Opinion

Vem är svensk?

Opinion
Opinion Vem är egentligen svensk?
PREMIUM

Vem är egentligen svensk? Frågan ställs på sin spets när polisen fått ökade resurser att aktivt söka upp papperslösa. Syftet är att verkställa fler utvisningar och resultatet riskerar ses som en succé - men till vilket pris? Förutom den djupt tragiska prioriteringen i att ägna så mycket energi åt att jaga en redan marginaliserad grupp människor, handlar det om något större än så. Vad som framstår som en okontroversiell fråga om poliser som utför sina arbetsuppgifter, blir en fråga om vilka samhället ser som självklara medborgare – och inte.

Tänk dig själv att du jobbar som polis och får höra att du och dina kollegor aktivt ska söka efter papperslösa för att kunna utvisa dem. Ni behöver inte ta hänsyn till om de är barn eller vuxna och inga platser ska ses som fredade. Möjligtvis kan ni låta bli skolor, men annars är det fritt fram. Vad tror du kommer avgöra vilka människor du konfronterar? Vilken typ av människor kommer ligga i riskzonen för att tillfrågas? Och vad säger det om faran med att subjektivitet får styra?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Bra om hela LO går med på las-avtalet

Opinion
Opinion

LO:s ledning verkar ha insett att organisationen hamnat offside på arbetsmarknaden genom att stå utanför det las-avtal som Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacket PTK slöt i höstas och som de två största LO-förbunden Kommunal och Metall sedan anslöt sig till. Om några dagar presenteras den utredning som ska översätta avtalet till lag.

Nu vill LO:s styrelse kalla in representantskapet i nästa vecka för att få mandat att förhandla om att LO ska ansluta sig till de delar av avtalet som handlar om stöd för omställning till nya jobb för dem som blir av med jobbet. Det är självklart viktigt för LO-medlemmarna att få del av kompetensutvecklingen.

Eftersom de båda största förbunden har majoritet i representantskapet och fler nog är intresserade av att få med LO i avtalet kan det kanske bli så att hela LO skriver på avtalet. Genom att regeringen lovat göra lag av det kommer ju LO:s medlemmar ändå att påverkas av de nya lasreglerna.

För Socialdemokraterna skulle det naturligtvis underlätta i argumenteringen gentemot Vänsterpartiet om LO accepterar avtalet. För LO skulle maktskiftet på arbetsmarknaden till tjänstemännens fördel bli något mindre påtagligt. Även för Svenskt Näringsliv och PTK vore det en fördel om även LO skriver på avtalet, eftersom det legitimerar förändringarna och kan underlätta tillämpningen.

Opinion

Cirkusen i Finlands riksdag utan resultat

Opinion
Opinion

Finlands riksdag godkände på tisdagen EU:s krispaket med knapp marginal. Förspelet till beslutet var uppseendeväckande.

Att det fanns motståndare till paketet är inte förvånande. Att EU lånar upp flera hundra miljarder euro för utdelning till medlemsländerna utan särskilt tydliga motkrav är en nyordning som bör diskuteras. Det var formerna för debatten som gav uppmärksamhet.

Hårdaste motståndarna till EU-paketet var Sannfinländarna (Finlands SD). De inte bara röstade emot, de organiserade också en filibusterdebatt av amerikansk typ som höll på i flera dagar och nätter. En av sannfinländarna höll tal i åtta timmar, där det ingick både sagoläsning och uppläsning av twitterkommentarer som kom in under talet.

Sannfinländarnas vice talman stängdes av från att tjänstgöra eftersom han antytt att han kunde tänka sig att ordna omröstningen mitt i natten när en del ledamöterna kanske inte skulle hinna fram i tid för att rösta.

Även i Samlingspartiet (finska M) fanns ett stort motstånd, och eftersom beslutet måste tas med två tredjedels majoritet skulle frågan avgöras av hur många samlingspartister som skulle rösta nej.

I omröstningen röstade 134 ledamöter ja. Det innebar en marginal på bara två röster för att godkänna paketet och inte stoppa processen i EU. Finland har alltid varit en mycket följsam medlem så det hade varit en sensation om Finland satt ned foten och stoppat bidragsmiljarderna.

Yngve Sunesson

Opinion

Planera återgången

Lars Heikensten, finanspolitiska rådets ordförande.Foto: TT
Foto: Claudio Bresciani / TT
Opinion
Ledare. Regeringen får godkänt för krisåtgärderna, men nu måste ekonomin efter krisen börja planeras.

Regeringen får godkänt av finanspolitiska rådet för politiken för att ekonomiskt möta konsekvenserna av pandemin. Åtgärderna har förhindrat en ekonomisk kollaps och skyhög arbetslöshet. Ändå är det många, både företag i utsatta branscher och människor med osäkra anställningar, som har drabbats hårt. Arbetslösheten har därför stigit särskilt mycket bland utlandsfödda och lågutbildade, vilket förstärker en redan känd trend.

Det finns dock en del kritik i rådets rapport. Det handlar bland annat om att regelverket har ändrats alltför många gånger och att handläggningstiderna på myndigheterna varit alltför långa. Det är kända brister.

I krisens inledning ifrågasattes om de stora satsningarna är förenliga med det finanspolitiska regelverkets överskottsmål. Det säger rådet att det är. Det är just för att kunna göra stora insatser i kriser som utgiftstaken och överskottsmålet är så viktiga i normallägen.

Rådet kritiserar däremot oppositionen för att ha försvagat budgeten genom utskottsinitiativ, som ändrat budgetförutsättningarna utan att tillräcklig finansiering av höjda utgifter anvisats. Riksdagen har även tidigare vid ett par tillfällen gått ifrån principen om att behandla budgeten som en helhet, första gången av socialdemokraterna i opposition 2013. ”Det är ett sluttande plan”, kallar rådets ordförande Lars Heikensten oppositionens agerande. Kortsiktiga politiska markeringar har ansett viktigare än de långsiktiga finanspolitiska principerna.

Rådet pekar också framåt och kräver att regeringen ska utforma en strategi för hur den ekonomiska politiken ska medverka för en återgång till ett mer normalt läge. När den akuta krisen är över, vilket förhoppningsvis inträffar senast nästa år, måste också principerna för utgiftstak och överskottsmål börja tillämpas strikt. Bara om budgeten långsiktigt börjar ge överskott kan den marginal för krisinsatser återställas, som var så viktig när pandemins effekter på ekonomin började anas. Den hemläxan måste Magdalena Andersson nu göra - även om det är valår.

Yngve Sunesson

Opinion

Avvisa Nato-medlemskap

Sverige har ingen fördel av att bli medlem i Nato. Foto: TT
Opinion
Debatt.

Sveriges säkerhetspolitiska linje, med alliansfrihet och breda samarbeten, ska ligga fast. Den svenska linjen tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Sveriges alliansfrihet bygger på breda internationella samarbeten: inom FN, inom EU, genom nära samarbete och övningsverksamhet med de närliggande nordiska länderna och andra viktiga parter.

Den svenska linjen är en beprövad säkerhetspolitisk linje som har gett Sverige fred under två hundra år och visat sin hållbarhet under de mest skiftande historiska skeenden, inte minst två världskrig och det långvariga kalla kriget.

Dagens hot är annorlunda än gårdagens och det säkerhetspolitiska läget är påtagligt försämrat. Miljöpartiet anser därför att Sverige behöver en politik som bygger motståndskraft inför aktuella säkerhetspolitiska utmaningar istället för att vi stirrar oss blinda på ett Nato-medlemskap. Alliansfriheten förutsätter förstås en ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Dagens hotbild handlar till mycket större del om effekterna av klimatförändringarna, invasion och övertagande av cyberrymden, industrispionage samt hoten mot demokratin. Det krävs fler och utökade samarbeten för att kunna hantera dagens säkerhetsrisker. Vi behöver arbeta effektivt med att bygga upp samarbeten kring cybersäkerhetsfrågor och samarbeta på bred front för att möta de breddade säkerhetshoten som präglar vår tid.

En grön säkerhetspolitik bygger på att skapa en hållbar värld där färre hot mot säkerheten uppstår och där vi genom förebyggande arbete stoppar konflikter innan de uppstår. Under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd lyfte vi upp frågan om klimat och säkerhet på agendan. Den resursbrist som klimatförändringarna för med sig är en tydlig katalysator för konflikter. Det samma går att säga om försvinnande biologisk mångfald och extrema väderhändelser. Vi måste stoppa klimatförändringarna och omedelbart rusta sårbara samhällen så att de bättre kan motstå dem.

Världen befinner sig i ett läge som kräver en mycket snabb, grön samhällsomställning samtidigt som effekterna av miljöförstöring, utarmning av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna kommer att få allt större konsekvenser för allt fler under lång tid framöver.

Sverige måste kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare. Det kräver att vi bygger ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt. Höjd beredskap och kris som konsekvenser av torka, vattenbrist och bränder behöver mötas. Det arbetet har påbörjats.

Ett uttalande om en så kallad ”Nato-option” tillför ingenting av värde – däremot medför det otydlighet kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och att andra viktiga säkerhetshot hamnar i skymundan. Nej, för oss gröna är valet enkelt. Istället för ryckiga kast i vår säkerhetspolitiska linje är vägen framåt fördjupade samarbeten på bred front - med bibehållen alliansfrihet och en politik som möter dagens olika säkerhetshot.

Elisabeth Falkhaven (MP)

riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

Camilla Hansén (MP)

riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Judiska församlingar i Sverige rapporterar om fler hot och ökad antisemitism i spåren av krigshandlingarna i Israel och Gaza. Det är avskyvärt. Självfallet har judar i Sverige inget ansvar för Netanyahuregeringens extrema politik i Israel, vilken har lett fram till våldet nu. Solidaritet med Palestina legitimerar inte antisemitism.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Opinion

Ekomat behöver öka

org-a8f4d014-4a50-4254-9961-5d6bcfb51eff.jpg
Opinion
Opinion

Många kommuner sätter upp mål för hur stor andel av livsmedelsinköpen som ska vara ekologisk. I den nationella livsmedelsstrategin finns målet att 60 procent av maten som serveras på äldreboenden, skolor och sjukhus ska vara ekologisk. Det brukar ofta kompletteras i regionala och kommunala mål till att närproducerat är minst lika viktigt. Det är lätt att förstå, då ekologiska äpplen från Sydamerika annars kan slå ut svenska äpplen som inte är ekologiskt odlade.

Kockar och måltidschefer inom den offentliga sektorn har stor makt att bestämma var maten ska komma ifrån och om den ska vara ekologisk eller inte. Det går att laga maten med råvaror som är i säsong; att göra tomatsallad i januari är till exempel ingen bra idé.

Det är ingen enkel match att vara ekobonde, och det är svårt att bli det om man tidigare odlat konventionellt. Det går flera år från start tills du kan säga att skörden är ekologiskt odlad. Väljer man att certifieras är det en mängd krav som ska uppfyllas och detta ska rapporteras om årligen, ibland flera gånger. Eftersom reglerna på vad som är ekologiskt eller kravodlat är hårda, ibland onödigt hårda, väljer vissa att odla ekologiskt utan att bli certifierade. Men då gäller det att man kan kommunicera det till konsumenterna ändå. Det är lättare om man säljer direkt till konsumenten via egen gårdsbutik eller Reko-ringar.

Eftersom staten vill att fler ska börja odla ekologiskt försöker man styra det genom att dela ut bidrag till dem som ställer om. Till 2030 vill regeringen att 30 procent av den svenska produktionen ska vara ekologisk. Problemet är att antalet eko-bönder minskar, eftersom konsumenterna inte verkar beredda att betala mer för ekologiskt odlat.

Det verkar som om regeringen borde satsa på utbildning av svenska konsumenter om de ska uppnå sitt eget mål. Människor vill inte betala så mycket mer för ekologiskt om de inte förstår varför. De lantbrukare som har möjlighet att sälja direkt till kund har sannolikt lättare att skaffa sig trogna kunder.

Man får emellertid inte glömma att många måste vända på varenda krona och dessa har helt enkelt inte råd att vara medvetna konsumenter. De konsumenter som har råd får därför gå i bräschen.

Opinion

Nedläggning bör alltid kräva politiska beslut

RAV3K0JbyjDEbO9VOuDrwLmP3C0.jpg
Foto: Stefan Olofson
Opinion
Opinion

Förskola är en verksamhet som behöver finnas nära där människor bor, alternativt där de arbetar. Små enheter är att föredra, både för barnens och personalens skull. I Hässleholms kommun verkar man numera däremot styra åt stordrift.

Skolchefen hade delegation på stängning av förskolor och avdelningar tidigare, vilket när det gäller förskolor verkar egendomligt. Att stänga och öppna skolor och förskolor måste rimligen räknas som strategiska beslut och sådana bör tas av politiska nämnder. När det nu blev stora protester mot nedläggningen av kulturförskolan Midgård i Vankiva kände sig både förvaltningen och politiken tvingade att ändra på ordningen. Därför kommer ärendet upp på barn- och utbildningsnämnden nästa vecka.

Att lägga ner verksamheter på landsbygden kan ibland vara nödvändigt, men då måste kommunen räkna med protester och vara förberedda på det. Nu backar Hässleholms kommun. Det finns visserligen ytterligare en förskola i Vankiva, en fristående, men eftersom den har en kristen profil vill säkert inte alla föräldrar ha sina barn där. Att barnen skulle behöva åka in till Hässleholm vore inte att tänka på barnens bästa.

De fem förskolor som läggs ner inne i stan kommer att ersättas av två nya. En vid T4-området och en vid Grönängsskolan, med runt hundra platser på vardera stället. Det är förstås bra med nya och ändamålsenliga lokaler, men storleken på förskolorna känns mindre inbjudande. När det gäller små barn måste deras ”arbetsmiljö” ses som extra viktig.

Opinion

Bo01 blev succé

Västra Hamnen i Malmö med Turning Torso.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Malmö stad var riktigt illa ute när industrikrisen vällde in över staden under 1980- och 1990-talet. Arbetslösheten steg snabbt samtidigt som skattekraften föll. Krisen illustrerade hur farligt det är med en ensidig arbetsmarknad. Men den visade också hur illa det går med en svag sammansättning av befolkningen med alltför många människor utanför arbetsmarknaden och/eller med låga inkomster.

Malmös utsatta situation berodde på faktorer utanför stadens räckvidd. Men den var också till rätt stor del självförvållad. Malmö stads styrande socialdemokrater valde medvetet att hålla nere byggande av attraktiva villaområden, väl medvetna om att det ökar andelen borgerliga väljare. Resultatet blev att människor med goda inkomster valde att bosätta sig i kranskommuner, inte minst Vellinge och Lomma som blev två av landets ekonomiskt mest välsituerade och välfungerande kommuner.

Med tiden växte insikten både hos Malmös borgerliga och socialdemokratiska politiker att staden måste kunna erbjuda en attraktiv bostadsmarknad för människor med kvalificerade jobb och höga inkomster. Resultatet blev Bo01 och moderna och attraktiva bostäderna.

Motståndet var stort. Det talades om att Malmö byggde en alltmer segregerad stad med lyxbostäder för de framgångsrika. Men framsynta politiker med Ilmar Reepalu (S) i spetsen insåg att Malmö som stad behövde få en ny identitet, en som lockade både människor med trygga jobb och goda inkomster och framtidsinriktade företag, inte minst inom it-sektorn.

Inte minst i den skånska pressen var motståndet och kritiken hård mot Bo01.

Dock inte i denna tidning som på ledarplats tog entydigt ställning för bomässan och omvandlingen av Västra hamnen till ett modernt och attraktivt bostadsområde.

Men även om Bo01 blev en framgångssaga finns det idag andra och stora utmaningar: alltför många människor i arbetslöshet och utanförskap, en omfattande gängkriminalitet och en integration som inte fungerar. Klarar inte Malmö av dessa blir Bo01 en Potemkinkuliss.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL