Opinion

SD förstår inte kulturpolitik

Artikel Opinion SD:s kulturpolitik skulle lika gärna kunna kallas kulturcensur.
PREMIUM

SD:s kulturpolitik skulle lika gärna kunna kallas kulturcensur. Men det är nästan ett större problem att de generellt inte förstår kulturpolitik. ”Berikande kulturmöten sker bäst utan tvång eller propåer från överheten” skriver partiet i partiprogrammet. Det har de rätt i. Så varför vill de reglera vad som får förekomma inom landets gränser för att inte vara ”kulturimperialism”, som de kallar främmande kultur?Samtidskultur ska ge vika för månande om kulturarvet, menar de. Av vad består kulturarvet? Strindberg? Gissningsvis ja. Strindberg gjorde var enda kotte förbannad.

Kultur som är ”samhällssplittrande” ska inte få skattepengar, menar de. Men kulturarvet består i mycket av sådant som var ”samhällssplittrande”, inklusive nationalismen. Att inte vilja att kulturen ska få innehålla samhällskritik är en grogrund för motsatsen. Då kommo de ner för Vita Bergen, det kan de lita på. Partiet hade kunnat ha bra förutsättningar för att vinna på sitt intresse för den svenska kulturen – om de skötte sina kort bättre. Intresset för äldre mat och traditionella tillagningsmetoder är jättestort just nu. Och ingen kan vara negativ till att man satsar energi eller pengar på folkdans; dans är kul.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Regeringen går vidare med undantag för Cementa

Näringsminister Ibrahim Baylan (t.v.) och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) håller pressträff om Cementa och kalkbrytning på Gotland. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen går, erfar TT, vidare till riksdagen med en proposition till undantagslag för att Cementa ska kunna fortsätta bryta kalk på Gotland ytterligare en tid.
Så sent som förra veckan sågade Lagrådet förlagan till propositionen och påpekade att förslagen stred mot grundlagen.

Regeringen har kallat till en pressträff tidig förmiddag med anledning av propositionen ska lämnas över till riksdagen. När riksdagen öppnade för en vecka sedan lovade regeringen att det skulle ske just i dag. Men bara två dagar senare kom Lagrådet med med sitt yttrande.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) och miljö- och klimatminister Per Bolund ska på pressträffen redogöra för om, och i så fall vilka, ändringar regeringen gjort jämfört med den remiss som Lagrådet fick.

Kan köra över lagrådet

Eller så har de båda ministrarna bestämt sig för att hotet om cementbrist, om Cementa inte kan fortsätta bryta kalk i Slite på Gotland efter den 31 oktober, är så allvarligt att det finns skäl att köra över Lagrådets synpunkter. Oavsett hur förslaget till undantag ser ut så räknar regeringen med att det går att få en bred majoritet för det i riksdagen.

Lagrådet är den myndighet som granskar regeringens lagförslag före det att de lämnas till riksdagen, för att se om de är begripliga, rimliga och går att förena med till exempel grundlagarna. Lagrådet ansåg att regeringens förslag dels stred mot kravet på beredning, det vill säga hur ett lagförslag ska arbetas fram, dels mot principen att en lag ska gälla generellt för alla och inte vara tillkommet för att lösa en enskild persons eller företags problem. Dessutom kan det skada tilltron till rättssystemet, påpekade juristerna i Lagrådet eftersom det är ett sätt att runda Mark- och miljöverdomstolens utslag om tillståndet för Cementas kalkbrytning.

Domstolen avvisade

Domstolen avvisade den 6 juli i år företagets ansökan eftersom den miljökonsekvensbeskrivning företaget hade lämnat in inte, enligt domstolen, höll måttet.

Ansökan avsåg att få fortsätta och utöka brytningen av kalk i Slite i 20 år till, efter den 31 oktober i år.

Det förslag regeringen har laborerat med innebär tillfälliga ändringar i miljöbalken för att bolaget ska kunna fortsätta bryta sten som ännu inte har brutits inom ramen för det nuvarande tillståndet.

