Personligt

Att tävla är medfött hos ESS-chefen

James Yeck sporras av motgångar. Komplexiteten i ESS:s organisation och finansiering motiverade honom att ta jobbet som chef. Foto: Anna Lindblom
Artikel Personligt Uppväxten på lantgården beskriver han som smått idyllisk.

Uppväxten på lantgården beskriver han som smått idyllisk.– Jag älskade det. Och ju mer jag ser tillbaks på det, desto mer älskar jag det. Där och då tyckte jag nog att det var lite för mycket arbete, haha. Men vi hade en väldigt bra familjedynamik. Och det finns en stor tillfredsställelse i att se saker växa. Sig själv som barn beskriver han som ”mycket utåtriktad, mycket aktiv, mycket tävlingsinriktad”.- Jag tävlade i sport, i allt. Jag har en 20 månader äldre bror, vi tävlade ständigt. Att jobba hårt, att tävla, jag tror att det är något som ingår i mitt dna.Eftersom han var så bra på matte valde han att läsa till ingenjör. Han erbjöds möjligheten att tillbringa sin collegetid på prestigetyngda United States Naval Academy, men beslöt sig efter moget övervägande för att avstå.– På The Naval Academy ”betalar” man för sin utbildning genom fem års militärtjänst. Det hade blivit ett sådant enormt tidskrävande projekt, nio år totalt. Jag valde det lokala colleget i stället, och det är jag glad för, det var en bra skola.Under sin ingenjörsutbildning läste han även ett antal extrakurser om vattenresurser, vilket inspirerade honom att ge sig in i biståndsbranschen.– Ja, jag åkte till Thailand med The Peace Corps, en statlig amerikansk frivilligorganisation vars syfte är dels att bistå fattiga länder med teknisk hjälp, dels att skapa utbyte mellan amerikaner och människor från andra länder. ”Fantastic” är ordet han väljer när han ska sammanfatta tiden i Thailand.– Jag jobbade i väldigt avlägsna delar av landet, där ingen talade engelska och jag var helt utlämnad åt min egen förmåga att förstå hur jag skulle klara mig. Jag var i en formbar ålder, så det var en upplevelse som påverkade mig mycket som person.Att de projekt han drog i gång blev väldigt lyckade bidrog förstås också till en allmänt positiv känsla.– Jo, det normala hade kanske varit att bygga upp två projekt under den här perioden. För mig blev det 15.Han funderar någon sekund på varför just han blev så framgångsrik.– Till viss del var det ren tur. Jag hamnade i en väldigt välkomnande provins och fick snabbt en god relation med myndigheterna. Men det var nog också min anpassningsförmåga, mitt sätt att ta till mig en ny kultur. Och så älskar jag verkligen att få saker gjorda. Om någon säger ”det går inte” måste jag genast bevisa att vederbörande har fel. Han lämnade Thailand i samma veva som han gifte sig och fick sitt första barn. Sedan drog karriären i gång på allvar. Redan innan han var färdig med sin kompletterande masterexamen i plasmafysik hade han fått jobb på ett stort forskningslaboratorium i Chicago, och sedan rullade det på.Dock stötte han ganska tidigt på en nyttig motgång.– Mellan 1987 och 1990 jobbade jag på Princeton Plasma Physics Laboratory, och min uppgift var att bygga upp en så kallad tokamak.Han tar ner en bok från hyllan i sitt arbetsrum för att förklara innebörden av detta märkliga ord, det går väl sådär, men jag förstår i alla fall att det handlar om en ”doughnut-formad” anläggning, och att magnetfält spelar någon sorts avgörande roll i processen.– Projektet blev i vilket fall som helst avbrutet. Det var en nyttig läxa om att man aldrig kan ta något för givet, och att man alltid måste ha en realistisk blick på sitt sammanhang. Därefter har han lett arbetet med byggandet av en jonaccelerator vid Brookhaven National Laboratory i New York, varit projektledare för USA:s del i tillkomsten av partikelacceleratorn i Cern samt lett anläggandet av The Ice Cube Neutrino Observatory på Antarktis.– The Ice Cube handlar enkelt uttryckt om att borra hål i isen och på så sätt skapa en enorm iskub, där man kan fånga in och genomföra experiment med den elementarpartikel som kallas neutrino.Eftersom det bara gick att jobba på Antarktis under sommarhalvåret behöll han även en fot på Brookhaven, och det var i denna tudelade arbetssituation han befann sig när han fick telefonsamtalet från den rekryteringsfirma som undrade om han måhända var sugen på att bli chef för ESS.– Ja, vad tänkte jag egentligen? Jag visste ju vad ESS var, jag hade förstås hört talas om det, och jag hade hjälpt till med tillkomsten av liknande anläggningar i USA. Men jag var väldigt trött på att flytta. Jag ville verkligen inte flytta en gång till. Samtidigt tänkte jag att well, det kan ju inte skada att prata med dem. Och så gick det som det gick. Att han samarbetat mycket med svenska forskare under åren på Antarktis gjorde sitt till för beslutet.– Ja, jag hade fått ett väldigt gott intryck av dem. De var väldigt ansvarstagande. Om de gjorde en överenskommelse så höll de den.Att projektet hade en viss touch av omöjlighet tilltalade honom också.– Komplexiteten i finansieringen, med inblandning av många olika länder, i kombination med att allt skulle ske i ett så litet land som Sverige. Det motiverade mig att tacka ja.Han har bott i Sverige i ett och ett halvt år nu. De tre barnen från hans första äktenskap finns kvar i USA.– Den yngste av dem, som är 15 år, planerade in i det sista att följa med, och gå i gymnasiet här, men i slutänden blev det inte så. Både 15-åringen och de båda vuxna barnen har varit här och hälsat på flera gånger. Det funkar, men något optimalt familjeliv blir det förstås inte, vilket också är det främsta skälet till att James Yeck inte räknar med att bli svensk på permanent basis.– Nej, jag ser inte mig själv här om tio år. Jag har ett femårskontrakt, och ser verkligen fram emot att få driva uppstartsfasen av ESS. Det är ju det jag gillar absolut bäst. Att få igång saker.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Bra om hela LO går med på las-avtalet

