Städdags (eller ett upprört brev om att städa ut stereotyper)

Av Camilla Kuhn

Öppet brev till författaren och förlaget som översatte boken från norska och gav ut den:

Hur tänkte ni nu? Det är den respektfulla fråga som jag lärt mig att ställa till folk som helt uppenbart omedvetet drar slutsatser om människor utifrån vad de har mellan benen. Men vet ni? Om man är barnboksförfattare och barnboksförlag så FÅR man inte vara omedveten om de här frågorna, så jag börjar om:

Hur i helvete tänkte ni nu?!? Hur tänkte ni när ni skrev/illustrerade/översatte/gav ut en bok som riktar sig till barn där varenda sida är ett hån? Där Pappa och son tycker det är ok att smyga iväg till badhuset när det är dags att städa? Ok att lämna mamma och syster hemma med dammsugare? Och en bok där mamma och dotter tycker det är lite tokroligt att lura på pojke och man gulliga badkläder så att de (antagligen av rädsla för att tappa snoppen om de skulle gå runt i dem för länge) inte vågar bada utan måste komma hem och städa?

Ni tyckte det var just tokroligt va? Att mamma och dotter visade nånslags ostereotyp kampvilja genom att luras sådär? Att pappa och son TVINGADES städa, mot sin natur, för att de varit dumma nog att låta mamma packa badväskan?

Jamen jättekul. Men vet ni en sak? Att skoja med eller tokroligt ”vända på” stereotyper gör inte en bok mindre stereotyp. Minns ni den här?  Barn förstår inte ironi, och om vuxna uppskattar den är det för att de själva är så invanda i könsrollerna att de inte ens reagerar på hur urbota dum den här boken är.

Så det så!

Spargrisen – en bok om pengar

spargrisen400-228x228Av Linda Palm och Jessica Lindholm

Vaddå pengar, det är väl bara att dra kortet? Spargrisen, liksom många andra barn, kommer sällan i kontakt med mynt och sedlar. Transaktionen framme vid kassan blir ännu svårare att förstå, och att säga att ”pengarna är slut” blir ett vagt begrepp.

Jag är alltid tveksam till böcker som så tydligt har ett pedagogiskt syfte, men den här boken funkar. Den är enkel och rättfram och lyckas förklara ett svårt fenomen på ett sätt som min fyraåring förstår.

Jag gillar också subtila detaljer som att pappans chef är en kvinna, och jag gillar att den som vill veta lite mer om pengar får bonusfakta i slutet. En vettig bok att ha hemma helt enkelt, när ”ha och ha och ha”-tjatet riskerar att nöta hål i huvudet på en stackars förälder.

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Eva Emmelin
Eva Emmelin skriver regelbundet om barnlitteratur på tidningens kultursida. Hon jobbar som pressekreterare på IM.

Den som snabbt vill få tips på bra böcker kan hitta alla inlägg i kategorin "Lilla bokhyllan rekommenderar" här.

Här hittar du listan över barnböcker med etnisk mångfald.

Ålder: 37 år
Bor: Malmö
Familj: Make samt två barn, födda 2009 och 2011.