För klimatomställning och tillgång på kapital till gröna investeringar är klassningen viktig. Spänningen är stor hos både bilföretag, skogsindustri och energibranschen.

Den svenska regeringen, riksdagen och inte minst skogsindustrin var mycket kritisk till det utkast för den så kallade taxonomin som kommissionen lade fram i november. Viktiga delar av det svenska skogsbruket, och även vattenkraft utan kostsamma anpassningar, skulle inte klara kriterierna för att räknas som gröna och hållbara investeringar. Sverige hade också synpunkter på kriterierna för bioenergi.

Men protester och påtryckningar på många nivåer tycks ha gett effekt. För några veckor sedan läckte kommissionen ut ett ändrat förslag.

– Jag är försiktigt positiv. Det verkar som att man tagit steg framåt, sade Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister och biträdande finansminister (MP) till TT då.

Fått allt

En av EU-parlamentets tunga rapportörer i frågan, nederländaren Bas Eickhout från den Gröna gruppen, är mindre nöjd.

– Genom framgångsrik lobbying har Sverige och Finland fått igenom att allt som görs i skogsbruket betraktas som grönt i taxonomin, hävdade Bas Eickhout vid en pressträff häromdagen.

Det är helt fel, enligt honom.

– Sverige och Finland hävdar att de har ett skogsbruk i världsklass. Låt så vara, men det är inte säkert att det räcker för att nå klimatmålen för 2050.

Han menar att det senaste förslaget grönklassar delar av skogsbruket som inte bidrar till minskade klimatutsläpp.

Ja eller nej

När EU-kommissionen har lagt fram sitt slutförslag den 21 april ska det synas av ministerrådet, som samlar samtliga medlemsländer, och EU-parlamentet. Men ingen av dem kan ändra delar i förslaget – valet står mellan att säga ja eller nej till hela förslaget.

Vad handlar då taxonomin om? Det är en viktig del i EU:s paket för att nå de klimatmål som FN och EU satt upp på vägen mot 2050. Den innebär att olika verksamheter klassas utifrån sin klimat- och miljöpåverkan.

Syftet är att kanalisera investeringar bort från sådant som är dåligt ur klimat- och miljö-synpunkt och i stället få investerare att satsa grönt. Till exempel ska olja och kolkraft skrämma bort investerarna, medan sol och vind ska locka till sig kapital till bra villkor. Efterfrågan är stor på gröna projekt att investera i från pensionsfonder och andra stora investerare. Taxonomin är tänkt att bli ett tillförlitligt system över vad som uppfyller kraven på en grön och hållbar investering. Med det kan EU sätta en global standard.

Av det som tidigare kommit ut har det framgått att varken skogsbruk eller vattenkraft ansetts helt okej. Inte heller biobränslet har fått helt godkänt, det har bara setts som en halvbra övergångslösning.

Men ännu har ingen fått nys om slutförslagen.

Svårbegripliga

– Vi vet inte mer än det som läckte ut då för ett par veckor sedan. Det var bra att skogsbruk tagits med då, men skrivningarna var så otroligt svåra att förstå, säger Marcus Berg, näringspolitisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Skrivningarna måste vara begripliga för att vi ska kunna rätta oss efter dem.

När det gäller energin så har både vattenkraft, biobränsle och kärnkraft varit omdiskuterat. Hur det nu blir till slut känner inte branschorganisationen Energiföretagen till.

– Men vi har sett i medier att den svenska regeringen inte vill ha någon taxonomihets. Regeringen tycker tydligen att vi ska ta vara på den försening som blivit och arbeta igenom detta ordentligt. Det tycker vi är bra, säger Carl Berglöf, samordnare för taxonomifrågor på Energiföretagen.

Laddhybrider kan få rött ljus

Bilbranschen berörs också av taxonomin, eftersom biobränsle har en roll i klimatomställningen. Det har glunkats i internationella medier om att laddhybridbilar inte skulle anses "fina" nog, utan bara som en övergångslösning.

– Vi kommer inte att klara målen utan biodrivmedel, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Bil Sweden.

Vi i Sverige, med all vår skog, har en annan syn på biobränslen än övriga Europa, konstaterar han.

– Vi ser laddhybrider som en inkörsport till elektrifiering. Vi vet inte vad som kommer att sägas i förslaget, men vi vet att riktningen går mot att göra det svårare för laddhybrider, säger Mattias Bergman.

Johanna Cederblad/TT

Lars Larsson/TT

Rikspolischef Anders Thornberg berättar att polisen för två år sedan bestämde att satsa stort på arbetet med män som utövar våld mot kvinnor. 350 miljoner avsattes för att bland annat utse särskilda utredare med specialkunskap på området, och att utbilda och ta fram metoder för att både utreda bättre och snabbare.

– Vi har en nollvision, säger Anders Thornberg.

Poliserna som jobbar med mäns våld mot kvinnor ska få både stöd, uppskattning och status, förklarar han, men kan inte utlova högre löner till just de poliserna.

TT: Ska det bli "fint" att arbeta med de här brotten?

