Mer bra än dåligt

domsomDet finns böcker som tar andan ur en. Dom som är kvar av Karin Saler och Siri Ahmed Backström (Urax) är en sådan bok. En bok som kan få tårarna att välla över, men som kan skapa en liten, liten glänta av ljus för den som är mitt i den sorg som boken handlar om. I Dom som är kvar är döden närvarande, men i Siri Ahmed Backströms bildvärld är det de levande som får ta plats. Som får känna, bråka, tystna. Som får kramas och minnas.
Samma stora känslor inför livets förgänglighet ryms i Hej igen! (Bonnier Carlsen), där Ulf Nilsson och Eva Erikssons samlade sagor getts ut på nytt. Här finns den feta näktergalen och alla döda små djur. Här finns en ensam mullvad på en scen och syskon som är ensamma i världen. Dessutom finns här nyskrivna Ett litet ingenting och extramaterial i form av författarens och illustratörens egna berättelser om böckerna och varför de blev som de blev. Hade inte Barbro Lindgren varit en så särdeles värdig Alma-pristagare hade jag sagt att Nilsson & Eriksson borde varit de första svenskarna att få priset. Kanske kan de fortfarande komma på tal om några år.

Skulle Beatrice Alemagnalitteraturpriset till Astrid Lindgrens minne inom en snar framtid skulle jag heller inte bli varken ledsen eller förvånad. Barnbokskonstnären från Bologna är redan internationellt prisad på annat håll, och beskriver just Pippi Långstrump som en av sin barndoms förebilder och hjältar. Det lilla förlaget Mirando bok har just plockat upp hennes Vad är ett barn? och gett ut den i översättning av Ida Andersen. Tur det, säger jag som fått njuta av hennes funderingar kring mänskligt och barnsligt. För barn finns det naturligtvis lika många som det finns människor – vissa av dem barn tills de dör – och Alemagnas stora bilder för små varelser är både vackra och tankeväckande. ”Alla barn är små människor som en dag kommer att förändras. […] Men varför ska man tänka på det nu?”

allatreMaria Nilsson Thore stannar också kvar i barnens värld, utan särskilt många tankar på de vuxna. Precis som i sviten om Mio, Gunna och de andra (tillsammans med Annika Thore) är de nyutkomna böckerna om ”alla tre” (Alla tre gräver en grop och Alla tre vilar, Bonnier Carlsen) skrivna ur de minstas perspektiv. Här är förskolan scenen och klassiska vardagsgöromål som sandlek och sovstund i fokus. Nilsson Thore gör barn precis som de ser ut och för sig, och igenkänningen vid högläsningsstunden är total. Kantigheten och reaktionerna hos Ester, Valle och Idde som de tre heter, återkommer hos Emma Adbåges Rally och Lyra. Adbåge är mamma till både Leni och Sven, och i boken om Rally och Lyra samarbetar hon med författaren och poeten Marie Norin. Mötet dem emellan känns minst sagt lyckat. Dilemmat Lyra utsätts för när Rally glömmer den fantastiska Nalla efter lekstunden väcker just den oro – på gränsen till magknip – och just de tankar om mitt, ditt och rätt som upptar många förskolebarns vardag.
En förskolepedagog nyss hemkommen från biblioteket frågade mig nyligen om jag inte tycker det ges ut många dåliga barnböcker. Visst gör det, svarade jag och lade snabbt till: Men det är fantastiskt hur många bra det också kommer hela tiden.

 

Hur man kör konstiga bilar

Av Ulf Nilsson och Sarah Sheppard

Oj vad vi inte är en bilboksfamilj. Vi har ingen bil, vi gillar inte bilar särskilt mycket (förutom när vi ska storhandla eller åka till sommarstugan i tjottahejti) och vi är framför allt inte intresserade av bilar mer än som färdmedel från punkten där vi befinner oss till punkten som vi längtar efter att vara på.

Ändå har den här boken kommit in i vårt hushåll, och faktum är att den är ganska välläst. Här har vi fantasifulla illustrationer av alla fordon du kan tänka dig, och jag inser att det visst finns ett värde i att veta lite mer om alla de schabrak som rör sig ute på vägarna. Inte minst för att en frågvis tvååring kan undra helt plötsligt. Fast efter att han börjat studera den här boken är det väl snarare han som får föreläsa för mig.

Känner ni igen bilderna förresten? Senast ni såg något från Sheppards penna var det säkert mer ålderdomliga schabrak. Dinosaurier eller så.

Denna bok är ett recensionsexemplar från Bonnier Carlsen.

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.