Opinion

Är högt självförtroende alltid bra?

Opinion
Opinion Bland annat gäller det drift att lyckas, skriftspråk och mattekunskaper.

Bland annat gäller det drift att lyckas, skriftspråk och mattekunskaper. Sanningen är att kompetensen har sjunkit, nästan i samma takt som självförtroendet har ökat. Studenterna anger att de ägnar en tredjedel så lång tid åt sina studier som på sextiotalet när man började mäta. De deltagande i studien hade betydligt sämre självförtroende då och skattade inte sig själv som över genomsnittet. Är denna överdrivna tro på sig själv bra eller dålig? Innebär det anställningsbarhet eller narcissism?I ett nummer av Göteborgs universitets tidning Spionen uttalar sig Gunnar Gillberg, som forskar i arbetsvetenskap, om att personer med gott självförtroende, från ett gott hem är de som det går bra på arbetsmarknaden för. Självförtroende jämställs med anställningsbarhet i huvudet på många studenter.Men om det (överdrivet) goda självförtroendet kan leda till kollaps på både professionellt och personligt plan, som psykologen Jean Twenge, som ligger bakom studien, hävdar? De med överdrivet självförtroende visar sig längre fram ha fler kraschade relationer bakom sig, och gör dåligt ifrån sig på arbetsplatsen, eftersom de saknar självkritik. Studenter med överdrivet självförtroende är anställningsbara, men är de livsdugliga? Istället kan det vara ett tips att anställa dem som tvivlar: de är bättre på att analysera situationer och fatta rätt beslut.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Kommunerna måste kunna rekrytera

Opinion
Opinion

Det råder oenighet om huruvida Hörby har en normal eller alarmerande stor omsättning av personal.

Totalt 233 anställda har slutat i Hörby kommun mellan 1 januari 2019 och den 30 september 2020.

Liberalerna och Socialdemokraterna tycker att det är oacceptabelt, medan Kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) tycker det är normalt med en högre personalomsättning. Hon menar att många har slutat på grund av att de är ”ideologiska” och inte på grund av att Hörby skulle ha en bristande personalpolitik. Bladh in Zito anser att det är bra när personal slutar av ideologiska skäl, eftersom tjänstemän bör vara neutrala.

Hon säger också att det ökade behovet av inhyrd personal har kostat kommunen marginellt mer än att ha vanliga anställda. Beskedet förvånar.

Frågan om personalomsättning är viktig och relevant. En kommuns möjlighet att attrahera kompetent och engagerad personal till lediga tjänster beror mycket på om det verkar som om befintlig personal trivs och stannar kvar. Att som Hörby har en högre personalomsättning än andra kommuner i samma storlek kan så tvivel kring kommunen som arbetsgivare.

Det är dessutom svårt att se hur det inte skapar merkostnader med ständig nyrekrytering. Det är med andra ord begripligt att oppositionen bekymrar sig för Hörbys rykte som arbetsgivare.

Opinion

Lyft för skånsk besökningsnäring

Fält vid Skepparps vingård
Foto: Björn Rix
Opinion
Opinion

Utredningen om gårdsförsäljning av alkohol är nu presenterad för regeringen. Utredaren Elisabeth Nilsson menar att tillåten gårdsförsäljning skulle gynna småföretagare i dryckesbranschen utan att skada någon, eftersom den ökningen i alkoholkonsumtion borde bli minimal.

Riskkonsumtionen av alkohol har sjunkit kraftigt i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten: ”De senaste 15 åren har den totala alkoholkonsumtionen i liter alkohol per person minskat i Sverige. Likaså har både risk- och intensivkonsumtionen minskat i hela gruppen vuxna.”

Det är mycket goda nyheter för skånska dryckesproducenter med småskalig produktion. Förhoppningsvis kan dessa börja planera för en tillvaro som utflykts- och turistmål inom en överskådlig framtid, vilket också gör dem till arbetsgivare. Hantverksvingårdarna kommer sannolikt att skapa arbetstillfällen inom odling och skörd, där även personer som står långt från arbetsmarknaden kan behövas.

Utredningen tar fasta på gårdsförsäljningen just som en form av besöksnäring, vilket också förklarar varför Nilsson menar att det inte skulle bryta mot EU:s regelverk, vilket är en av de potentiella hinder som diskuterats.

Gårdsförsäljningen kommer inte att kunna fungera som ett sätt för lokalbefolkningen att köpa öl eller vin direkt från producenten, på grund av kravet på att gå en guidad tur eller gå på föreläsning för att få köpa. Men det kan lägga grunden för en besöksnäring.

Dryckesproducenterna har protesterat mot att förslaget utesluter större producenter och mot den ringa mängd som får säljas. Nilsson menar att det är det som krävs för att det inte ska krocka med EU-reglementet. Kanske får man acceptera det för att komma igång och pröva möjligheten för större producenter rättsligt längre fram.

Elisabeth Nilsson har ställt sig de nödvändiga frågorna och besvarat dem med hjälp av relevanta experter och undvikit den känslomässiga ton i som brukar prägla debatten om gårdsförsäljning. Det är klokt gjort.

Opinion

Ett attentat mot hela staden

Opinion
Opinion

Explosionen i centrala Malmö har orsakat stor åverkan på byggnader och affärsrörelser och chockerat många i området. Närbilder visar att det var stor tur att ingen befann sig i närheten: risken för personskador hade varit enorm.

I skrivande stund vet man inte vem eller varför som gjort så, eller om det finns en hotbild mot någon person eller verksamhet på gatan. Polisen menar att det rör sig om en kraftfull explosiv pjäs, så det förefaller osannolikt att det rör sig om någon form av ”hyss”. Tvärtom verkar det medvetet att explosionen var så kraftig. Området har inte tidigare förekommit i något sammanhang med koppling till gängkriminalitet och den lilla grupp som skjuter och spränger i Malmö. Det är begripligt att oron är stor för att den typen av grov brottslighet sprider sig till fler delar av staden.

Sveriges Television intervjuar ett antal personer som drabbats: ägaren till en frisörsalong, personer med kontor på Stora Nygatan och en elev som åkte förbi gärningsplatsen på väg till skolan. Flera kommenterar att det var mycket värre än de trodde. De tidiga bilderna från en mörk gata visade inte skadornas omfattning. Riskerna blir uppenbara när det på detta sätt skett en sprängning mitt i staden där många rör sig.

Personen eller personerna som gjort detta bryr sig uppenbarligen inte om vem det drabbar, eller att det skapar otrygghet för en hel stad.

Opinion

Ett renare Öresund

Opinion
opinion

Den danska regeringen har enats med oppositionen om att göra Öresund till marin nationalpark. Även delar av Lilla Bält ska vara med i projektet. De danska vattnen ska hållas rena nog för att vara badbara, men tanken är ocksp att skydda djur- och växtliv.

Tankarna på att göra Öresund till marin nationalpark har funnits där länge. Frågan blev högaktuell i somras, när miljontals liter rent avloppsvatten rann rakt ut i havet på grund av ett brott på en avloppsledning. När danskarna avråddes från att bada kändes det plötsligt bråttom. Det var dessutom långt ifrån första gången som avlopp flödat rakt ut i Öresund: en byggherre fick tillstånd att släppa ut 290 liter förorenat vatten under ett byggprojekt i Nordhavn, vilket ledde till så intensiva protester från allmänheten att tillståndet drogs tillbaka.

De som bor runt Öresund är vana vid att ha tillgång till sitt hav och vill givetvis att det ska hållas rent.

Sverige bör följa i Danmarks spår: för att det ska vara verkningsfullt måste länderna samarbeta.

I juli 2020 fick länsstyrelsen i Skåne uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att ge Öresund marint områdesskydd. För Sveriges del handlar det om naturreservat snarare än om nationalpark. De svenska kriterierna är sådana att det inte går att kombinera en nationalpark med den kommersiella båt- och färjetrafiken i Öresund.

Charlotte Carlsson, projektledare för utredningen, påpekar att det finns risk för att urholka begreppet nationalpark om man tullar på det genom att tillåta sjöfart inom omårdet och att det därför bör undvikas. Det är ett bra argument, och naturreservatsformen är dessutom nära den danska definitionen av marin nationalpark. Även det formatet skulle skapa garantier för området. Även Danmark tittar på formen för skyddet och om det kan bli fråga om nationalpark enligt Unescos kriterier, eller om man får göra sin egen definition.

Oavsett bör det ske i samråd mellan länderna: ett havs båda stränder måste skyddas för att det ska bli effektivt.

Opinion

Dom blir som vi ganska snabbt

Opinion
Krönika.

När SD hade sina landsdagar (deras kongress kallas så) nyligen var det som vanligt invandringen som stod i fokus. Trots att både Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson gör vad de kan för att ge intryck av att SD förändrats och breddats, är det fortfarande motståndet mot invandring och invandrare som är kärnan i SD:s politik.

För 20 år sedan ville SD att alla som invandrat efter 1970 skulle ”skickas hem”. Nu är ”återvandring” ordet på modet. Invandrare som bor här ska förmås att flytta tillbaka till sina ursprungsländer, ”frivilligt”. Den enda metod man offentliggjort är att pengar ska erbjudas som morot. Piskorna avslöjas senare. I andra sammanhang kallas en sådan politik ”repatriering” eller med ett mer brutalt uttryck ”etnisk rensning”.

Vad SD:s motvilja mot invandrare handlar om är inte bara föreställningen att de är mer brottsliga än svenskar med många generationer här. Det viktiga för SD är att invandrare har tagit med sig sin kultur och sina vanor hit och fortsätter tillämpa sina traditioner. De kanske till och med sätter upp en somalisk flagga på balkongen eller studentflaket.

Att de var precis så svenskarna gjorde när de kom till Amerika och att svenskamerikanerna kände sig som delvis svenskar i många generationer kanske inte SD-are tänker på. Åtminstone har de inga invändningar mot att svenskättlingar söker sina rötter här och ibland hissar den svenska flaggan hemma i USA.

Så småningom övertog svenskarna som utvandrat till USA alltmer de amerikanska sederna (som i sig var en mix av många invandrargruppers traditioner, för ursprungsamerikanerna var ju fördrivna till reservat). Så gör också de som invandrat till Sverige, visar såväl erfarenheterna av decenniers invandring som ny forskning. Nationalekonomen Olle Hammar har analyserat data från undersökningen Migrant World Values Survey som omfattar ett stort urval (cirka 8 000 personer) utomeuropeiska invandrare i Sverige, främst från Afghanistan, Eritrea, Iran, Irak, Somalia, Syrien och Turkiet.

I SNS-rapporten ”Migranters attityder och värderingar” visar han att efter tio år i Sverige har invandrare samma syn som svenskar generellt på hur viktigt det är med familj, fritid och politik. Det vill säga familjen blir mindre viktig medan intresset för fritid och politik ökar. Även när det gäller religion, självbestämmande och tillit anpassar de sina värderingar, men det går långsammare. Det är inte så märkligt eftersom det är värderingar där Sverige ofta sticker ut med en högre grad av social tillit, själv­bestämmande och sekularisering jämfört med de flesta andra länder i världen.

Naturligtvis handlar detta om statistiska genomsnitt. Alla förändrar inte sina värderingar lika snabbt. Å andra sidan finns det inte en enda gemensam svensk värdering heller. Det är stor skillnad på exempelvis svenskar som är Jehovas vittnen eller som är ateister.

Den som är orolig över kulturkrockar behöver alltså inte vara det i någon större utsträckning. Människor som flyttar till andra länder tar över en stor del av det nya landets värderingar och vanor efter några år. ”De” blir som ”vi” - på gott och ont.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

En tusenårig kontinuitet för domkyrkan

Opinion
Opinion

Stenen som Lunds domkyrka består av bröts på 1100-talet i Stanstorpsgraven i Stenskogen i Höör. Domkyrkan vill tusen år senare bryta ytterligare 10 500 ton sten från samma ställe för att reparera Domkyrkan med. Det vore en trevlig kontinuitet i hämta stenen därifrån.

Länsstyrelsen har kommit fram till att naturmiljön inte är något hinder för att återuppväcka det gamla stenbrottet. Runt 15 kringboende har protesterat, men verkar som det ser ut bli överkörda.

Det är rimligt att känna sig tveksam till buller och åverkan, men i det här fallet borde projektet kunna genomföras med känslighet och lyhördhet, vilket kyrkan borde kunna ansvara för och lägga sig vinn om. Det är dessutom tidsbegränsat, så den störning som uppstår har ett slutdatum.

Alternativet med att köpa in utländsk sten där kvaliteten inte kan garantera är en dålig idé. Om den skulle visa sig hålla sämre än ursprungsstenen kan det bli stora problem med en så gammal byggnad. Utländsk sten kan också brytas med större miljöpåverkan.

Som så ofta med en här typen av projekt gör inte brytandet mest åverkan, utan transporterna till och från brottet. Om man tittar på planerna för återställning, bland annat att temporärt flytta träd och buskar för att sätta tillbaka det när projektet är färdigt så verkar man vara medveten också om att man måste se till att området återställs så nära det ursprungliga naturvärdet som möjligt.

Opinion

Lösningen på musselproblemet

Musslorna på bilden är inte samma som förekommer i texten.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Boende i Marieholm och Reslöv i Eslövs kommun besväras svårt av att Saxån svämmar över. Vattenmassorna kommer allt närmare och folk oroar sig begripligt nog för vad som händer om vattnet kommer för nära deras hus.

Saxån skulle behöva rensas, men det försvåras av att det bor en hotad och fridlyst mussla i ån, målarmusslan, som inte får störas hur som helst. De boende säger frustrerat att det känns som om man får välja mellan att de bor kvar, eller att musslan gör det.

Men, som Robert Andersson som sitter i Saxån-Braåns vattenråd påpekar, finns det andra lösningar än krig mellan människa och mussla. Ett alternativ är att anlägga mer våtmarker. Våtmarker i närheten av vattendrag ger vattnet någonstans att ta vägen som inte är någon förtvivlad persons villaträdgård.

Ett exempel på att det fungerat att anlägga våtmark för att lösa problemet med ständiga översvämningar från en lokal å finns i Getinge i Halmstads kommun. Suseån svämmade tidigare regelbundet över. Våtmarken byggdes av nöd, men har blivit ett rekreationsområde med promenadstråk och parkbänkar.

Det fina i kråksången med våtmarker är att man kan få många värden för samma summa pengar: gynnsamma förhållanden för fåglar och smådjur, ett effektivt skydd mot de översvämningar som man tyvärr förmodligen kommer att se mer av i framtiden på grund av klimatrelaterade häftiga väderomslag och dessutom rekreationsmöjligheter för människor.

Utöver det fungerar det som en effektiv kolsänka. Här skulle man alltså kunna se mindre risk för översvämningar, få mer varierad natur och värna klimatet på samma gång -- och kanske slippa vara arg på den retliga målarmusslan i Saxån.

Det är av många skäl underligt att man inte storsatsar på våtmarker på de platser i Skåne som ofta drabbas av översvämningar. Kanske blir omställningen dyr, men det är garanterat dyrare i längden med ständiga översvämningar.

Opinion

Alla dessa ungdomssynder

Opinion
Opinion

Har Sveriges nya civilminister Ida Karkiainen gjort en Hitlerhälsning på en fest som tonåring? Har hon eller någon annan i hennes hem lyssnat på vit makt-musik? Enligt sajten Nyheter idag, som ofta publicerar invandringskritiskt material och kommentatorer på högerkanten, ska Karkiainens gester har setts av utomstående.

Visst är det medias uppgift att granska nytillsatta ministrar, men ibland blir det löjligt. Att fråga sig om Ida Karkiainen gjort en stötande gest eller lyssnat på grabbig musik som tonåring är som att fråga sig om tonåringar någonsin visar dålig omdöme, vilket de gör eftersom frontalloben som hjälper dem att tänka igenom beslut inte är färdigutvecklad. Det är svårt att hitta en tonåring som aldrig betett sig dumt och aldrig befunnit sig på ett ställe där någon annan betett sig dumt. Att testa gränser och göra korkade saker är en del av att växa upp.

På 90-talet sålde bandet Ultima Thule 100 000 exemplar av skivan För Fäderneslandet, som av många betecknas som vit makt-musik. Många unga i Skåne lyssnade på bandet utan koppling till vit makt-miljö. Som tonåring är det kul att göra halvförbjudna saker. Alla tonåringar som lyssnar på gangster-rap skjuter inte poliser.

Karkiainen kan för all del be om ursäkt för gesterna, om man nu menar att det hon gjort på en fest som tonåring påverkar hennes lämplighet som minister. Men det är knappast läge för avgångskrav.

Sveriges i opinionen tredje största parti är grundat av nazister och fullt av personer som under tonårstiden tyckte det verkade tufft att vara nationalist. Bland annat gäller det partiledaren. Man skulle med största säkerhet hitta en hel del Ultima Thule på 90-talets blandband hos SD-ledamöter. Det är numera accepterat inom politiken att ha flörtat med vit makt-miljö som ung.

Om man hypotetiskt tänker sig att Karkiainen hade högerextrema åsikter under tonårstiden, men numera är socialdemokrat, är det bara att gratulera till den resan, hon har i så fall gjort framsteg med empati och människosyn.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL