Tre böcker om Bumbum

Av Ann-Christine Magnusson

Bumbum är en lejonflicka som klättrar högt, åker fort och bygger en snögumma. Hon leker med pappa och kompisen Elli. Ibland blir det tokigt, som när snögumman smälter, kälken går sönder eller Elli knuffas ner. Men det blir bra ändå på något sätt.

Det är något med fotografier av gosedjur ”in action” som fascinerar mig. Kanske är det att jag själv hade så levande nallar och dockor, att mina lekar som barn var just så fartfyllda och fulla av levande djur med stoppning av fetvadd och hårdplast.

Bumbum lyckas på olika sätt (ibland med datorns hjälp, gissar jag) uttrycka många känslor och tillstånd. Det är ljuset, klädernas veck och lejonkroppens gester som nästan får mig att tro att Ann-Christine Magnusson bara varit där med kameran och ”sett det hända”.

Det riktar sig till små barn, på små barns nivå och med lagom mycket dramatik och komplikation. Därför blir det inte lika imponerande som när Nalla och Björn åker till havet eller bygger drake (där finns det massor av detaljer att förundras över), men likväl ger det liv åt barnlek och fantasier på ett sätt som jag gillar.

Förlaget har som alltid sett till att uppmuntra annars ofta utelämnade sidor hos flickor. Det är sorgligt att det ska behöva vara så, men det finns fortfarande få böcker som låter barn vara just barn (eller uppstoppade lejon) utan stereotyper eller fördomar.

Böckerna är recensionsexemplar från förlaget.

En gång till!!

Jag vet att det är rätt många mor- och farföräldrar (inte bara mina barns) som kikar in här för tips. Jag hoppas ni hittar några som passar, och idag tänker jag skryta med att ha hittat* något som ni KOMMER att gilla. Och era barn och barnbarn också.

För visst finns det något extra i att få dela minnen med dem man älskar, få återuppleva något kärt? I den här fina samlingen, som kommit till för att fira att Opal förlag fyller 40 år i år, återkommer favoriter som Agaton Öman (och hans alfabet), Sjöflickan (och hennes guldnyckel) och inte minst den lilla osynlingen Plupp.

Berättelserna som samlats är enligt förlaget sådana som efterfrågas trots att det är länge sedan de kom ut. Plupp såg boksidornas ljus redan 1955, och det är den allra första sagan om honom vi möter här.

Trots att det rör sig om återutgivningar är naturligtvis vissa av historierna nya för mig. Jag skrattar med Pite och Palt och känner igen favoriten Eva Erikssons tecknarstil i Mannen, damen och något i magen. Starkast minnen ger nog ändå Agaton Öman, Pettson-pappan Sven Nordqvists galna alfabetshistoria som jag läste om och om igen som barn.

Det kommer många antologier för barn. Många nya samlingar, men tyvärr ofta en repetition i utbudet – det är samma ramsor och sånger och sagor som kommer igen, i lite olika former. Det här däremot är en samling sagor som vi inte sett på ett bra tag, och sådana är det riktigt roligt att återse!

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget. Den finns i butik från 6/5 enligt förlagets hemsida.

*Nåja, fått mig skickat är kanske närmare sanningen.

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.