att äntligen få snacka igång sin egen huvudidrott i OS.

Det fick hon alltså inte. Den här gången heller.

Nu pratas det om att vindarna ska mojna och att vi får se både herrar och damer i backarna natten till torsdag.

F-n trot, liksom.

Men hoppet är väl det sista som överger människan.

Det är självklart svårt att råda över vädrets nycker, men tänk om det brukar vara så här vid rådande årstid kring Pyeongchang? Man kan bara hoppas att en rejäl analys av väderförhållandena gjordes innan Sydkorea fick vinterspelen.

På grund av blåsten har det varit lite av en mellanakt för svenskt vidkommande. Lag Edin har visserligen sopat banan med både Danmark och Sydkorea i curlingarenan, men det är mest en uppvärmning inför vad som komma ska. Edin och hans gäng ställs väl egentligen inte på riktigt prov förrän det så småningom är dags för final. Mot Kanada. Lite så känns det, med tanke på att vi trots allt pratar om ett curlinglag som varit världsledande de senaste åren.

Även det lite mer orutinerade damlaget har dragit igång sina kvastar och vunnit en match. Vackert så.

Däremot misslyckades damkronorna med att besegra Schweiz i hockeyturneringen. Jag hade det lite på känn. De gjorde ingen toppmatch trots att det nu var första riktiga värdemätaren och därmed kan faktiskt OS-turneringen vara över för svenskt vidkommande. Nu väntar nämligen troligtvis (inte klart när jag skriver detta) Finland i kvartsfinalen och då är det nog tack och adjö.

På sätt och vis är det ganska väntat i så fall. Leif Boork har inte lyckats utveckla det här laget alls de senaste åren och lite känns det som om att ju fortare vi får en ny förbundskapten desto bättre.

Jag tror inte att någon av spelarna kommer att sakna honom. . .

På herrsidan har turneringen startat med riktiga praktstkrällar. Slovenien och Slovakien piskade USA respektive Ryssland. Eller ja, OAR som de ju kallas i detta mästerskap.

Jag vet inte om vi ska ta det som ett utslag för att favoritnationerna inte orkat tagga upp riktigt än, eller som ett slutgiltigt bevis för att den här hockeyturneringen inte är något annat än ett trist jippo med B-lag (om man ska vara snäll) eftersom NHL-proffsen inte är med.

Det enda man kan vara säker på är nog att Kanada kommer att ta den på allvar. Kanske hade det varit lika bra att ge kanadensarna sina guldmedaljer direkt?

Nåja, vi får väl se.

Nu håller vi väl tummarna för att vindarna vänder. På riktigt alltså.

Nu vill åtminstone jag se lite aktivitet i den alpina delen av OS.

Och så har vi ju en ny guldchans i damernas millopp på längdskidor.

Kalla ska ju ut och lufta sig igen.

Det är väl bara Björgen som kan hota.

Artur G Bliding
Blidings Blandning Online
Snabba och längre analyser och kommentarer om alla former av sport

Skånskans sportchef Artur Bliding bloggar om aktuella sporthändelser med fokus på skånsk idrott

Ålder: 53
Yrke: Journalist
Bor: Bonderup
Lyssnar på: Det mesta från 1980-talet. Diane Schuur, Norah Jones, Bruce Springsteen, Dire Straits, The Who, Pink, Status Quo, Kent, U2, Bowie, Vaya Con Dios, Lucky 7, med mera i en salig, ologisk, blandning.
Läser: Mycket och blandat högt och lågt. Gärna SF. Dmitrij Gluchovskij, Pierce Brown, Hugh Howey, Kami Garcia m fl. Deckare/action: Lee Child, Michael Connelly, Jo Nesbö. Bäst just nu: Sea Of Rust av Robert Cargill och Andarnas Labyrint av Carlos Ruiz Zafon.
Tittar på: Väldigt lite tablå-TV om det inte sänds någon sport. Senast (halvhjärtat) följda serier: Suits, The Mentalist, Big Bang Theory, Mord i Paradiset.
Egen sportbakgrund: Brokig. Fotboll i Lunds BK och Torns IF. Handboll i H43. Pingis i IFK Lund. Volleyboll i Lundakorpen. Jujitsu. Har tränat egna galopphästar. Numera är det greyhound racing som gäller.
Favoritsport: Alla former av kapplöpning (människor, bilar, hästar eller hundar). Hästhoppning. Golf.
Håller på: Lunds BK, Torns IF, Veberöds AIF, H43, Brighton & Hove Albions, Wisla Kraków, Pawel Cibicki, Henrik Stenson, Erik Adielsson.