– De som arbetar med detta ska känna arbetsglädje och att ledningen står bakom dem. Det handlar inte bara om lön, säger han.

Han upprepar gång på gång att polisen sedan två år flyttat fram positionerna, och att polisen prioriterar mäns våld mot kvinnor lika högt som insatserna mot gängbrottslighet.

– Det här får inte förekomma.

Inte som gängbrottslighet

Men det handlar också om samhällets syn i stort, förklarar han. Mäns våld mot kvinnor väcker inte samma intresse som gängkriminaliteten.

– När vi kallar till presskonferens om det här så är det ganska tomt. Men då vi har presskonferens om gängbrottslighet så är det fullt hus, säger han, och förklarar att det är bra att detta aktualiseras nu.

Han understryker att det inte bara är polisens arbete som krävs för att stoppa våldet och dödandet. Det handlar också om förebyggande arbete, socialtjänsten, åklagare, rättsväsende och kriminalvård, säger han.

– Hela samhället måste möta konsekvenserna. Det viktigaste är att ge kvinnorna skydd.

TT: Men fungerar samarbetet, när så många ska ta ansvar?

– Vi måste samverka, och vi måste förbättra vår del av samverkan. Alla är ansvariga för olika delar i kedjan.

– Det är samma som med gängbrottsligheten. Hela samhällets resurser krävs.

Från olika håll har åtgärder krävts för att stoppa våldet mot kvinnor.

Fotboja och kontaktförbud

Nina Rung, kriminolog med inriktning på mäns våld mot kvinnor, har till exempel pekat på brister i hur kontaktförbuden fungerar.

– Det måste bli konsekvenser för den som överträder kontaktförbud. Och fotboja behöver användas mer, säger Nina Rung.

Anders Thornberg förklarar att polisen ska prioritera kontaktförbud som överträds.

– Det ligger i våra rutiner. Liv och död går först, men det är jätteviktigt, säger Anders Thornberg.

Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) anser också att effekten av kontaktförbuden behöver förbättras, och att fotboja ska användas mer.

– Tekniken måste användas mer. Kommunarrest för männen kan införas, och den som är dömd och utövar våld igen ska få fängelse direkt, säger Jenny Westerstrand, och förklarar att det finns en acceptans i samhället för männens våld.

Enligt Anders Thornberg för polisen diskussioner med regeringen om både bättre verktyg och regeländringar. Precis som med gängbrottsligheten kan regeländringar göra att det blir lättare att vidta utredningsåtgärder.

– Vi försöker också prioritera forensiska undersökningar för de här brotten.

Både Nina Rung och Jenny Westerstrand efterlyser skarpare program och mer fokus från polisen sida när det gäller män som slår och dödar kvinnor.

Men det är ännu inte aktuellt med något nationellt program mot männens våld liknande Operation Rimfrost mot gängbrottsligheten, förklarar Anders Thornberg.

– Nu har vi fört ut de här resurserna till lokal och regional nivå, och vi har beslutat att fortsätta att tillsätta resurser.

Frågan är när polisens satsning kan ge resultat.

– Det går inte att säga. Men jag hoppas att hela samhället, och politikerna, tar tag i det här, säger Anders Thornberg.

Johanna Cederblad/TT

Tekniska nämnden yttrar sig över detaljplanen eftersom den för närvarande är ute för samråd.

Science center är ett vetenskapligt besökscentrum. Anläggningen väntas bli en viktig målpunkt för allmänheten och den ska därför ligga centralt, inom synhåll från spårvagnhållplatsen) i forskningsparken Science village. Samarbete har inletts med Lunds universitet om hur verksamheten ska bedrivas.

Tekniska förvaltningen är positiv till att Science center kommer ligga så centralt med en förstklassig kollektivtrafik i direkt närhet.

Förvaltningen är dock skeptisk till att ilastning av gods ska ske mellan byggnaden och parken vid Mesongatan. med genomfart ut på Pikogatan via en gågata.

”Detta påverkar kontakten mellan park och byggnad och trafiksäkerheten för besökare som rör sig mellan byggnad och park. Det vore därför bättre om leveranserna kunde flyttas till den andra sidan om byggnaden mot parkeringshuset.” står det i tjänsteskrivelsen.

Förvaltningen tycker det är viktigt att förhindra att det blir en genomfartsgata även för andra typer av fordon.

Slutligen vill tekniska förvaltningen att det ska framgå mer att alla kostnader för genomförandet av detaljplanen ligger på exploatören.

Ärendet med detaljplanen tas upp på tekniska nämndens nästa sammanträde den 21 april.

Minst 19 civila dödades när en grupp beväpnade män under lördagskvällen attackerade en by i västra Niger, i närheten av gränsen mot Mali, uppger lokala myndigheter.

– För tillfället är dödssiffran 19 personer, och antalet skadade två personer. Attacken genomfördes av beväpnade män på motorcyklar i byn Gaigorou i regionen Tillaberi, säger en talesperson.

Dyrt, kan tyckas, för den som tvekar inför att låta en besiktningsman kolla huset man står i begrepp att köpa.

En undersökning som beställs av en köpare, gjord av en certifierad besiktningsman, kostar ofta mellan 7 000 och 15 000 kronor. Men det beror på vad besiktningen omfattar och vad det är för slags hus, berättar Johanna Lindström på Anticimex.

– Nu när det är så bråttom på marknaden är det vanligt att säljare låter besiktiga huset. Då kan köparen också använda den besiktningen, men köparen kan också låta göra en egen, säger hon.

Det blir lättare att ta ett så stort beslut som ett husköp om man vet vad som behöver prioriteras, och vad det kan kosta att åtgärda fel och brister, säger Johanna Lindström.

Den som struntar i kontrollen kan överraskas av betydligt större kostnader senare, förklarar Björn Edebrand, vd i branschorganisationen SBR Byggingenjörerna.

– En besiktning ger underlag för vad man köper, så att man kan ta ställning, säger han.

Kostnader för fel

Martin Bjerking är besiktningsman och ordförande för SBR:s överlåtelsegrupp, och utbildar också andra besiktare. Han berättar att han brukar börja med att intervjua säljaren om vad som gjorts för underhåll och reparationer på huset, och när.

– Sedan går vi runt, och jag tittar i alla utrymmen som det går att komma in i, säger han.

Magnus Larsson, besiktningsman och servicechef på Anticimex, förklarar att det finns tre områden som besiktningsmannen kollar extra noga.

– Taket, grunden och våtutrymmena, de är mest skadedrabbade, säger han.

Besiktningsteknikerna kryper i grundar och klättrar på vindar, och kollar överallt där det går att komma åt. Men de gör inga stora hål för att kolla bakom väggar eller liknande, förklarar Martin Bjerking och Magnus Larsson. Den vanliga överlåtelsebesiktningen brukar inte heller avse installationer som el, rökkanaler och vatten, det måste kollas av specialister på området, förklarar de.

De berättar att de använder sina sinnen – syn, lukt och hörsel.

– Alla hus har risker, och alla hus har mögelsporer. Men det behöver inte alltid innebära bekymmer, säger Martin Bjerking.

Protokoll med risker

Kunden får efter undersökningen ett protokoll där husets "hälsostatus" är dokumenterat. En del är okej, annat kan innebära skaderisker på sikt och något måste kanske fixas på en gång.

Nu, när husköpen måste gå snabbt när det är rusning och priserna blir så höga, kan det vara svårt för köpare att förstå innebörden och konsekvenserna av "hälsokontrollen", men det hjälper besiktningsmannen till med, förklarar Magnus Larsson.

Men frågan är hur man ska tänka då man anlitar en besiktningsman. Det finns många, också fristående företag. Både Anticimex och SBR rekommenderar att man ska välja en erfaren besiktare, och gärna ta referenser.

– Jag skulle säga att det viktigaste är att besiktningsmannen är utbildad och godkänd eller certifierad, och att det finns en ansvarsförsäkring om besiktningsmannen gör fel, säger Martin Bjerking.

Johanna Cederblad/TT

Över 13 miljoner personer i Storbritannien såg prins Philips livesända begravning på tv på BBC och ITV. Det skriver Deadline.

82,8 procent av den tv-tittande publiken följde ceremonin mellan 15.00 och 15.15, när prins Philip bars in i St George's Chapel och begravningen inleddes. Den peaken kan bli högre om man också räknar med sändningar från nyhetskanaler som BBC News, Sky News och CNN International.

Enligt BBC-journalisten Lizo Mzimba följde 13,62 miljoner tittare hela den timslånga sändningen på nyhetstjänsterna och BBC. Som mest hade BBC One 10,8 miljoner tittare.

När drottningmodern Elizabeth begravdes följdes sändningen av 10,4 miljoner tittare år 2002, medan 32 miljoner av den brittiska publiken följde prinsessan Dianas begravning 1997.

Sofia Sundström/TT

Syrien håller presidentval den 26 maj, meddelar talmannen i det syriska parlamentet.

Valet är det andra under landets utdragna inbördeskrig. Syrien är en diktatur och ingen verklig opposition tillåts. Den sittande presidenten Bashar al-Assad väntas därmed vinna valet, även om han officiellt inte har tillkännagett sin kandidatur.

Kriget i Syrien, som bröt ut 2011, har hittills skördat nära 400 000 dödsoffer och tvingat halva befolkningen på flykt.

Det blir ytterligare en formel 1-tävling i USA från och med nästa år. Racet kommer att köras på en ny bana i Miami.

Redan körs ett lopp om året i Austin i Texas, men från och med 2022 ska en tävling även avgöras på en tillfällig bana som byggs upp kring Hard Rock Stadium i Miami Gardens i Florida där NFL-laget Dolphins spelar.

Formel 1-cirkusen ägs sedan 2017 av amerikanska Liberty Group och de har försökt öka intresset bland motorsportfans i USA där Nascar är den populäraste bilsporten. Bland annat genom dokumentärserien "Drive to survive" på Netflix.