Lars Larsson/TT

Inrikes

Gruppboende i lågor: "Brinner rejält"

Räddningstjänst från Norrköping och Östra Husby jobbar med att släcka en brand i ett gruppboende. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Det brinner i ett gruppboende i Östra Husby drygt två mil öster om Norrköping. Släckningsarbete pågår och boende och personal ska vara utrymda.

Räddningstjänsten fick larm och branden klockan 06.22 på tisdagsmorgonen.

– Det är ett gruppboende som brinner, vi är på plats med enheter från Norrköping och Östra Husby. Vi har påbörjat rökdykning, det brinner rejält och har tagit sig i takfoten, säger Morgan Wass, inre befäl vid räddningstjänsten Östra Götaland.

TT: Finns det några människor kvar byggnaden?

– Vi har fått till oss att personal och boende ska vara ute, men vi är inte säkra på det förrän vi fått tillbaka meddelande om hur det ligger till på platsen. De ska räkna in alla på platsen, säger Morgan Wass.

Byggnaden är en villa som rymmer ett gruppboende med flera lägenheter för personer som behöver särskilt stöd.

Lund

Svårtillgänglig inblick i djurens värld

Lena Kuchs teckningar.
Foto: Lunds konsthall
Lund
Kultur och nöje
Konstrecension Britte Montigny har sett Lunds konthalls utställning I panterns pupill.

Lunds konsthall viger hela hösten åt den nyöppnade utställningen I panterns pupill. Utställningen är kuraterad av Magnus af Petersens, intendent vid Moderna museet i Stockholm med ansvar för Utställningar och samling. Ribban är satt högt. Fokus ligger på djur, på hur de förhåller sig till oss och vi till dem. I upplägget till utställningen refererar af Petersens såväl till den tyske poeten Rainer Maria Rilkes berömda dikt från 1902 om den i bur inlåsta pantern (Der Panther. Im Jardin des Plantes. Paris) som till Aristoteles – en av de första att uppfatta människan som ett djur bland andra djur. Dessutom påminner han om det faktum att vi lever i den fas av den industriella eran som kallas antropocen.

För Rilke och Aristoteles handlar deras intresse för djur om varseblivning och kommunikation. Ordet antropocen syftar på att det är människan själv som genom industrialismens landvinningar är ansvarig för de klimatkatastrofer som drabbar vår jord, oss själva och inte minst djuren. Af Petersens har handplockat sju konstnärer vars konst på olika sätt (och mer eller mindre långsökt) kretsar kring dessa tre teman. Tolkningarna av dem tycks mig ibland obegripliga, på gränsen till det esoteriska. Metafysisk, konst, vetenskap, historia smälter nu och då samman och uppgår i enheter som i många fall blir helt obegripliga i varje fall utan genomarbetade bruksanvisningar. Det gäller bland annat de verk som presenteras av Stockholmsbaserade Christine Ödlund och i nästan lika hög grad av Noon Abuarafeh (palestinensiska verksam i Jerusalem). Med stöd av forskningsresultat inom ekologisk kemi vid KTH söker den förra att dels i grafisk form, dels i video illustrera hur växter på kemisk väg kan kommunicera med varandra. I trofésamlande som gemensam nämnare ser den senare i en video likhetstecken mellan djurparker och museer, medan en röst på arabiska kommenterar och binder samman människor, djur och växter i en evig kretsgång.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kan FN:s generalförsamling bli en smittohärd?

FN:s generalförsamling, fotograferad 2019 när USA:s dåvarande president Donald Trump höll sitt tal.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Utrikes
Utrikes Det som brukar beskrivas som årets diplomatiska talmaraton är tillbaka – i fysisk form.
Nu flockas världsledare till FN-skrapan i New York. Borgmästare Bill de Blasio har vädjat till dem att covidvaccinera sig och respektera stadens smittskyddsregler.

– Det kommer att finnas vaccinationsmöjligheter. Alla som inte tagit sprutan kan få den här, försäkrar de Blasio enligt The New York Times.

Vid ett samtal med FN:s generalsekreterare António Guterres nyligen underströk borgmästaren att stadens vaccinationskrav för mäss- och kongresscenter även gäller deltagarna i generalförsamlingens allmänna debatt – bland dem statsminister Stefan Löfven (S) och ett hundratal övriga världsledare.

– Vi förstår att FN är en speciell organisation med egna regler och lagar … men jag har poängterat att det är viktigt att dessa är i samklang med stadens hälsoregler, säger de Blasio.

Superspridare i FN?

Situationen är knivig. FN:s högkvarter på östra Manhattan ligger formellt inte på amerikansk mark, utan internationell. Men FN, som åtnjuter lokala tjänster som exempelvis brand- och polisskydd, följer de flesta lagar och regler som värdlandet sätter upp.

Och USA tampas med såväl vaccinskepsis som en kraftig smittouppgång som den så kallade deltavarianten anses ligga bakom. Från amerikanskt håll har man antytt att det vore bättre med digitalt deltagande i generalförsamlingsdebatten.

– Vi är oroliga över att (den allmänna debatten i) FN blir en superspridartillställning. Vi måste vidta alla åtgärder så att det inte blir så, sade USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield härom dagen enligt mediebolaget ABC.

Men omkring 100 av FN:s 193 medlemsländer skickar ändå delegationer till FN-skrapan – inklusive just värdlandet. President Joe Biden talar personligen, som traditionen bjuder, på tisdagen som är högnivådebattens första dag.

"Händer inte på Skype"

Även Sverige deltar på plats med statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Ann Linde (S). Statsministerns pressekreterare Mikael Lindström betonar för TT att alla som reser är fullvaccinerade samt följer restriktionerna i FN-byggnaden. Dessutom har antalet medföljande personer hållits nere.

"För statsministern är det viktigt att träffas fysiskt för att kunna prata om världens utmaningar, klimatkrisen och den gröna återstarten efter pandemin. Närvaron ger unika möjligheter till spontana möten i korridorerna, till exempel träffade statsministern på väg in till klimatmötet nyss EU-kommissionens ordförande Ursula van det Leyen för en oplanerad pratstund. Efter några minuter anslöt FN:s generalsekreterare António Guterres. Sådant händer inte på Skype", skrev Lindström på måndagen, då en klimatträff hölls FN-högkvarteret.

Ett "hederssystem"

Hur man ska ställa sig till värdlandets vaccinkrav är ändå en komplex fråga för FN, som väntar gäster från länder med både hög och låg vaccintäckning. Brasiliens president Jair Bolsonaro slog bakut när frågan kom upp.

– Varför tar man ett vaccin? För att få antikroppar, eller hur? Jag har en hög nivå antikroppar, jag kan visa dokument, dundrade Bolsonaro enligt CNN och lovade att hålla sitt tal på plats, ovaccinerad.

Även Ryssland är kritisk till New Yorks vaccinkrav, i synnerhet att det ryska vaccinet Sputnik V inte är godkänt där.

I fredags meddelade så generalförsamlingens ordförande Abdulla Shahid att kammaren kommer att tillämpa ett "hederssystem". Det innebär att statsöverhuvuden inte avtvingas några vaccinationsbevis för att komma in i den grön- och guldskimrande lokalen. När de blippar sina id-kort är det i stället en signal om att de hörsammar reglerna.

Hur detta efterlevs återstår att se.

Tre blågula punkter

Coronaviruspandemin lär bli ett hett ämne även i talarstolen, jämte klimatfrågan. Enligt uppgifter till TT har statsministern tre prioriteringar under besöket i FN: klimatkrisen och den gröna omställningen, återuppbyggnad efter pandemin och solidaritet med länder som ännu inte fått vaccin samt ett stärkt internationellt samarbete. Han planerar även att lyfta behovet av ett globalt jämställdhetsarbete.

