Opinion

Skillnad på folk och folk

Artikel Opinion Det som är okej för vissa är inte okej för andra.
PREMIUM

Det som är okej för vissa är inte okej för andra. Att handlingen i sig är densamma spelar mindre roll. Avgörande blir istället vem som agerar och vem som utsätts. Tur att man inte är vit, rik högerman med andra ord.Att det förhåller sig precis såhär har det senaste årets debatt om hat och hot på nätet tydligt visat. Samma vänster som stod på barrikaderna mot den råa tonen på nätet drar sig sällan för att briljera i oanständighetsgrenen resten av tiden. Rena dödshot varvade med mer eller mindre fantasifulla omdömen om det mest privata hör till vardagen för den som har den dåliga smaken att tycka ”fel” offentligt.

Att det förhåller sig precis såhär har också nedstängningen av Lundsberg visat. När friskolan JB stängde var oron stor över vart ungdomarna skulle ta vägen. När Lundsberg stängs ner från en dag till en annan hånas ungdomarna i sociala medier. I båda fall förlorar unga människor den trygghet och gemenskap som skolan står för i en normalt kaotisk period i livet. Vari består skillnaden?Att det förhåller sig precis såhär visar också de kulturrelativistiska diskurser som blivit allt vanligare i samhällsdebatten. Inget är fel när alla ska med. Därför pratar vi om hedersvåld som ”vanlig” kvinnofridskränkning, därför omhändertas svenskfödda barn av sociala myndigheter när de utsätts för misshandel i hemmet medan utlandsfödda får träffa ”sin” religiösa representant. I rödskimrande förljugen godhet görs skillnad på människor, inte sällan av de som säger sig stå på de svagas sida.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stort oljeutsläpp utanför Örnsköldsvik

Inrikes
Inrikes

Kustområdet med flera öar utanför Husum, strax norr om Örnsköldsvik, har drabbats av ett omfattande oljeutsläpp. Uppskattningsvis 800 meter av kustlinjen är påverkad, rapporterar Sveriges Radio P4 Västernorrland.

Källan till utsläppet är ännu inte fastställd.

– Det vi vet i nuläget är att vi har ett bekräftat oljeutsläpp uppe i Husums skärmgård, säger Viktor Lundin, inre befäl på räddningstjänsten, till radion.

Räddningstjänst är på plats och MSB bistår med resurser i saneringsarbetet – insatser som kan pågå i flera veckor, enligt Viktor Lundin.

Utrikes

Åtta döda och många skadade i rysk skjutning

Perm ligger öster om Moskva.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Ryssland En "okänd individ" har öppnat eld på ett universitet i Perm i Ryssland. Minst åtta har mist livet och minst 28 personer har skadats, rapporterar ryska medier.

– Jag kan bekräfta den informationen. Vi har haft en skjutning. Mina kollegor och jag är i konferenssalen, och några anställda har låst in sig medan andra har stängt in sig på sina kontor, sade en företrädare från universitetets presstjänst till nyhetsbyrån Interfax under morgonen.

28 personer vårdas på sjukhus, meddelar Rysslands mäktiga utredningsmyndighet Sledkom. De flesta av dem uppges ha skottskador.

I videosekvenser som sprids av ryska journalister syns dels hur människor i panik hoppar ut genom fönster på universitetet, dels hur en uppenbarligen beväpnad man går runt på området.

En stund senare kunde gärningsmannen "neutraliseras", som en källa uttrycker det enligt nyhetsbyrån Interfax.

Universitetets presstjänst meddelade först att den misstänkte skytten dödats, men under förmiddagen kom motstridiga uppgifter. Enligt ryska medier, som citerar nya uppgifter från Sledkom, vårdas han fortfarande på sjukhus.

Malmö

Krogkontrollerna går mot sitt slut

Ännu är det inte tid att gå på krogen och sitta fler än åtta personer vid bordet. Restriktionerna hävs först den 29 septemger.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö Restriktionerna mot landets restauranger hävs den 29 september, men ännu kan varken besökare eller krogägare slappna av. Senast i helgen fick tre verksamheter anmärkningar på trängsel och köbildning.

– Det gäller att inte ta ut segern i förskott. Vi försöker vara tydliga när vi är ute med att restriktionerna hävs ett visst datum, men att vi inte är där än. De ska fortfarande följas, säger Arvid Nordland, enhetschef för avdelningen för livsmedelskontroll vid Malmö stads miljöförvaltning.

Under helgen konstaterades tre avvikelser när inspektörer kontrollerade krogar och kaféer i Malmö. Vid ett kafé och en restaurang var det för tätt möblerat vid borden, och vid en restaurang var det lång köbildning.

Har förståelse

Trots att restriktionerna är på väg att hävas märker Arvid Nordland ändå en förståelse från de flesta krogägarna.

– De vet att det finns ett slutdatum, sedan kan de gå tillbaka till hur det såg ut innan pandemin. Då är det inte så mycket att tjafsa om.

Kontrollanterna märker av att det är mer folk i rörelse. Trots det följer de flesta verksamheter restriktionerna på ett bra sätt. När slutdatum nu närmar sig ser inspektörerna inte heller lika allvarligt på mindre avvikelser, säger Arvid Nordland.

– Då driver vi det inte lika hårt. Men är det allvarliga saker som man inte tagit tag i vid tidigare kontroller få fortsätter vi att driva dem.

Snart som vanligt

På onsdag i nästa vecka blir allt som vanligt igen för krogarna och deras gäster. Gränsen på max åtta besökare per bord hävs, liksom övriga restriktioner. Då upphör också miljöförvaltningens inspektioner.

– Då kan vi återgå till vårt vanliga jobb. Vi har hållit på med det här i ett och ett halvt års tid, säger Arvid Nordland.

Men innan dess har de en sista vecka att genomföra kontroller. Den sista sker troligen i helgen. Måndagen och tisdagen innan restriktionerna hävs är det mindre troligt att det görs några inspektioner.

– Den 27 och 28 kanske det inte blir supermycket aktivitet, medger Arvid Nordland.

Höör

Föreläsningsförening gör comeback

org-e1c4ed4e-b2bd-4367-b42e-9b689e14a2ce.jpg
Höör
Höör Efter att ha tvingats ställa in all uppmärksamhet under pandemin är Höörs föreläsningsförening tillbaka igen. Första föreläsningen sker den 11 oktober.

Först ut måndagen 11 oktober är Rickard Nilsson, pressfotograf från Hässleholm. Han pratar under temat ”Mitt liv som pressfotograf - mellan Ljungbyhed och Pakistan är det inte så långt”. Nilsson som bland annat frilansat i denna tidning är fortfarande högst aktiv som fotograf.

Måndagen den 1 november kommer cirkusdirektören Toni Rhodin från Malmö som också är skådespelare och författare. Rhodin kommer bland annat prata om hur det är att vara cirkusdirektör för Cirkus Brazil Jack. En cirkus som funnits inom familjen sedan 1899.

Sist ut i denna något förkortade höstsäsong är Lars Påhlsson från Vinslöv som kommer till Höör måndagen 22 november. Påhlsson som rest runt stora delar av världen pratar denna gång om Kiev och Tjernobyl och ställer frågan hur området ser ut i dag.

Eslöv

Skannade bara vissa varor

Mannen skannade bara vissa av de varor han plockat på sig.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Eslöv
ESLÖV

En 35-årig man från Eslöv har polisanmälts för ringa stöld efter ett besök på Willys i fredags vid 14-tiden. Mannen skannade vissa varor i kassan - men inte alla. Varor för 145 kronor försökte han smuggla ut. Personalen avslöjade honom.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Allt du behöver veta om företagslån 2021

Privatlån.com Det kan finnas flera olika anledningar till att man kan behöva ansöka om ett företagslån. Det kan handla om allt från att du vill ta ditt företag till nästa nivå av tillväxt till att du vill kunna finansiera renoveringar och andra liknande saker. I denna artikel ska vi ta oss en närmare titt på just företagslån och allt du behöver veta om de.

Så fungerar ett företagslån

Ett företagslån fungerar i mångt och mycket på samma sätt som ett vanligt privatlån. Skillnaden är den att du ansöker om ett lån för ditt företag i stället för att ansöka om ett lån för dig som privatperson. Företagslån finns tillgängliga oavsett vilken typ av företag som du har. Du kan alltså ansöka om ett sådant oavsett om du har en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag.

Företagslån med säkerhet

Precis som när det gäller vanliga privatlån brukar man skilja på företagslån med säkerhet och sådana utan säkerhet. Ett företagslån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet som långivaren kan ta från dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna så som det är tänkt. När det gäller privatlån brukar detta röra sig om saker som en bostad eller en bil, men när det gäller företagslån kan det i stället handla om att du använder dig av en borgenär eller en företagsinteckning. Oavsett vilket tar långivaren en mindre ekonomisk risk genom att ge dig ett företagslån med säkerhet än vad de gör när de ger dig ett lån utan säkerhet. Skulle du inte klara av att betala tillbaka pengarna kan långivaren nämligen ta det som du lämnat i säkerhet från dig. Detta kanske kan låta som en nackdel, men faktum att långivaren tar en mindre risk innebär i sin tur att de kan erbjuda dig flera andra fördelar. För det första kan du med lån med säkerhet ofta låna större belopp när det gäller företagslån än vad som är fallet när det kommer till lån utan säkerhet. Faktum att långivaren tar en mindre ekonomisk risk innebär även att de kan erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta vinner du och ditt företag förstås mycket på eftersom det då blir billigare för dig att låna pengar.

Företagslån utan säkerhet

Alternativet till att ta ett företagslån med säkerhet är att ta ett utan säkerhet. Precis som namnet antyder behöver du inte lämna något i säkerhet när det kommer till ett sådant lån. Detta är förstås en stor fördel eftersom du då inte tar en lika stor risk när du lånar pengar som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Nackdelen är dock den att långivaren tar en större ekonomisk risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet. Detta får du därför kompensera för på två olika sätt. Dels har du i de flesta fall inte möjligheten att ta lån på lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. Dessutom brukar sådana lån i de allra flesta fall ha en betydligt högre ränta än vad lån med säkerhet har. Har du möjligheten att lämna något i säkerhet när du ska låna pengar å ditt företags räkning kan det därför vara värt att göra det.

Vad krävs för att kunna få ett företagslån beviljat?

Vad krävs då för att kunna få ett företagslån beviljat? Detta är dels något som kan variera beroende på vilken långivare du vänder dig till, dels vilken typ av företag du har och hur länge det har varit verksamt. Rör det sig till exempel om ett helt nystartat företag kan kraven vara hårdare än vad som är fallet med ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst. Det handlar helt enkelt om att långivaren vill kunna vara så säker som möjligt på att du och ditt företag verkligen kommer att ha råd att betala tillbaka lånet. Av förklarliga skäl kan de känna sig mer säkra på att du ska kunna göra detta om du har ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst än vad som är fallet när det kommer till ett helt nystartat företag.

Det hela beror också på om det rör sig om ett företagslån med eller utan säkerhet. Rör det sig om ett företagslån med säkerhet kommer du att behöva någon form av tillgång som du kan lämna i säkerhet. Detta kan till exempel röra sig om ditt företags egendom eller din utrustning och så vidare.

Du som har ett helt nystartat företag, eller som behöver låna pengar för att kunna starta upp ett, kommer av förklarliga skäl stöta på hårdare krav. Eftersom långivaren i detta fall inte har något bevis på att du redan går med vinst och kommer klara av att betala tillbaka lånet kommer du behöva försäkra denne om att du kommer kunna göra det på andra sätt. Detta kan bland annat handla om att du kommer behöva förse långivaren med en noggrann beskrivning av din affärsplan. Långivaren behöver då i sin tur avgöra ifall din affärsplan är gångbar eller inte och om ifall de tror att du kommer att kunna betala tillbaka lånet så som det är tänkt eller inte.

Vill du låna ett mindre belopp?

Är du ute efter att låna ett mindre belopp pengar till ditt företag? Då kommer du i de flesta fall att behöva vända dig till en annan typ av långivare än de traditionella bankerna. Dessa brukar i många fall nämligen bara ge dig lån på större belopp. Generellt sett kan man säga att om du ska låna mellan 5000–100 000 kr så kommer du att behöva vända dig till en annan typ av långivare än en bank. Detta är dock förstås något som kan variera från bank till bank.

Undvik de vanliga fallgroparna

Det finns en mängd misstag som det är vanligt att företag gör när de ska ansöka om ett lån. En av dessa är att de inte läser igenom lånevillkoren tillräckligt noga. Se därför alltid till att göra detta så att du inte råkar ut för några otrevliga överraskningar när du väl har accepterat ett låneerbjudande. Det är också viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan och inte bara den nominella. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma till ditt lån. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du alltså en helhetsbild över hur mycket det kommer att kosta dig att låna pengar medan den nominella räntan bara förser dig med en delvis bild. Det är också viktigt att du väljer att lån som passar ditt företag så bra som möjligt samt satsar på en långivare som du känner dig trygg med.

Mellanskåne

Barn blev slagträ i bråk om skuld

Kvinnan kräver att mannen ska betala en faktura - annars får han inte träffa deras barn. Allt enligt mannens polisanmälan.
Foto: Jessica Gow/TT
Mellanskåne
MELLANSKÅNE

En man har polisanmält sin före detta partner för utpressningsförsök. Mannen hävdar att kvinnan krävt honom på 74 000 kronor för en bilskuld som hon anser att han ska betala. Mannen hävdar också att kvinnan sagt att om han inte betalar så får han inte träffa deras gemensamma barn mer.

Inrikes

Centern och V avvaktar om stöd

Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, kommenterar budgetpropositionen vid en pressträff i riksdagens presscenter.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Varken Centern eller Vänsterpartiet vill säga om regeringens budget räcker för att de ska stödja den i riksdagen.
– Det är inte alls någon självklarhet, säger Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl (C) till TT.
– Det kommer ta lång tid innan vi tar ställning, säger V:s talesperson Ulla Andersson (V).

För att regeringen ska få igenom budgeten i riksdagen krävs sannolikt Centerns och Vänsterpartiets aktiva stöd, det vill säga att C och V röstar för den.

Martin Ådahl (C) säger att Centern nu ska göra en noggrann analys av budgeten och sedan sätta ner foten.

– Det är en blandad bild, det finns en del positiva inslag, säger han.

Regeringen måste också hålla de löften man givit Centern om att stärka äganderätten till skog, göra det lättare att bygga strandnära samt gå vidare med förändringarna av arbetsrätten, framhåller han.

– Det är absolut nödvändigt, säger Ådahl.

Krav återstår

Vänsterpartiets Ulla Andersson framhåller att regeringen gått partiet till mötes i ett antal krav, men inte i alla. Kraven på slopat karensavdrag och sjuklöneansvar för mindre företag samt att skattesänkningar ska motsvaras av skattehöjningar är några av kraven som regeringen inte gått till mötes.

– Vi kommer att göra en helhetsbedömning när vi vet vilken budget som gäller, säger Ulla Andersson, som förväntar sig att en del kommer att hända före statsministeromröstningen.

– Vill man säkra sin budget, så misstänker jag att de två delarna kommer att kopplas ihop, säger Ulla Andersson.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson (M) anser att budgeten kommer inte att få ordning på Sverige.

– Budgeten missar Sveriges problem, den kommer inte få ordning på Sverige. Man prioriterar mer pengar till de som inte jobbar och det kommer att leda till en nedmontering av arbetslinjen, säger hon.

Svantesson lyfter särskilt otryggheten och problemen med långtidsarbetslösheten.

Häpnadsväckande snålt

Liberalernas ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson anser att budgeten inte tar Sverige i rätt riktning.

– Det är häpnadsväckande att man väljer att snåla på svenska skolan, säger han.

Han hänvisar till att var sjätte elev som slutar högstadiet saknar behörighet till gymnasiet.

– Regeringens lösning på det är att sänka ribban, säger Persson.

Det andra problemet han lyfter är långtidsarbetslösheten.

– Lösningen är inte höjda bidrag eller klassisk socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik utan att göra det mer lönsamt att arbeta och billigare för företag att anställa, säger Persson.

Misslyckade områden

Han lyfter även den växande kriminaliteten och energipolitiken som misslyckade områden för regeringen.

– Regeringen är handfallen och kan inte ta itu med samhällsproblemen. Den växande kriminaliteten är det tydligaste tecknet på det. Sammantaget visar det här att Sverige behöver ett regeringsskifte, säger Mats Persson.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed jämför budgeten med ett dåligt renoveringsarbete där de reella reformverktygen saknas.

För mycket läggs på spackel och målarfärg för att fixa ytan, medan grundarbetet brister, enligt Forssmed.

– Jag delar bedömningen att vi inte ska strama åt för tidigt utan att det är angeläget att vi stöttar ekonomin, men problemet är att man använder pengarna fel. Det blir alldeles för mycket allmän konsumtion i stället för att öka drivkrafterna till arbete, säger han.

Urholkar arbetslinjen

Han räknar upp en rad samhällsproblem som långtidsarbetslösheten, vårdköerna och bristerna i äldreomsorgen samt det dödliga våldet.

– Regeringens budget svarar inte upp mot den här problembilden. I stället läggs förslag som urholkar arbetslinjen, otillräckliga satsningar på rättsväsendet, man tar inte tag i vårdkrisen. Man gör satsningar på äldreomsorgen men det är motvilligt, det är våra förslag man lägger, säger Forssmed.

Sverigedemokraterna anser att det är otillräckliga satsningar i budgeten.

