Liten, liten snälling

Av Lotta Olsson och Charlotte Ramel

Paret bakom de här hyllade pekböckerna kommer nu med två nya. Denna och Här är stora näsan. Och föga förvånande blir superlativen lika många om de här guldkornen. Jag brukar jag värja mig mot (onödiga) rim, men när det görs på det här sättet är det bara att åka med. ”Smaka sand! Vinka hand!” – enkelt men på pricken om lyckan i sandlådelek. Charlotte Ramel fångar språkets lekfullhet och lägger till egna små historier i varje bild. En tappad napp, en stulen hink och en ilsken blick. Det är poesi det också.

Provläs boken här.

En sång som blev en bok som …

Hellsing, L - Hej, sa Petronella - 29686692Lennart Hellsing & Charlotte Ramel

Vi gillar att sjunga hemma, det har jag skrivit om förut. Sonen var precis i rätt ålder när Catarina Kruusval kom med de första peksångböckerna, och förutom det faktum att det är ganska svårt att sjunga och titta och peka på bilder samtidigt så var vi båda väldigt förtjusta. Dottern ännu mer så då hon får sägas vara den musikintresserade av oss tre. Här har vi en finfin sång med finfina illustrationer. Här finns det lite mer att titta på än i Kruusvals, och lite mer sångtext per sida. Tummen upp alltså.

Men ändå kan jag inte låta bli att fundera kring huruvida det är miljöriktigt eller lite tråkigt med denna återvinning. Att det är samma sagor och sånger som upprepas och ges ut i olika former och färger. Vad tycker ni?

Alla kläder på

Av Lotta Olsson & Charlotte Ramel

Jag nämnde ju Charlotte Ramel härom dagen, och kom då ihåg att jag inte skrivit om den här godbiten.

Alla småbarnsföräldrar vet ju att påklädning är ett kritiskt moment. Från spädbarnsilskan på skötbordet till kan-själv-åldern ända upp i märkeshysterin i tonåren. Därför finns det också en mängd böcker på temat, av varierande kvalitet.

Den här är, vilket man nästan förstår bara av att se vilka som står bakom den, i det högsta spannet. Förlaget säger ”minipoesi” och jag är väl beredd att hålla med.Det är ju just när ämnena är som enklast som det är som svårast att göra något riktigt bra av dem. Det tycker jag Olsson&Ramel lyckas med.

Kolla också in Bilen säger brum.

Det är en gris på dagis

Av Johanna Thydell och Charlotte Ramel

Det är alltid roligt (och lite oroligt) när favoritförfattare byter genre. Thydell skrev ju den tokhyllade I taket lyser stjärnorna och har sedan fortsatt med ungdomsböcker. Nu debuterar hon i barnbokshyllan tillsammans med en stabil veteran i sammanhanget.

Resultatet är mer än väl godkänt. Det här är en rolig bok för dagisbarn, ett äventyr med precis lagom mycket knorr, och en extra tankeväckare om ensamhet och utanförskap.

Det kan inte vara en slump att den får mig att tänka på en riktig klassiker från min egen barndom. En bok som nog ändå får sägas ligga en eller två klasser över sin moderna like. Kanske blir det lite för lyckligt i slutet för min smak, jag hade nog gärna sett lite mer drama och tårar ändå. Därmed inte sagt att jag inte gillar Det är en gris på dagis. För det gör jag verkligen. Treåringen också!

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

 

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.