En polis som sköt en aggressiv man i Eksjö strax före jul frias från misstanken om tjänstefel, rapporterar P4 Jönköping.

Den skjutne mannen, som var i 25-årsåldern, avled av sina skador.

Han skulle gripas som misstänkt för att ha slagit sönder fönsterrutor på ett bostadshus, när den våldsamma situationen uppstod. Polisen som sköt uppger att mannen tagit hans batong och använde den som tillhygge. Polismannen var rädd att bli ihjälslagen.

En åklagare som utrett händelsen bedömer att polismannen agerade i nödvärn. Det dödande skottet avlossades på cirka en och en halv meters håll.

Vasaloppet går i klassisk stil och arrangören använde SVT:s bilder för att avslöja eventuella otillåtna skejtskär.

– Vi hade tillgång till alla råbilder från de olika skotrarna, alltså inte bara de bilder som SVT lade ut i sändning. Det är till stor nytta. Samtidigt provade vi att låta jurymedlemmar filma med sina telefoner, men det blev inte bra, säger tävlingsjuryns ordförande Per Lindberg.

På dessa tv-bilder kunde juryn se att en åkare – som inte var inblandad i tätstriden – vid några tillfällen åkte skejt för att komma snabbare fram.

– Vid upprepade tillfällen kunde vi tydligt se hur han tog skejtskär för att ta sig fram och öka farten. Personligen tror jag att han blev för trött för att bara staka och därför tog några skär, säger Per Lindberg.

Dessa tv-bilder bidrog också till att fyra åkare fick skriftliga varningar och en åkare fick muntlig varning. Alla dessa var män.

I början av loppet tolkade många tv-tittare att flera åkare tog skridskoskär. Men enligt Per Lindberg handlade detta mest om situationer där skidorna slant åt sidan och inte bidrog till att höja farten.

Lina Korsgren och Tord Asle Gjerdalen vann dam- respektive herrklassen. Båda på rekordtider.

Anders Hansson/TT

Ranstorp var expertvittne i rättegången mot 31-åringen. Han fick beskriva vilken information som fanns tillgänglig om förhållandena i Syrien när kvinnan reste ned i augusti 2014.

– Det var en krigszon och IS hade precis utropat sitt kalifat, säger han.

– Du hade de vidriga övergreppen, morden och förslavningen av yazidier och halshuggningen av journalisten James Foley. Så det är inte speciellt trovärdigt att påstå att man inte visste vad man åkte till.

"Kan inte glömma"

Kvinnan tog med sin son till Syrien och i flera år utsatte hon enligt tingsrätten pojken för fara genom att hålla kvar honom i området. Hon dömdes på måndagen till tre års fängelse för grov egenmäktighet med barn.

Parallellt pågår också en utredning om krigsbrott mot henne som bedrivs av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i samarbete med polisens krigsbrottsgrupp. Ett 40-tal IS-svenskar utreddes i juni förra året för krigsförbrytelser, enligt SVT.

Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan, säger att dessa processer generellt är viktiga.

– Vi kan inte bara glömma bort de enorma övergrepp som har skett. Vi kan och ska inte sopa någonting under mattan, för det här var en mycket mörk tid för de civila som drabbades.

Svårt att bevisa

Att bevisa krigsbrott kan dock vara en svårare historia än frågan om egenmäktighet med barn, enligt terrorforskaren. Dels hade Sverige inte lagstiftning på plats när vissa av de misstänkta brotten begicks och människor kan inte straffas retroaktivt, dels behövs ofta bevis i form av foton eller vittnesmål som kan vara svåra att få tag i.

Magnus Ranstorp kallar det enormt stötande att en person som misstänks ha begått övergrepp i al-Raqqa kan åka tillbaka till Sverige och undgå straff.

– Sverige måste prioritera och lägga ned mycket resurser i den här krigsbrottsenheten. Jag tror att man hade behövt förstärka den ytterligare för att få någon rättsskipning för alla offer där nere och här.

– Jag tror att processen kommer att vara lång, det kommer att dömas folk, men jag tror inte straffen kommer att vara speciellt långa. Oavsett så är det bättre än ingenting, säger Ranstorp.

Niklas Svahn/TT

Den 46-årige George Floyd var obeväpnad när han i maj förra året greps misstänkt för att ha försökt att använda falska sedlar. I ett videoklipp från ingripandet i Minneapolis hörs den handfängslade Floyd upprepade gånger ropa att han inte kan andas. Efter över åtta minuter under Derek Chauvins knä tystnar han.

En privatbeställd obduktion har visat att Floyd dog av kvävning.

Derek Chauvin är åtalad på två dråpliknande punkter (second-degree murder och second-degree manslaughter), men nekar till brott. Nu ska fallet prövas i rätten.

Säkerheten inför måndagens rättegångsstart, då arbetet med att välja en jury inleds, har förstärkts i Minneapolis. Tusentals poliser och soldater kommer att patrullera gatorna för att stävja eventuella nya protester i samband med att strålkastaren återigen riktas mot det uppmärksammade fallet.

"Har inte blivit bättre"

Floyds våldsamma död utlöste chockvågor i världen och har fått många svarta amerikaner att vittna om rasism och polisövervåld i USA. En av dem är Jonathan Rollins, uppväxt i Florida men numera bosatt i Stockholm.

– De här händelserna av polisvåld visar hur livet i USA är för oss svarta och det har inte blivit bättre sedan i somras. Folk har all rätt att vara upprörda, säger han till TT.

Rollins är en många som kommer att följa rättegången med stort intresse. Men det ser ut att bli en utdragen process. De kommande veckorna kommer en jury att utses innan rättegången drar i gång på allvar.

Potentiella medlemmar har fått kryssa sig igenom ett digert frågeformulär, bland annat om hur de ställer sig till Black Lives Matter-rörelsen, samt huruvida de sett något av filmklippen som visar ingripandet som ledde till Floyds död. Vissa straffrättsexperter har uttryckt farhågor om att juryn inte skulle ha några svarta medlemmar, något de tror skulle undergräva allmänhetens förtroende för processen.

Fler inför rätta

Domen mot Derek Chauvin väntas falla i april och i samband med det kan nya demonstrationer vara att vänta i USA.

– Döms han inte tappar jag helt tilltron till systemet, säger Jonathan Rollins, som anser att åtalspunkterna om dråp är allt för milda.

– Hade jag gjort vad han gjorde hade det säkert klassats som något mer allvarligt.

De tre poliser som höll fast Floyd medan Chauvin satte sitt knä på hans nacke är åtalade för medhjälp. På grund av pandemin kommer deras fall att gå upp i rätten först i augusti.

Floyds morbror Selwyn Jones hoppas nu att rättvisa skipas. När han såg filmen visste han först inte vem den svarte mannen på marken var. Sedan ringde hans syster.

– Det kändes som om någon slet hjärtat ur bröstet på mig, säger han till AFP.

Ida Vanhainen/TT

– Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma den här dagen för att hylla alla våra flickor och kvinnor, säger Marianne Nilsson, ordförande i Blentarps byalag.

– Jag är på väg tillbaka till kontoret för att överklaga domen, säger försvarsadvokat Lars Kruse till TT efter att ha träffat sin klient i häktet.

Hon är oerhört besviken över domen, enligt advokaten, men inte överraskad. Åklagare Claudio Gittermann är däremot nöjd.

– Jag hade yrkat mellan tre och fyra år, så det ser jag som en framgång att domstolen lyssnat på våra resonemang, säger han.

Semester i Turkiet

Själv har hon beskrivit resan till Syrien 2014 som en kort avvikelse från resrutten under en semester i Turkiet. Men inte heller i denna del tror domstolen på hennes uppgifter. Tingsrätten anser det bevisat att hon tänkte flytta till Syrien med sin son och bosätta sig där och tar bland annat fasta på vittnesmål från en släkting och en vän till kvinnan.

Kvinnans inlägg på Facebook, som skrevs från Syrien, styrker detta ytterligare. Här har hon propagerat för terrororganisationens livsstil och värderingar om bland annat slaveri. Kvinnan har förklarat det med att hennes Facebookprofil var kapad redan innan hon reste iväg, men domstolen anser att det är visat att det är hon själv som skrev inläggen.

Hennes kontakter med vänner och anhöriga visar också att hon inte var beredd att skicka hem sonen från Syrien och dessutom måste hon ha förstått, redan när hon reste in i Syrien, att det fanns en uppenbar risk för att hon inte skulle kunna återvända till Sverige under överskådlig tid, resonerar domstolen.

Hon undanhöll barnet från sin pappa i Sverige och döms därför för egenmäktighet med barn. Att hon stannade kvar så länge och tog barnet till ett område där det pågick krig gör att brottet betraktas som grovt.

"Mycket hänsynslöst"

Resan innebar att en liten pojke från Sverige hamnade mitt i terrororganisationens centrum i Syrien tillsammans med sin mor. "Det har varit mycket hänsynslöst av henne", skriver tingsrätten i domen, både gentemot sonen och pappan.

Pappan tilldöms 60 000 kronor i skadestånd och sonen ett lika stort belopp.

Sven Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren och tidigare överåklagare, delar helt tingsrättens uppfattning rörande kvinnans straff – tre års fängelse.

– Att man bortför ett barn från den andra vårdnadshavaren och undanhåller kontakt är synnerligen allvarligt eftersom ett barn i regel inte har möjlighet att påverka resan, säger han till TT.

Kan sluta i HD

Men att domen skulle kunna få något slags vägledande betydelse är dock för tidigt att säga – för det krävs ett avgörande i högre instanser.

– Det finns ändå förutsättningar att kunna hävda från någondera parts sida att det finns principiella överväganden som skulle kunna ha ett prejudikatsvärde. Därför är det inte omöjligt att det kommer sluta i HD och då får det en stor genomslagskraft, säger Alhem.

Den 31-åriga kvinnan har nekat till brottet egenmäktighet med barn och hävdar i stället att hon hölls fånge på IS-mark där hon tvingades leva under strikt kontroll. Resan till Syrien har förklarats med att hon som nybliven muslim ville se om bilden av livet i det så kallade kalifatet stämde.

Advokaten kritisk

Försvarsadvokat Lars Kruse är i kritisk mot att domstolen inte tagit hänsyn till kvinnans psykiska status – hon har berättat att hon hamnat i en livskris i samband med att hennes mamma hastigt gick bort 2014 och då sökte sig till religionen.

I överklagandet kommer advokaten också trycka på att hon inte kunde arabiska. Detta anser han själv är en tungt vägande omständighet som talar för att hon inte visste vad hon gav sig in på.

– Det är inte straffbart att vara ignorant. Jag menar att en person med nioårig grundskola och ofärdiga folkhögskolestudier inte var insatt i storpolitiken 2014 och jag tror inte att många andra var det heller, säger Lars Kruse.

Rättat: En tidigare version innehöll en felaktig uppgift om en bild på Facebook.

Anna Karolina Eriksson/TT

Cecilia Klintö/TT

Stockholmsbörsen inleder handelsveckan uppåt, tvärt emot börserna i Asien som föll på måndagen. Oro för stigande räntor och inflation uppges vara orsaken orsaken till nedgången där.

Men på de tyngre börserna i Europa är det uppåt överlag. I Frankfurt är börsen upp 1,3 procent, i Paris är uppgången 0,8 procent och i London plus 0,2.

Stockholmsbörsen har gått upp 0,8 procent vid lunchtid.

Autoliv stiger mest, upp 3,8 procent. ABB tar också ett kliv uppåt med 3,4 procent.

Evolution Gaming backar, minus 0,1 procent, liksom Swedish Match, minus 1,2 procent.