Totoro, färger och familjer

Skogens_hemligheter_cover_lowresJag tänker genast på Myazakis Min granne Totoro (Studio Ghibli, 1988) när jag slår upp Skogens hemligheter av Jimmy Liao (Mirando Bok) för första gången. Det nog det där mittemellanstadiet, där drömsömn och vakenhet möts, som finns i både filmen och boken. En självklarhet i att de två världarna kan berika varandra. Medan Totoro är lika skarp i konturerna som barnen som upptäcker hen är Liaos ulliga kanin och barnet som följer den ut i skogen lika gråa. Ändå finns det liv och själ i bilderna som får mig och barnen att titta noga, upptäcka detaljer och fascinerade följa med på resan. ”En stad utan drömmar känns så ensam”. Just så är det ju.

färgerLika fängslade är vi när vi för andra gången leker oss fram i en bok av Hervé Tullet. Förra gången räknade vi prickar, i den första av hans verk som kommit ut på svenska, En bok (Alfabeta, 2011). Nu ger vi oss på att kladda och blanda utan varesig fingerfärg eller interaktiva skärmar till hands. Detta enkla i att låta oss trycka, vända och skaka på en kartongbit och ändå väcka upptäckarlusta och ge inspiration är något oerhört vackert. Boken Färger är en given gåbortpresent i höst, till barn mellan tre och sju ungefär. Släng med en uppsättning vattenfärger och ett block i paketet bara, för boken väcker målarlusta!

Nu i skolstartstider kanske det inte bara är färgkladd på schemat, utan också räkning. För att behålla lusten funkar Lidia Blomgrens Tio gorillor (Alfabeta) utmärkt i matteundervisningen. Varför ska varenda bok rabbla ett till tio, siffror som 82 och 552 är faktiskt också viktiga att kunna. För att inte tala om olika arter av våra släktingar aporna. Bilderna har en glädje och en finurlighet som tilltalar mig.

familjenSkolstart, eller om det är förskola som gäller, kan också betyda nya kompisar och med dem nya familjer. Lilla Piratförlaget verkar med sin Hela familjen och andra släktingar av Alexandra Maxeiner och Anke Kuhl vilja vidga begreppet och ge barn och föräldrar verktyg att prata om vad bonusmammor, regnbågsfamiljer och plastpappor innebär. Boken, som i Tyskland utnämnts till årets faktabok, kommer ut i Sverige i början av september och ger absolut en bra överblick över familjebegreppet och dess vidd. Samtidigt tycker jag det är lite tråkigt att utgå från en ”normalitet”. Vi börjar med en heterokärnfamilj och går vidare med att konstatera att alla familjer inte ser ut så. Det tänker jag kan skava lite hos dem som redan känner sig udda i sammanhanget. Hudfärgen boken igenom är dessutom väldigt blek, det är främst ”mammas nya kille” Diego som representerar någon annan bakgrund än nordeuropeisk och då är han dessutom svartmuskig och har bokens djupaste (och hårigaste) urringning. Med det sagt är det ändå spännande att det kommer böcker av det här slaget. Jag gillar att det längst bak finns utrymme att själv fylla i och reflektera över den egna familjen. För den som utöver familjekonstellationer vill gå in på den spännande frågan om olika sätt som barn kan bli till finns Familjeboken (Vombat förlag, 2012) på samma tema.

Denna text publiceras i Skånska dagbladet 2014-08-16

Det stavas G N Ä…

… LL

Min snart-fyraåring har ett tonläge som jag har väldigt svårt för. Imorse försökte jag avstyra det genom att leka stavningslekar. Det hjälpte föga men det slår mig nu när jag kommit till jobbets lugn att jag nog aldrig kunde trott för några år sedan att jag skulle bli irriterad av att höra dessa ord från mitt barn:

”Mamma, kan du läsa för mig”

(Att jag sedan för några år sedan hade haft svårt att förutse att jag skulle väckas av en bok i huvudet och under påklädning och frukostfix förföljas med just de orden i den värsta av gnälltoner är ju nästa sak..)

Boken i fråga:

Värsta syrran

Av Kristina Murray Brodin och Elin Okodugha

Rita får inte vara ensam hemma när mamma springer ett ärende, så storebror Jormas planer slås i spillror och han surar. Det bryr sig dock inte kompisen Ali om. Han tycker att Jorma har värsta coola syrran, och kanske kan Jorma så småningom se det han också.

Kristina Murray Brodin är en av mina absoluta favoriter i barnbokshyllan. Värsta syrran är inte klockren på samma sätt som Maskerad och Varför gråter pappan? men jag gillar den. Perspektivet är barnets, i det här fallet Ritas, och relationen med storebrodern – blandningen av beundran och känslan av att inte duga – känner nog många småsyskon igen. Liksom storebrors frustration när kompisen Ali inte förstår att syrran är en pest har hög igenkänning hos storasyskon. Ali är en cool kille, och det tar mig en stund att vänja mig vid hans sätt att prata. Det är lite Ett öga rött över det, och jag är inte helt förtjust i greppet. Välkomnar den självklara mixen av hudfärger och ovanliga namn (Jorma!) men kan inte komma ifrån att Ali känns väl stereotyp. En positiv stereotyp visserligen, men ändå. Han är lite för bra, och just för att huvudpersoner med annan bakgrund än svensk är så ovanliga i barnlitteratur känns det kanske krystat att han är så – som han själv säger om Rita – ”fett cool”. Plötsligt blir det en kommentar, en värdering, istället för som i Murray Brodins andra böcker en självklarhet. Ett utseende bland andra utseenden. En bakgrund bland andra bakgrunder.

Illustrationerna är härliga, en struktur i målningarna som ger karaktär åt berättelsen, och syskontemat är intressant. Men som sagt, inte klockrent.

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Världens mamma och en katt

Av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson

Efter en första läsning skrev jag att den här boken var precis så fin som jag väntat mig efter att ha läst Maskerad. Kanske är den ännu lite finare.

För precis som i Maskerad känns det som att vi får ett kikhål in i en verklig värld. Jag har inte varit där, har tack och lov inte haft en mamma som tappade håret och blev trött, men jag tror att det för ett litet barn kan vara just så här. Konstigt, tråkigt och jobbigt men också lika självklart som allt annat här i livet.

Huvudpersonen i Världens mamma och en katt (ett barn med outtalat kön!) tycker om alla sina olika mammor; den tröttaste och den tokigaste och den dummaste och den snällaste. Kanske ger mamma henom en katt i födelsedagspresent. Det vore bra att ha när mamma somnar under sagoläsningen.

Texten, som är i jagform vilket nästan är en förutsättning när man väljer att inte avslöja om huvudpersonen är en han eller hon, är rättfram och precis så lagom filosofisk som ett barn i förskoleåldern kan vara. Bilderna är ett kapitel för sig, berättar egna små historier i den pågående berättelsen och är vänliga, ärliga och mjuka i färg och form. ”Som konstverk”, skrev Karin på Enbokcirkelföralla, och jag håller med!

Det här är inte en av de där övertydliga böckerna som ska få barnet att prata om döden. Det är inte 70-talets förnumstiga lärobok om ”när Olas farfar dog”. Det här är en bok för alla barn, men säkert blir igenkänningen och öppningen till samtal extra betydelsefull för de barn som lever nära döden.

Maskerad

Av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson

maskerad

På förskolan Maskrosen finns det gott om utklädningskläder. Lejon, läkare, tiger, polis och så prinsessa så klart. Både Mariama och Yosef vill vara prinsessor, men det går ju inte!

Det här är den andra boken om förskolan Maskrosen från Vombat förlag, men den första jag läser. Det är en positiv överraskning och även om lillkillen är för liten för den här boken tittar han länge och intresserat på de färgglada bilderna. På Maskrosen går pojkar och flickor med olika hudfärg och mer eller mindre vanliga namn, men varken kön eller ursprung står i centrum. Tvärtom. Att Yosef inte kan vara prinsessa beror på att det bara finns en prinsessdräkt, inte på något annat.

Boken handlar om en vanlig dag i förskolans utklädningsrum, och enligt författaren är den ”based on a true story”. Just så känns det, och jag hoppas att min son kommer att känna igen sig i det här!

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.