– Det är otillräckligt på de saker vi behöver göra. Man skjuter inte till resurser till rättsväsendet i den mån vi hade behövt göra. Och vi har fortfarande ett underfinansierat pensionssystem, men det är man tydligen tillfreds med eftersom det inte åtgärdas, säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Riktad lönesatsning

Han anser exempelvis att det behövs en riktad lönesatsning på polisen för att locka fler till yrket.

– Vi får se om vi kan rätta till vissa dåliga saker när budgetpropositionen kommer till utskottet för beredning. Jag tänker primärt på om det går att hitta en majoritet för att stärka rättsväsendet, säger Sjöstedt.

Owe Nilsson/TT

Lars Larsson/TT

Maria Davidsson/TT

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, kommenterar budgetpropositionen vid en pressträff i riksdagens presscenter.
Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, kommenterar budgetpropositionen vid en pressträff i riksdagens presscenter.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Mats Persson, Liberalernas poltiske talesperson, kommenterar budgetpropositionen vid en pressträff i riksdagens presscenter.
Mats Persson, Liberalernas poltiske talesperson, kommenterar budgetpropositionen vid en pressträff i riksdagens presscenter.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed anser att budgeten inte tar itu med samhällsproblemen.
Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed anser att budgeten inte tar itu med samhällsproblemen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kultur och nöje

Kulturen får 10,1 miljarder 2022

Kulturminister Amanda Lind (MP). Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Även inför 2022 lägger regeringen fram en historiskt hög kulturbudget. Förra veckan presenterade kulturministern nya satsningar på 1,3 miljarder kronor men jämfört med i fjol höjs budgeten inte med mer än 117 miljoner.

Det stora budgetklivet togs redan för ett år sedan då regeringen bland annat avsatte en extra miljard till kulturens återöppnande, pengar som har gått till att stötta ett pandemidrabbat kulturliv. Under året har beslut om ytterligare krisstöd tagits och sammanlagt har 3,7 miljarder kronor delats ut under 2021.

10,1 miljarder

Regeringens kulturbudget för 2022 uppgår till 10,1 miljarder kronor har tidigare presenterats av kulturminister Amanda Lind (MP) som "den största någonsin i Sverige", även sett till andelen av statsbudgeten. Bland annat ingår satsningar på det fria kulturlivet för 940 miljoner kronor.

I måndagens budgetproposition framgår fler detaljer. Flera av fjolårets satsningar var ettåriga, däribland ett extra anslag till regional kultur på 150 miljoner kronor. I budgeten för 2022 anslår dock regeringen ytterligare 100 miljoner kronor, nu som permanent satsning, vilket också tidigare presenterats.

En annan ny permanent höjning får Sámi Giellagáldu – Sametinget – som förutom beslutande organ också är ett kultur- och resurscentrum. Anslaget höjs med 5 miljoner kronor samtidigt som man går miste om ett annat anslag på 3,5 miljoner kronor nästa år och 2 miljoner under 2023.

Musikverket förlorar

På pappret tycks Musikverket höra till förlorarna – de mister 27 miljoner kronor när anslaget och verksamheten inom Musikplattformen i stället överförs till Statens kulturråd. Men generaldirektör Dan Lundberg menar att det inte är ett självändamål att bidragsdelen hanteras av Musikverket, och att man fortsatt har många andra uppdrag.

– Det viktigaste är att musiklivet får ut så mycket som möjligt av de statliga bidragspengarna, säger han, men hoppas att avdelningens personal ska kunna överföras till Kulturrådet.

Musikverket kom till efter nedläggningen av Rikskonserter och det fanns många brister kring nätverkande och turnéstöd som Musikverket hade svårt att mäkta med att arbeta med, enligt Dan Lundberg. Men en del av deras verksamhet förstärks nu, Musikverket får en miljon kronor i anslag årligen för 2022 och 2023 för en satsning på digitalisering av kulturarvet. Verket ska arbeta mer med att tillgängliggöra sina stora samlingar, som bland annat består av svensk folkmusik, minoriteters musik och äldre svensk jazz.

– Vi har äskat medel för det där i många år. Vi har stora samlingar av ljud, inte minst musik, som är resurskrävande, så det är jättebra att man har hörsammat våra äskanden, säger Dan Lundberg och fortsätter:

– Som helhet tolkar jag det som att man tycker att vi gör bra saker och att vi ska fokusera på kulturarvsdelen.

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Regeringens kulturbudget

2019: 8,231 miljarder kronor

2020: 8,523 miljarder

2021: 10,016 miljarder

2022: 10,133 miljarder

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL