Pojkar och enkla analyser

Pojkar måste läsa. Vi måste få pojkar att läsa. Pojkar läser för lite. Även om det inte stämmer med min egen pojke håller jag naturligtvis med. Den senaste tidens larmrapporter oroar och det är svårt att låta bli att dra kopplingar mellan låg läskunskap och unga arga män i utanförskap. Ändå undrar jag när jag sitter med senaste tidens utgivning av böcker för barn som håller på att knäcka läskoden (korta meningar, ofta i versaler) om vi samtidigt är ute efter extrem könskodning och de negativa effekter som stereotyper när det kommer till genus för med sig.

domarnSmaka på några titlar: Ut med domarn! och Jag är fotbollsproffs! (Malin Stehn, Elin Fahlstedt, Opal), Utvisningen (Åsa Oxenmyr och Ingrid Flygare, Rabén & Sjögren) och Rakt i krysset (Pernilla Gesén och Jeanetta Milde, Lilla Piratförlaget). Gemensamt förutom sporttemat (fotboll och innebandy) är att huvudpersonerna är pojkar. Det är inget fel på de här böckerna. I de två förstnämnda från förlaget Opal finns ett tydligt tema av laganda och gemenskap, i Geséns och Mildes bok toppar en flicka motståndarlaget. Men här finns också en förutsägbarhet och en så enkel analys att det gör mig sorgsen. Oxenmyr, Å - Joel spelar innebandy: Utvisningen - 29689259Om det nu är ”sportkillarna” som dissar böcker är det naturligtvis bra att möta dem på ”deras nivå” men då får man hoppas att det följs upp med något mer. Då gör vi oss beroende av engagerade föräldrar/lärare/bibliotekarier som sticker mindre stereotypa böcker i händerna på dem efterhand. Och kanske dessutom någon som förklarar för dem att bara för att det är flickor i huvudroll i 90 procent av de omvårdande djurböckerna och pojkar i majoritet i sportlektyren behöver det inte vara så. Det står faktiskt var och en fritt i denna i övrigt individfokuserade värld att välja precis efter eget hjärta. Även om nu allt från barnklädesbutiker till barnboksförlag gör sitt bästa att övertyga oss om något annat.

Andrén, E - Jobbargubbar: Vera och Vilgot i byggvaruhuset - 29692266Och när jag nu är inne på den linjen måste jag fråga mig hur snacket gick när Rabén & Sjögren satte vinjetten ”Jobbargubbar” på sina böcker om Vera och Vilgot (del två, Vera och Vilgot i byggvaruhuset, har just kommit ut). ”Vi har en flicka och en pojke i huvudrollerna, ett kreativt och skapande tema och till och med en kvinnlig chef för byggvaruhuset. Det här blir nog för mycket, vi måste nog ändå slå fast en gång för alla att det krävs en riktig ”gubbe” för att vara i byggbranschen”. Eller hur tänkte de?

Hellsing, L - Ticke tack! - 29691719Jag tar min tillflykt i några nya pekböcker med gamla klassiker. Det är Lennart Hellsings sånger Ticke Tack och Annabell Olsson som fått kartongpärmar och underbara illustrationer av Lena Sjöberg. Med semestern på intågande flyr jag och barnen nog också ut i naturen med Titta en… (Jenny Wik, Kabusa böcker) och Mina småkryp samt Mina blommor (Anja Baklien, B Wahlströms), även de stabilda kartongböcker för små utforskare och utan fokus på huruvida dessa små utforskare vill definiera sig som flicka eller pojke.

Denna text är också publicerad i Skånska Dagbladet.

Julbokskalender: Lucka 4

Krakel Spektakels Julafton av Lennart Hellsing & Poul Ströyer

På 24 sidor (jovisst!) har Snurrskivan från 1955 blivit bok. Titeln är densamma, och texterna utskrifter av dialogen mellan Krakel (Lars Ekborg) och Kusin Vitamin (Yvonne Lombard) och sångerna de sjunger på skivan.

Det låter lite underligt men funkar naturligtvis utmärkt. Allt Hellsing skriver har ju sin egen melodi, vare sig det är ämnat för musik eller läsning. Här får vi historien om annorlunda julfiranden, både i Krakels mormors Annorlunda, och Vitamins farfars Ingalunda. Tokigt så det förslår är det förstås, men hisnande roligt att tänka sig dessa dansande julgranar, ett juldopp i grytan och en tomte som själv tar paketen. För en småbarnsförälder låter förstås sovstaden Ingalundas jul inte lite lockande. Att drömma julstöket och vakna upp till klappar på sömntema vore ju inte helt fel!

Boken ges ut av Urax förlag.

Detta är lucka 4 i julkalendern 2013. Alla luckor hittar du här!

Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra

Hellsing, L - Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra - 29689389– 50 sånger i urval och ackompanjemang av Johanna Hellsing & Klas Widén
Av Lennart Hellsing

Rabén & Sjögren har gjort en Max Ström och för en gångs skull har jag ingenting emot att de slår mynt av sina klassiker. För hur många Hellsingböcker vi än har hemma är det svårt att toppa en som kommer med egna musiker. Både barndomsfavoriter och sånger jag aldrig hört kommer ackompanjerade och som vanligt fantastiskt illustrerade (Stig Lindberg och Poul Ströyer blandas med nya förmågor).

Men jag måste säga att testpatrullen därhemma uppdagat en rätt allvarligt miss. Det handlar inte om det klumpiga bläddrandet (för liksom i Mas Ströms Svenska Barnvisor måste man stega sig fram) utan om ett större irritationsmoment. För alla som sjungit med barn vet att det rätt ofta kommer tankar och reflektioner som måste dryftas omgående. Och utan pausknapp (eller som brukligt en pausfunktion i playknappen) blir det rätt frustrerande att plötsligt börja om med vers ett när man bara hade en av fem kvar. För att inte tala om när klåfingriga syskonfingrar kommer åt playknappen och avbryter Trollkarlen från Indialand precis när den sista versen sjunger på.. ja förlåt.. sista versen. Illa!

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

En sång som blev en bok som …

Hellsing, L - Hej, sa Petronella - 29686692Lennart Hellsing & Charlotte Ramel

Vi gillar att sjunga hemma, det har jag skrivit om förut. Sonen var precis i rätt ålder när Catarina Kruusval kom med de första peksångböckerna, och förutom det faktum att det är ganska svårt att sjunga och titta och peka på bilder samtidigt så var vi båda väldigt förtjusta. Dottern ännu mer så då hon får sägas vara den musikintresserade av oss tre. Här har vi en finfin sång med finfina illustrationer. Här finns det lite mer att titta på än i Kruusvals, och lite mer sångtext per sida. Tummen upp alltså.

Men ändå kan jag inte låta bli att fundera kring huruvida det är miljöriktigt eller lite tråkigt med denna återvinning. Att det är samma sagor och sånger som upprepas och ges ut i olika former och färger. Vad tycker ni?

Gå och simma, om du inte kan rimma

Har du tänkt på att nästan alla bra barnböcker på rim är översatta av Lennart Hellsing? Det kanske inte är något du tänker på till vardags, men jag ska säga dig att det är värt att fundera på en liten stund. För barnlitteraturens grand old man är just gammal, och jag oroar mig lite för hur det ska gå med rimkonsten när han försvinner.

Få barnboksförfattare lyckas nämligen få till det på rim är jag rädd, och ändå envisas många med att försöka. Är det så bara en lär-dig-färgernas-namn-bok med allas älskling Molly mus (Lucy Cousins, Natur och Kultur) eller en enkel flikbok med uttjatade Mumintrollet (Titta in hos Mumintrollet, Rabén & Sjögren) så ska det banne mig vara på taffligt rim. ”Snälla Muminmamman har dukat fram fika. Men vad gömmer sig i köket? Vågar du kika?” Jo tack, jag vet att rytm och ramsor tilltalar de minsta, men stammande och stakande föräldrar som med allt större desperation försöker få till det gör ingen glad.

Ibland gör det mig lite ledsen att böcker som annars skulle varit riktigt fina tvunget ska tvingas in i en form där de inte passar. Jag har tidigare nämnt böckerna om Jösta och Johan (Sagolikt förlag) som med sin goda tanke i mitt tycke ändå faller platta på grund av versmåttet. Lika besviken blev jag när jag slog upp boken Meja åker ambulans av Torsten Larsson och Christina Lindkvist (Dataläraren förlag) och insåg att de färgsprakande bilderna med en alldeles egen känsla sällskapar med verser som inte håller måttet. Tanken – att lyfta upp en vardaglig olyckshändelse – är så god. Den ger både olycksdrabbade en chans att bearbeta och föräldrar och pedagoger en möjlighet att lära ut och förebygga. Om berättandet bara hade fått vara enkelt. ”Gör det inte så svårt för dig – och mig” hade jag velat ryta till den välmenande författaren som just tvingat mig att läsa meningen ”Framme på akuten väntar mamma på Meja/”Visste du att jag var här” hörs då Meja säga”. Om det inte låtit så nedlåtande hade jag sagt ”gör om, gör rätt” för det här är verkligen en bok som jag och sonen velat läsa. Den om Meja som kommer för nära ljuset och räddas av en snabbtänkt förskollärare och duktig ambulanspersonal. Det behövs ingen Lennart Hellsing, för en bok behöver inte rimma.

När Hellsing är inblandad får den dock gärna göra det. Som i Kvastresan (Av Julia Donaldson och Axel Scheffler, Alfabeta) som nyligen getts ut på nytt i slittåligt kartongformat. Visst är det lätt att vricka tungan, men det är det värt när det är på meningar som ”En hög mörk och taggig/befjädrad lurvig björn/ med fyra grymma huvuden/ och vingar som en örn”. Donaldson och Scheffler vet också precis hur de ska göra sagan lagom läskig, både i ord och bild. (Här kan du dock läsa om en liten detalj i den här boken som jag inte kan komma över)

Utan rim, men lagom läskig och fyndig nog att väcka den här mammans förtjusning är Gapa stort av Jens Peter de Pedro och Lotta Geffenblad (Bonnier Carlsen). Vampyrer och krokodiler blir liksom inte lika skrämmande när man ur tandläkarperspektiv tittat ner i svalget på dem. Perfekt present till den som just varit på sitt första tandläkarbesök. Lika rolig – om inte roligare – är samma duos Vad äter du monster? Kolla in den, det är en order från mig och barnen!

 Denna text publicerades i Skånska Dagbladets pappersversion 2013-05-04

Familjen Sömnlösing

Av Katarina Wolf och Bröderna Hilts
Översättare Lennart Hellsing

Vad är det egentligen som säger att vi ska vara vakna på dagen? När familjen Sömnlösing flyttar tolv tidzoner bort vänds allting på huvudet och det är först när de tillåter sig att leva på natten som det blir lite ordning och reda.

Som redan sömnberövad småbarnsförälder är det här kanske egentligen inte en tanke en vill väcka hos sina barn, men visst finns det något befriande i idéen att det är ok att göra det som passar en bäst.

Bröderna Hilts illustrationer är verkligen en kärleksförklaring till natten. Jag tänker Nightmare before Christmas och Coraline, och Katarina Wolf, i översättning av den svenska barnlitteraturens grand old man, känns bra mer trygg och (därmed) vågad i sitt språk än den debutant hon vad jag förstår är.

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Lagom läskigt

På tal om läskigheter måste jag tipsa om en fin bok (som också finns som fin film) som är precis lagom skrämmande för att hålla ett barn fascinerad.

Skulle nästan säga att denna bok har Bockarna Bruse på badhuset-potential, så se er som varnade. En fördel är att Lennart Hellsings översättning ligger fantastiskt bra i munnen, och alltså håller för många läsningar.

Vi pratar om Gruffalon av Julia Donaldson, med bilder av Alex Sheffler:20130221-213123.jpg

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.