Störande osynk

Ni vet när munrörelser och ljud inte hänger ihop på teveskärmen? Det kallas osynk. Lika irriterande, om inte mer eftersom det inte beror på tillfälligt tekniskt fel, är när text och bild i en bok inte harmonierar.

20130425-201834.jpgDet vänstra exemplet är från en nyss återutgiven bok, som jag ska snart ska recensera. Skulle ni säga att katten håller i en sten? Mina barn tycker i alla fall att den stenen är misstänkt lik en kotte och det uppstår diskussion om detta varje gång. Just när boken är på rim går det ju inte att ändra hur som helst heller.. Katten tog en kotte och hunden tog en.. skotte?

Dessutom är jag så dålig på att ändra i text. Jag vet inte varför jag är så bokstavstrogen, men jag tror att det är en skyddsmekanism eftersom snart-fyra-åringen kräver exakt ordalydelse varje läsning. Det går liksom inte att komma dragande med stresshjärna som ursäkt när man bara inte minns hur man läste igår då…

20130425-202211.jpgNästa exempel, från Emma Adbåges fina Sven käkar mat är ju lättare åtgärdat, men jag kan inte komma ifrån den gnagande tanken på att hon skojar med mig. Att den där glassgubben SKA misstas för en stortjej. Eller? Den känslan är inte positiv, för även om böcker kan vara kluriga ska de ju inte få läsaren att känna sig dum.

Har du hittat exempel på osynk i böcker?

 

Huvud, axlar, knä och…

Vad har din hand gjort idag? Det finns en evig fascination för den egna kroppen som startar så snart ögonen lärt sig fokusera. I vårt utseendefixerade samhälle finns det heller inget viktigare än att lära barn att kroppen faktiskt är vårt verktyg, inget objekt att betrakta och bedöma. I Siri Ahmed Backströms fina Jag ska försöka beskriva dig precis så fin som du är (Urax förlag) är handen bara helt enkelt ”handig”, näsan är ”näsig” och hjärnans tankar ”tankiga”. Vi går igenom hela kroppen, och både liten och lite större får fundera över kroppens många och värdefulla beståndsdelar (och kittlighet). Konceptet i pekböckerna Lilla handen och Lilla foten av Emma Adbåge (Rabén & Sjögren) är ungefär detsamma. Vi får följa med små händer och fötter på deras dag, och känna igen oss i kakbak och geggtramp. Munnens alla möjligheter att skapa ljud utforskar vi i Anna Höglunds Vad säger ett russin? (Rabén & Sjögren), en uppföljare till Vad säger klockorna (Rabén & Sjögren 2012). Bilderna är personliga, med bokmärkeskänsla och ljuden .. ja, ljudiga!

Utforskandet av kroppar, och inte minst perspektiv fortsätter i hisnande Maximilian och minimilian av Klara Persson (Urax förlag). I prisbelönta barnboksdebuten Molly och Sus (Urax 2012) var det syskonskap, samhörighet och frigörelse, nu är det olikheter och önskan att vara just det man inte är som är ämnet. För det är inte lätt att vara liten att få minsta glassen, inte heller att vara så stor att ingen orkar bära en. Men om vi vänder upp och ner på alltihop, vad händer då? Det här är en bok som bokstavligen snurrar i handen, och text och bild samspelar perfekt när Klara Persson pratar direkt till läsaren.

Nästan lika hisnande är Kingens omvända dag, när det är mamma som motvilligt ska släpas till dagis och Kingen som ska handla och gör att det spännande som vuxna gör. Mamma vill inte gå till dagis av Patricia Arnolds och Matilda Salmén (Miro förlag) tilltalar säkert många föräldrar, som måste tjata på variationer av temat vareviga morgon. Helt nytt är det inte, jag är nog lite mer förtjust i Tessla och hennes bångstyriga föräldrar (Tesslas mamma vill inte & Tesslas pappa vill inte, Olika förlag 2010/2011), men ämnet tål upprepning och Kingen och hans mamma kan nå en lite äldre målgrupp i en något senare trotsålder.

Lindgren, B - Vi leker att vi är pippifåglar - 29683585Min stora favorit bland vårens nyutgivning är en nygammal sak, som vi läst om och om igen under påskens ledighet. Det är Vi leker att vi är pippifåglar av Barbro Lindgren och Camilla Engman. Jag har läst och älskat tidigare, i samlingen Barbros bästa, men den här lilla historien var verkligen värd egna pärmar. På vanligt Lindgrenskt maner är varje rad mitt i prick, och såväl text som bild fångar lekens kärna. De snabba svängarna i barnfantasin, den växlande styrningen mellan två kompisarna och det sorglösa avhandlandet av stora ämnen. Ett givet presentämne om du ska på barnkalas i vår!

Den här texten är publicerad i Skånska Dagbladet 2013-01-06

Helt utan kronor

Det finns ju så klart en stor värld utanför prinsessvärlden. Och en massa fina barnboksförfattare och illustratörer som helt okomplicerat och utan att det nämns någonstans skriver för barn. Bara barn. Just barn. Barn av alla sorter. Alla miljoner sorters barn.

Ja, nu har jag diskuterat det senaste blogginlägget på Facebook hela förmiddagen (TROTS uppmaningen om att hålla den här =) så jag är alldeles mör. En massa bra input blev det, men gladast blev jag nog ändå när det dök upp tre färska barnböcker, alla fria från normer och pekpinnar:

Fina nyheter

Leni blir en bebis

Av Emma Adbåge

Varför får bara lillebror Sigge krypa, kladda, dricka ur flaska och bli skjutsad i vagn? Leni är minsann också en bäbis. I alla fall idag.

Med Emma Adbåges fina bilder skildras en storasyster som vaknar en dag och har blivit en bäbis. Det är inga konstigheter, men pappa kan inte riktigt fatta. Och frågan är hur bra det egentligen är att vara bäbis, i längden?

Jag som väntar ett syskon till lilla bokhyllans innehavare var väldigt nyfiken på den här boken, men jag är ärligt talat lite besviken. Det är något med den som inte går in i mig. Vet inte om det är pappans okänslighet – vilken förälder är INTE förberedd på lite svartsjuka med en ny lillebror i huset – eller om det är det rättframma oproblematiserande språket som inte passar just mig.

Expertläsaren hemma är heller inte så imponerad, men så är han också lite liten för den här boken. Och någon lillebror eller lillasyster har han ju inte sett ännu. Just nu är det en mage och en trött mamma han har att tampas med, men det ska bli spännande att se hur han reagerar när vildingen i magen tittar fram!

Boken är ett recensionsexemplar från rabén&sjögren.

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.