Sveriges anförande i generalförsamlingen hålls på fredag av Stefan Löfven. Just det kommer han däremot inte att hålla på plats, utan spela in på förhand.

Tina Magnergård Bjers/TT

Brasiliens president Jair Bolsonaro i FN:s generalförsamling 2019.
Brasiliens president Jair Bolsonaro i FN:s generalförsamling 2019.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) tillsammans med den dåvarande miljö- och klimatministern Isabella Lövin (MP) och utrikesminister Ann Linde (S) vid öppnandet av FN:s generalförsamling i New York för två år sedan.
Statsminister Stefan Löfven (S) tillsammans med den dåvarande miljö- och klimatministern Isabella Lövin (MP) och utrikesminister Ann Linde (S) vid öppnandet av FN:s generalförsamling i New York för två år sedan.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Förenta Nationerna (FN)

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och den 24 oktober samma år trädde den i kraft. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s tredje generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Källa: FN

FAKTA

Bakgrund: FN:s generalförsamling

FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från många av de 193 medlemsstaterna talar i FN-högkvarteret i New York. Årets generalförsamling är den 76:e.

Talarna har i allmänhet 15 minuter på sig. Fokus i år ligger främst på USA:s president Joe Biden, som gör debut i sammanhanget, men många är också spända på att höra vad Irans nye president Ebrahim Raisi har att säga (han är dock inte på plats utan skickar ett videotal).

Relativt många stats- och regeringschefer gör som Raisi och håller sig hemma. Bland dessa finns Kinas president Xi Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin. Frankrikes Emmanuel Macron – som är mitt i ett diplomatiskt ubåtsgräl med USA och Australien – har också ställt in sin medverkan och bett utrikesminister Jean-Yves Le Drian att tala i stället.

I FN:s generalförsamling kan talare i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet och varje medlemsland har en röst. Till skillnad från FN:s säkerhetsråd kan församlingen generellt inte ta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning.

Källa: FN och The New York Times

Utrikes

Trudeau mot seger – men missar majoritet

Kanadas premiärminister hade med sig sina tre barn till vallokalen i Montréal, där han röstade under måndagen.
Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Justin Trudeau får förnyat stöd av de kanadensiska väljarna.
Men det blir inte en majoritetsregering som han hade hoppats på. Efter ett nyval som har kritiserats av oppositionen får Trudeau återigen försöka att styra i minoritet.

De sista vallokalerna stängde klockan 04 svensk tid och med resultaten från 79 procent av vallokalerna inrapporterade beräknas Trudeaus parti, styrande Liberalerna, få 157 mandat i underhuset. Det krävs 170 för att kunna bilda en majoritetsregering.

Den slutgiltiga mandatfördelningen kan mycket väl komma att bli i stort sett densamma som innan nyvalet, rapporterar tv-bolaget CBC.

Ambivalens

Det kan ses som både en lättnad och ett bakslag för Trudeau och hans Liberalerna. Partiet hade hoppats dra nytta av nyvalet för att stärka sin position, men under valrörelsen föll Liberalerna tillbaka i opinionen och det Konservativa partiet, med Erin O'Toole som premiärministerkandidat, såg plötsligt ut att ha en chans att knipa makten.

– Det verkar som att ambivalensen (hos väljarna) finns kvar i den bemärkelsen att det inte är något överväldigande stöd för ge regeringen majoritet, vilket premiärministern hoppades på. Men samtidigt har inte tillräckligt många rört sig mot något annat alternativ, säger Gerald Baier, statsvetare på British Columbia-universitetet, till Reuters.

Utlyste nyval i augusti

Efter sex år vid makten – och med två år kvar av mandatperioden – utlyste Trudeau nyval i augusti under föresatsen att kanadensarna borde få säga sitt om vem de vill ska ansvara för kostnaderna för att hantera pandemin.

– Vi kan arbeta för att göra stora saker under en pandemi, men vi behöver ett tydligt mandat för att förstå vad kanadensare vill ha under de kommande åren, sade Trudeau om beslutet att utlysa nyval.

Då ledde han stort i opinionen, men sedan började deltavarianten spridas i landet och antalet covidfall började plötsligt stiga. Hans politiska motståndare kritiserade beslutet att hålla val och Trudeaus popularitet såg ut att dala och utmanaren O'Toole såg i opinionsundersökningar ut att ha kommit i fatt.

– Vi har arbetat väldigt hårt under valrörelsen, och kanadensarna gör ett viktigt val, sade Trudaeu när han när han röstade i Montréal tidigare under måndagen.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Världens näst största land

Med en yta om snudd på 10 miljoner kvadratkilometer är Kanada 20 gånger så stort som Sverige och dubbelt så stort som hela EU. I areal är bara Ryssland större i världen.

Med endast omkring 38 miljoner invånare är dock befolkningstätheten bland världens lägsta – i nivå med ökenländer som Libyen och Australien.

Huvudstaden heter Ottawa, men de två största städerna är Toronto och Montréal.

Landet styrs av en premiärminister med regering och ett parlament bestående av senat samt underhus. Men en viktig rest från det brittiska kolonialstyret återstår, nämligen att Kanada har en monark som symbolisk statschef, alltså drottning Elizabeth II. Hon är 95 år gammal, och har inte besökt Kanada på över tio år. Kronprins Charles besökte däremot Kanada 2017.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Sport

Höjd säkerhet kring Nya Zeelands cricketlandslag

Säkerheten höjs kring det nyzeeländska cricketlandslaget. Arkivbild.
Foto: Darren England/AP/TT
Sport
Sport

Nya Zeelands cricketförbund (NZC) har höjt säkerheten kring damlandslaget till följd av ett hotfullt mejl.

Mejlet har skickats till Englands och Wales cricketförbund (ECB).

"ECB har tagit emot ett hotfullt mejl relaterat till NZC. Även om det inte specifikt refererar till White Ferns, så togs det på allvar, utreddes och bedömdes som icke trovärdigt", uppger ECB i ett uttalande.

Nya Zeelands damlandslag, som kallas White Ferns, befinner sig i Storbritannien för att spela i Leicester på tisdagen, och trots att hotet inte bedöms som trovärdigt har alltså säkerheten skärpts.

Nya Zeelands herrlandslag valde nyligen under dramatiska former att dra sig ur en turnering i Pakistan till följd av säkerhetsoro, och Englands cricketlandslag på både dam- och herrsidan har meddelat att man inte kommer att delta i tävlingar i Pakistan i oktober, med hänvisning till ökad oro för säkerheten i regionen.

Ekonomi

Stigande bostadspriser under augusti

Ekonomi
Ekonomi

Bostadspriserna tickar uppåt och framför allt på villamarknaden. Ny statistik från analysföretaget Valueguard visar att bostadsrättsindex steg med 1,0 procent och villaindex med 2,0 procent under augusti månad.

Valueguard noterar dock i ett pressmeddelande att augusti är en månad som traditionellt innebär stigande priser. "När vi justerar för säsongseffekter stiger HOXSWE med mer måttliga 0,2 procent. Bostadsrättspriserna gick upp med 0,8 procent medan villapriserna steg med 0,2 procent efter säsongsjustering", skriver Valueguard i ett pressmeddelande.

För de två inledande veckorna i september är bilden mera splittrad. I Stockholm steg bostadsrättspriserna 0,8 procent medan de gick ned 0,1 procent i Göteborg.

Sport

Två års väntan – i kväll är publiken tillbaka

Kosovare Asllani, Madelen Janogy och resten av det svenska fotbollslandslaget kan glädja sig åt att äntligen få spela inför publik igen.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Sveriges fotbollsdamer har inte spelat inför publik på Gamla Ullevi på två år.
I kväll är fansen tillbaka.
Här är de viktigaste sakerna att ha koll på inför VM-kvalmatchen mot Georgien.

Vad: VM-kval i fotboll, damer.

Var: Gamla Ullevi, Göteborg.

När: I kväll klockan 18.30.

Tv/radio: SVT och P4 Radiosporten.

Publiken: Den 8 oktober 2019 var senaste gången som Sverige spelade inför publik på nationalarenan. Men i kväll får ett begränsat antal åskådare återigen heja fram sitt landslag på Gamla Ullevi. Runt 3 500 personer väntas sitta på läktaren.

– Jättehärligt, vi har verkligen längtat efter att få ha publik på plats. Jag blir inspirerad av att ha folk som hejar på oss och som ger den där extra pushen. Det ska bli superhärligt, sade Fridolina Rolfö i samband med måndagens träning.

Motståndet: Georgien, rankat 123:a i världen, blir en ny bekantskap för svensk del, det här är första gången som länderna möts. Allt annat än svensk seger är en sensation då georgiskorna förlorade samtliga tio matcher i det senaste EM-kvalet och hade 3–45 i målskillnad. Bland annat blev det bortaförlust mot Danmark med 0–14, danskornas näst största seger genom historien.

Läget i tabellen: Sverige leder grupp A, men 1–0-segern borta mot Slovakien i fredags är också den enda matchen som spelats hittills. Georgien skulle ha inlett mot Irland hemma i Tbilisi i fredags, men matchen flyttades fram till juni nästa år eftersom ett stort antal Englandsbaserade irländska spelare inte hade kunnat delta på grund av brittiska coronaregler.

Skadeläget: Vänsterbacken Jonna Andersson startade mot Slovakien men lämnade truppen under måndagen efter ha känt sig sjuk, dock inte i covid-19. Hedvig Lindahl kom till kvalsamlingen med knäproblem och fick nöta bänk mot Slovakien, men lär vara tillbaka i målet om hon är hundraprocentig. Sedan är frågan hur många minuter Kosovare Asllani, som varit sjuk i covid-19, har i sig. I fredags blev hon inbytt i andra halvlek, nu är hon aktuell för startelvan.

Övriga matcher i grupp A: Finland–Slovakien (17.15).

Sverige, tänkbar elva (4–3–3): Hedvig Lindahl, Atlético Madrid – Hanna Glas, Bayern München, Amanda Ilestedt, Paris Saint-Germain, Nathalie Björn, Everton, Magdalena Eriksson, Chelsea – Caroline Seger, Rosengård, Kosovare Asllani, Real Madrid, Filippa Angeldahl, Manchester City – Sofia Jakobsson, Bayern München, Stina Blackstenius, Häcken, Fridolina Rolfö, Barcelona.

Övriga truppen: Jennifer Falk, Häcken (mv), Zecira Musovic, Chelsea (mv), Nilla Fischer, Linköping, Emma Kullberg, Häcken, Elin Rubensson, do, Julia Roddar, Washington Spirit, Hanna Bennison, Everton, Filippa Curmark, Häcken, Olivia Schough, Rosengård, Lina Hurtig, Juventus, Anna Anvegård, Everton, Rebecka Blomqvist, Wolfsburg, Madelen Janogy, Hammarby.

Förbundskapten: Peter Gerhardsson.

Georgiens trupp:

Målvakter: Tatia Gabunia, Teona Sutjasvhili, Eka Tabagari.

Försvarare: Nino Tjchartisjvili, Ani Dzadzua, Nino Sutidze, Mariam Kalandadze, Tamari Tatuasjvili, Ani Akobidze.

Mittfältare: Elene Kachniasjvili, Irina Chaburdzania, Anastasia Bolkvadze, Teona Bakradze, Nino Pasikasjvili, Lana Gorgadze, Natia Daniela, Tatiana Matvejeva, Sopiko Narsia, Maiko Bebia, Gvantsa Kadagisjvili.

Anfallare: Lela Tjitjinadze, Chatia Tjkonia, Eter Sulasjvili.

Förbundskapten: Giorgi Tjchaidze.

Lasse Mannheimer/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL