Saffa & Parmesan – Den hemliga ubåten

Av Ola Norén och Karin Olu Lindgård

Saffa och marsvinet Parmesan sover över hos farfar, och när de blir tråkigt skickar han dem på uppdrag. Det gäller att hitta hans gamla klackring, och till sin hjälp får Saffa en hemlig ubåt.

Ni hör ju hur spännande det är, och sonen (snart 4 år) sitter spänd under hela första, och andra och tredje läsningen. Bläckfisken de stöter på är lite läskig, men vi vet ju snart att det går bra till slut. Första läsningen blir ryckig, bilderna kräver stor uppmärksamhet och med de lilla barnets logik vill han förstå och veta.

Titta här bara, vilken fantastisk bild och vilka diskussioner om vad vi ser och vad som finns bortom det som den triggar. Sådana böcker måste man älska.

Hos mig, som känner till Olika förlag och har förväntningar på deras böcker utöver de krav jag har på en ”vanlig” barnbok (att den ska ha just fina bilder, bra språk och en rolig/viktig/intressant/spännande story) finns det från början en tveksamhet. Förlaget vill utmana stereotyper och har gjort sig kända bland annat för den första barnboken som använder ordet hen. ”Vad är grejen med den här?” tänker jag. ”Den är väl en helt vanlig äventyrsbok för små barn? En bra sådan, men ändå.”

Men faktum – och det inser jag när jag tänker ett varv till – är att det inte finns så många böcker med våghalsiga teknikkunniga flickor. Här finns inga pekpinnar eller övertydligheter om att Saffa är en ”pojkflicka” – en stereotyp om något. Hon är cool, hon är smart, hon är omtänksam och modig. Hon är ett barn. Det är ju med en oändlig sorg insikten om detta kommer, att detta är något som behöver skrivas 2013. Men glädjen över att det skrivs. Och ges ut, får ta överhanden.

En sak älskar jag inte med den här boken, och det är språket. Det är inget fel med det, men jag hakar liksom upp mig hela tiden. Lät maken läsa och han sa detsamma men ingen av oss kan säga vad som gör högläsningen svår. Ola Norén är såväl manusförfattare som skådespelare och borde ha stenkoll på just högläsning tycker jag, men kanske har han fastnat i författarfällan och krånglat till det. Eller så är han helt enkelt en annan typ av högläsare än jag. Efter några läsningar är jag i alla fall van, och kan njuta av en riktigt spännande, fin och bra barnbok.

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Händelser i vattnet

Min son frågade imorse om min bokcirkelträff igår, och vilken bok vi hade pratat om. När jag nämnde titeln på en känd deckarroman av Kerstin Ekman började han prata väldigt ingående om handlingen och jag blev – minst sagt – lite förvånad.

Det visade sig dock snart att han syftade på Olika förlags senaste utgivning:

 

För honom är det den enda bok som utspelar sig vid – eller som han sa ”i” – vattnet.

Här kan du provläsa boken. Min recension kommer här i bloggen imorgon!

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.