Opinion
Opinion

LO:s ledning verkar ha insett att organisationen hamnat offside på arbetsmarknaden genom att stå utanför det las-avtal som Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacket PTK slöt i höstas och som de två största LO-förbunden Kommunal och Metall sedan anslöt sig till. Om några dagar presenteras den utredning som ska översätta avtalet till lag.

Nu vill LO:s styrelse kalla in representantskapet i nästa vecka för att få mandat att förhandla om att LO ska ansluta sig till de delar av avtalet som handlar om stöd för omställning till nya jobb för dem som blir av med jobbet. Det är självklart viktigt för LO-medlemmarna att få del av kompetensutvecklingen.

Eftersom de båda största förbunden har majoritet i representantskapet och fler nog är intresserade av att få med LO i avtalet kan det kanske bli så att hela LO skriver på avtalet. Genom att regeringen lovat göra lag av det kommer ju LO:s medlemmar ändå att påverkas av de nya lasreglerna.

För Socialdemokraterna skulle det naturligtvis underlätta i argumenteringen gentemot Vänsterpartiet om LO accepterar avtalet. För LO skulle maktskiftet på arbetsmarknaden till tjänstemännens fördel bli något mindre påtagligt. Även för Svenskt Näringsliv och PTK vore det en fördel om även LO skriver på avtalet, eftersom det legitimerar förändringarna och kan underlätta tillämpningen.

Opinion

Cirkusen i Finlands riksdag utan resultat

Opinion
Opinion

Finlands riksdag godkände på tisdagen EU:s krispaket med knapp marginal. Förspelet till beslutet var uppseendeväckande.

Att det fanns motståndare till paketet är inte förvånande. Att EU lånar upp flera hundra miljarder euro för utdelning till medlemsländerna utan särskilt tydliga motkrav är en nyordning som bör diskuteras. Det var formerna för debatten som gav uppmärksamhet.

Hårdaste motståndarna till EU-paketet var Sannfinländarna (Finlands SD). De inte bara röstade emot, de organiserade också en filibusterdebatt av amerikansk typ som höll på i flera dagar och nätter. En av sannfinländarna höll tal i åtta timmar, där det ingick både sagoläsning och uppläsning av twitterkommentarer som kom in under talet.

Sannfinländarnas vice talman stängdes av från att tjänstgöra eftersom han antytt att han kunde tänka sig att ordna omröstningen mitt i natten när en del ledamöterna kanske inte skulle hinna fram i tid för att rösta.

Även i Samlingspartiet (finska M) fanns ett stort motstånd, och eftersom beslutet måste tas med två tredjedels majoritet skulle frågan avgöras av hur många samlingspartister som skulle rösta nej.

I omröstningen röstade 134 ledamöter ja. Det innebar en marginal på bara två röster för att godkänna paketet och inte stoppa processen i EU. Finland har alltid varit en mycket följsam medlem så det hade varit en sensation om Finland satt ned foten och stoppat bidragsmiljarderna.

Yngve Sunesson

Opinion

Planera återgången

Lars Heikensten, finanspolitiska rådets ordförande.Foto: TT
Foto: Claudio Bresciani / TT
Opinion
Ledare. Regeringen får godkänt för krisåtgärderna, men nu måste ekonomin efter krisen börja planeras.

Regeringen får godkänt av finanspolitiska rådet för politiken för att ekonomiskt möta konsekvenserna av pandemin. Åtgärderna har förhindrat en ekonomisk kollaps och skyhög arbetslöshet. Ändå är det många, både företag i utsatta branscher och människor med osäkra anställningar, som har drabbats hårt. Arbetslösheten har därför stigit särskilt mycket bland utlandsfödda och lågutbildade, vilket förstärker en redan känd trend.

Det finns dock en del kritik i rådets rapport. Det handlar bland annat om att regelverket har ändrats alltför många gånger och att handläggningstiderna på myndigheterna varit alltför långa. Det är kända brister.

I krisens inledning ifrågasattes om de stora satsningarna är förenliga med det finanspolitiska regelverkets överskottsmål. Det säger rådet att det är. Det är just för att kunna göra stora insatser i kriser som utgiftstaken och överskottsmålet är så viktiga i normallägen.

Rådet kritiserar däremot oppositionen för att ha försvagat budgeten genom utskottsinitiativ, som ändrat budgetförutsättningarna utan att tillräcklig finansiering av höjda utgifter anvisats. Riksdagen har även tidigare vid ett par tillfällen gått ifrån principen om att behandla budgeten som en helhet, första gången av socialdemokraterna i opposition 2013. ”Det är ett sluttande plan”, kallar rådets ordförande Lars Heikensten oppositionens agerande. Kortsiktiga politiska markeringar har ansett viktigare än de långsiktiga finanspolitiska principerna.

Rådet pekar också framåt och kräver att regeringen ska utforma en strategi för hur den ekonomiska politiken ska medverka för en återgång till ett mer normalt läge. När den akuta krisen är över, vilket förhoppningsvis inträffar senast nästa år, måste också principerna för utgiftstak och överskottsmål börja tillämpas strikt. Bara om budgeten långsiktigt börjar ge överskott kan den marginal för krisinsatser återställas, som var så viktig när pandemins effekter på ekonomin började anas. Den hemläxan måste Magdalena Andersson nu göra - även om det är valår.

Yngve Sunesson

Opinion

Avvisa Nato-medlemskap

Sverige har ingen fördel av att bli medlem i Nato. Foto: TT
Opinion
Debatt.

Sveriges säkerhetspolitiska linje, med alliansfrihet och breda samarbeten, ska ligga fast. Den svenska linjen tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Sveriges alliansfrihet bygger på breda internationella samarbeten: inom FN, inom EU, genom nära samarbete och övningsverksamhet med de närliggande nordiska länderna och andra viktiga parter.

Den svenska linjen är en beprövad säkerhetspolitisk linje som har gett Sverige fred under två hundra år och visat sin hållbarhet under de mest skiftande historiska skeenden, inte minst två världskrig och det långvariga kalla kriget.

Dagens hot är annorlunda än gårdagens och det säkerhetspolitiska läget är påtagligt försämrat. Miljöpartiet anser därför att Sverige behöver en politik som bygger motståndskraft inför aktuella säkerhetspolitiska utmaningar istället för att vi stirrar oss blinda på ett Nato-medlemskap. Alliansfriheten förutsätter förstås en ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Dagens hotbild handlar till mycket större del om effekterna av klimatförändringarna, invasion och övertagande av cyberrymden, industrispionage samt hoten mot demokratin. Det krävs fler och utökade samarbeten för att kunna hantera dagens säkerhetsrisker. Vi behöver arbeta effektivt med att bygga upp samarbeten kring cybersäkerhetsfrågor och samarbeta på bred front för att möta de breddade säkerhetshoten som präglar vår tid.

En grön säkerhetspolitik bygger på att skapa en hållbar värld där färre hot mot säkerheten uppstår och där vi genom förebyggande arbete stoppar konflikter innan de uppstår. Under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd lyfte vi upp frågan om klimat och säkerhet på agendan. Den resursbrist som klimatförändringarna för med sig är en tydlig katalysator för konflikter. Det samma går att säga om försvinnande biologisk mångfald och extrema väderhändelser. Vi måste stoppa klimatförändringarna och omedelbart rusta sårbara samhällen så att de bättre kan motstå dem.

Världen befinner sig i ett läge som kräver en mycket snabb, grön samhällsomställning samtidigt som effekterna av miljöförstöring, utarmning av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna kommer att få allt större konsekvenser för allt fler under lång tid framöver.

Sverige måste kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare. Det kräver att vi bygger ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt. Höjd beredskap och kris som konsekvenser av torka, vattenbrist och bränder behöver mötas. Det arbetet har påbörjats.

Ett uttalande om en så kallad ”Nato-option” tillför ingenting av värde – däremot medför det otydlighet kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och att andra viktiga säkerhetshot hamnar i skymundan. Nej, för oss gröna är valet enkelt. Istället för ryckiga kast i vår säkerhetspolitiska linje är vägen framåt fördjupade samarbeten på bred front - med bibehållen alliansfrihet och en politik som möter dagens olika säkerhetshot.

Elisabeth Falkhaven (MP)

riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

Camilla Hansén (MP)

riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

feature

Pimpa potatismoset

Välj rätt sorts potatis till moset.
Foto: Janerik Henriksson/TT
feature
Mat
feature Potatismos är pricken över i:et – krämigt, fluffigt och mättande. Dessutom går det att variera i all oändlighet. Här pimpar vi potatismoset med extra sköna smaker.
PREMIUM

Jag kan ha fel, men jag tror faktiskt att det är snudd på omöjligt att tycka illa om potatismos. Så länge det är gjort enligt konstens alla regler (snåla aldrig med smöret), på rätt sorts potatis och med en hel drös kärlek, då kan det liksom bara bli gott. Det är tröstmat när den är som mest effektiv. Oavsett om moset serveras från gatukök eller från den egna spisen. Allt har sin charm.

Fast helt enkelt är det inte alla gånger att få till det där perfekta moset. I den smått fantastiska boken ”The man who ate everything” (rekommenderas å det varmaste) ägnar författaren Jeffrey Steingarten ett helt kapitel åt konsten att göra potatismos. Enligt honom handlar det bland annat om att få till den exakt rätta innertemperaturen på potatisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

feature

Njut av försommarens skafferi

Nässelpulver är gott och nyttigt.
Foto: Jessica Gow/TT
feature
Mat
feature
PREMIUM

Nu grönskar det ute – passa på att plocka ätbart grönt och använd i salladen och på smörgåsen, tipsar tidningen Allt om mat:

+ Av nässlor kan du göra ett näringsrikt pulver att lägga på mackan. Använd handskar och plocka de små skotten. Sedan är det bara att hänga upp och torka dem i några veckor. Mortla bladen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Flicka påkörd av bil – livshotande skadad

En flicka har livshotande skador efter en bilolycka i Båstad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En flicka som är under 15 år gammal har livshotande skador efter att ha blivit påkörd på en väg mellan Båstad och Torekov.

Olyckan skedde strax före klockan 16 på tisdagen och flickan hämtades av ambulans. Flickan är mellan 10 och 14 år gammal.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Chelseas revansch – stort kliv mot CL-spel

Chelseajubel tillsammans med publiken, som har fått återvända till Premier League-arenorna, i samband med Antonio Rüdigers 1–0-mål mot Leicester.
Foto: Peter Cziiborra/AP/TT
Sport
Sport Förlust i lördagens FA-cupfinal.
Men i tisdagskvällens ligamöte tog Chelsea revansch på Leicester, vann med 2–1 – och tog därmed ett jättekliv mot nästa säsongs Champions League i kampen med just Leicester.
PREMIUM

Leicester tog i lördags hem klubbens första FA-cuptitel någonsin via 1–0 mot Chelsea på Wembley.

Men frågan är om "The Foxes", så att säga, vann slaget men förlorade kriget. Förra säsongen låg Leicester länge på en Champions League-plats, men säckade ihop efter coronauppehållet och blev till slut femma.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL