Världens sötaste lucia

Min son har som sagt inte läst om Kalle, för honom finns ännu inga konventioner kring högtider som dagens. Därför var det inget konstigt för honom att besluta sig för att vara lucia. ”Heter det luciatåg är det väl lucia man ska vara”, verkade han resonera. Sjöng så det stod härliga till gjorde han också, medan hans annars högt och skönsjungande syster – dagen till ära tomte – bara stod storögd och tittade på alla mammor och pappor som i sin tur stirrade på henne och de andra barnen.

Det kommer ibland kommentarer på den här bloggen om att jag är ”pk”, som i politiskt korrekt får man anta. Det är ett så konstigt uttryck det där, särskilt som det nästan uteslutande används nedlåtande. Framför allt verkar det användas för dem som tar upp frågor kring genus och antirasism, alltså områden som handlar om att låta människor vara precis som de är. För mig är ett luciatåg en vacker tradition, en höjdpunkt för barn och ett tillfälle att samlas och mysa. Hur lucian ser ut, om det finns tomtar eller troll i tåget, det är inte det viktiga. Att tvinga små barn att anpassa sig på grund av tradition och konvention känns bara sorgligt. När jag var liten ansågs det nästan konstigt att en flicka var tomte eller pepparkaka, så är det tack och lov inte längre. Förhoppningsvis behöver vi när mina barn får barn inte längre tänka på vilka sagoroller i ett barnsligt julspel som pojkar kan axla.

Julböcker på ingång

Shit vad det trillar in julböcker nu. Och det är klart det är säsong. Själv tycker jag det är mysigt att plocka fram jullådan där det förutom pynt och ljusstakar ligger även en del böcker. För å ena sidan kan man fundera över hur förlag och författare tänker när de begränsar sig till en så kort period, å andra sidan kan man ju se det som ett sätt att försöka försäkra sig om att boken läses år efter år.

Jag kommer inom en snar framtid att börja recensera årets skörd av julböcker, för att sammanfatta dem i en spalt i papperstidningen lagom innan jul, men redan nu tänkte jag återanvända tidigare års tips. Det är ju som sagt inga böcker som går ur tiden.

Kika in här för 2010 års tips!

Kika in här för 2011 års tips!

Foto: Scanpix

Tomtepropaganda för de minsta

Hörrni det här med jultomten, kan vi prata om det? Så mycket tid som så många vuxna lägger ner på att får små barn att tro på denna figur, bara för att några år senare rycka undan mattan och förvänta sig att alla är införstådda med att klapparna kommer från släkt och vänner. Taskigt egentligen, men jag gör det själv. I två-åringens värld är gränsen mellan fantasi och verklighet ändå flytande, och diskussionerna härhemma rör inte om utan hur tomten kommer in för att lägga paket i kalenderstrumpan. De där paketen består varannan dag av en pusselbit och varannan av en pixibok, och böckerna gör sitt till för att utöka tomterepertoaren. Bonnier Carlsen har samlat tio pixiböcker i en julbox, och här finns röda tomtens onda gröna bror (för föredrar rutten ärtsoppa framför tomtegröt), här klär tamkaninen Ville ut sig med skägg och luva och skrämmer de vilda djuren och Ulf och Kajsa bakar och pysslar precis som de gjorde när jag var liten. En fin samling, som jag gissar kommer att vara populär flera jular framöver.

Kartongboken Nickes jul (Rabén & Sjögren) lär dock lillasyster få ta över snart. Det är en enkel pekbok, med glitter och upphöjda ytor att känna lite extra på. Julstämningen är i topp, och Nicke Nyfikenälskare får sitt även denna tid på året, men finessen som originalets skapare H.A och Margret Rey hade saknas.

Den lilla mullvaden och julen av Zdenek Miler och Hana Doskocilová är den tredje boken om den lilla tjeckiska mullvaden som ges ut i Sverige av förlaget Parabellum nord AB. Mullvaden är som vanligt givmild och planerar julfirande för sig och den lilla musen, men korpen är framme och ställer till det. Jag är väldigt förtjust i mullvaden, som alltid är finurlig och fin, och julkänslan är genuin trots att jultomten saknas när de små djuren till slut sjunger Nu tändas tusen juleljus.

Att högläsningen slutar med sång är förresten inte ovanligt för den som är bekant med Catarina Kruusvals serie Ellen och Olle sjunger (Rabén & Sjögren). Lagom till jul har Kruusval illustrerat Alice Tegnérs Sockerbagaren, och Astrid Gullstrands Tre pepparkaksgubbar, och låt mig säga att den som inte kunde dessa sånger utantill sedan tidigare definitivt gör det nu. Jag gillar konceptet vispekbok, det lär barn att faktiskt lyssna på vad de sjunger. Att det sedan kan vara svårt att sjunga långsamt nog för att de detaljrika uppslagen ska hinna avnjutas är ett mindre problem med tanke på hur många gånger man hinner sjunga sångerna under en läggningsstund…

Och när vi nu pratar om läggning kan jag inte låta bli att nämna årets julklappsbok till småbarnsföräldrarna. Go the fuck to sleep av Adam Mansbach och Ricardo Cortes (Akashic books) låter frustrationen få utlopp i igenkännande skratt, och ger den trötte gemenskapens tröst (du är inte ensam!). Tyvärr verkar den svenska översättningen (Sov nu för fan) stressats fram, och håller inte alls. Rimmen faller platt och känns bara krystade, så köp den på engelska eller inte alls!

Boken har för övrigt rönt sådana framgångar att man förutom översättningar till allehanda språk gjort en barnvänlig variant med titeln Seriously, just go to sleep. Den har jag inte läst, men lite känns det ju som att poängen gått förlorad om frustrationen måste anpassas för barnaöron.

Årets sista barnboksspalt avslutas med hopp om en god jul, många fina lässtunder och många goda nätters sömn! Själv kan jag nog bara hoppas på två av tre.

Fotnot: Pixibox Jul innehåller följande titlar: Adventskalendern, Jesu födelse, Ojsan, Tekla och tomten, Julens ABC, Ulf och Kajsa gör julgranspynt, Bo firar jul, Tomten och tomtens bror, Ville och vilda – tokig i julen, Emilias jul och Julsånger.

Denna text är tidigare publicerad i Skånska Dagbladet. Nickes jul och Den lilla mullvaden och julen samt vispekböckerna är recensionsex från förlagen. Det är även den svenska utgåvan av Sov nu för fan. Övriga böcker har jag köpt.

Kalenderpyssel

Gör ni adventskalendrar till era barn?

20111201-135254.jpg

Julklappstips: Dojo, Kalle och Världens mamma

Klicka på bilden för att komma till artikeln!

I lördagstidningen tipsade vi på Skånskans kulturredaktion om hårda klappar att lägga under granen. Jag valde att tipsa på tema; barnböcker från mindre förlag, och flikade in en bok med några år på nacken. Annars är det i årets bokskörd vi botaniserat, och valt ut de bästa tipsen så att du slipper julklappsvåndas alltför mycket!

Här hittar du artikeln!

Missa inte julkalendern

Teves julkalender ser jag inte, sonen är för liten och den ligger tidsmässigt helt fel. Däremot lyssnar jag gärna på radions då jag ändå sitter vid en sådan från klockan 06.00 på morgnarna. Årets verkar lovande!

Men den jag vill tipsa om är min egen! Många av frågorna rör barnböcker, så det är bara att hugga in!

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.