Opinion

Låt inte eurokrisen leda till superstat

Opinion
Opinion I en ny bok av ekonomiprofessorn Mats Persson varnar han för att krisen används som förevändning av EU-kommissionen och dess tjänstemän att skapa en så kallad fiskal union och därmed ta ett jättekliv mot det Europas Förenta Stater som knappast är ett projekt som har folkligt stöd bland EU-s medborgare.
PREMIUM

I en ny bok av ekonomiprofessorn Mats Persson varnar han för att krisen används som förevändning av EU-kommissionen och dess tjänstemän att skapa en så kallad fiskal union och därmed ta ett jättekliv mot det Europas Förenta Stater som knappast är ett projekt som har folkligt stöd bland EU-s medborgare.

Sannolikt finns i EU-länderna ett genuint intresse för att hjälpa grekerna ur deras utsatta situation. Men är det verkligen detta som sker med de stödpaket som redan getts och som nu planeras?I själva verket är större delen av pengarna som Grekland och andra länder får bara och vänder i Athen innan de går tillbaks i form av skuldräntor till banker, finansinstitut och andra som lånat ut pengar till grekerna. Länder som finansierar stödpaketen gör sig dessutom en hacka på vägen eftersom de lånat upp pengarna till lägre ränta än grekerna får betala när de försöker betala av räntorna på sina lån.

"Räddningspaketen är i praktiken ett stöd till de spekulerande bankernas ägare", skriver ekonomiprofessorn Mats Persson i sin bok den Europeiska skuldkrisen som i går lanserades på SNS förlag.Europas skuldkris får inte bli ett verktyg för att öka makten hos EU-kommissionen och dess tjänstemän och införa en ekonomisk överstatlighet. En sådan utveckling är odemokratisk och har ingen folklig legitimitet.

I stället för att rädda banker som lånat ut pengar till de skuldsatta staterna borde osunda banker få gå i konkurs, ECB och medlemsländerna skapa hållbara insättargarantier och se till att EU snabbt tar fram ett försörjningsstöd som gör att människor i de krisdrabbade länderna får mat och tak över huvudet.

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Sport

Storsponsor kräver svar från Djokovic

Novak Djokovic, iklädd en Lacoste-tröja, efter landningen i Belgrad.
Foto: Darko Bandic/AP/TT
Sport
Sport Novak Djokovic har kommit hem till Serbien efter att ha sparkats ut ur Australien.
Världsettan i tennis har nu en del att förklara för sina sponsorer. Han riskerar att bli av med dem på grund av vaccinationsmotståndet – och förlora hundratals miljoner kronor.

Några Djokovicsupportrar hade mött upp utanför flygplatsen i Belgrad, men deras idol smet ut bakvägen. Stjärnans mamma Dijana har sagt till den nationella nyhetsbyrån att han nu ska vila upp sig i några dagar och inte göra några offentliga uttalanden.

En av 34-åringens främsta sponsorer försöker nu få tag på honom för att prata ut om händelserna i Melbourne där han nekades inresevisum eftersom han inte är vaccinerad mot covid-19.

Det är den franska klädfirman Lacoste som vill ha kontakt med Djokovic.

"Så snart som möjligt vill vi komma i kontakt med Novak Djokovic för att gå igenom händelserna kring hans vistelse i Australien", skriver Lacoste i ett pressmeddelande, enligt flera medier.

Antivaxx-rörelsens omslagspojke?

Lacoste är säkert bekymrat med tanke på nästa grand slam-turnering, Franska mästerskapen i maj. För en ovaccinerad Djokovic lär knappast bli insläppt i Frankrike på grund av de just stärkta coronareglerna.

– Mycket kan hända till i maj, men det kommer inte att ges några undantag, har det franska idrottsdepartementet sagt om tennisturneringen på Roland Garros i Paris.

Marcel Knobil, ägare av varumärkesföretaget Superbrands, säger enligt The Telegraph att Djokovic kan förlora stora delar av sitt årliga sponsorstöd på motsvarande 271 miljoner kronor om han blir antivaxx-rörelsens omslagspojke.

Underminerat för vaccinering

I och med att Serbiens president Aleksander Vucic har visat sitt stöd för Djokovic kan han ha underminerat regeringens försök att få fler att vaccinera sig mot covid-19.

– Presidenten såg till att det fanns vaccin i god tid, men han är opportunistisk och nu har han inget emot att stödja ett fall som kan tolkas som ett lyft för anti-vaxxare, säger epidemiologen Zoran Radovanovic till Wall Street Journal.

I Serbien är ännu inte ens hälften av befolkningen fullvaccinerad.

Ingela Ahlberg/TT

FAKTA

Bakgrund: Novak Djokovic och Australian Open

För att tennisstjärnorna ska få komma in i Australien krävs att de är dubbelvaccinerade mot covid-19, vilket Novak Djokovic inte är. Undantag medges vid medicinsk dispens och en sådan ansökte serben om, och fick.

Motiveringen var att serben nyligen testat positivt för coronaviruset. Enligt reglerna som Australian Open-arrangören och delstaten Victoria förhöll sig till kan man få dispens om man testat positivt de senaste sex månaderna.

Men när Djokovic anlände till Melbourne stoppades han – och fick sitt visum indraget. De federala lagarna godkände inte hans medicinska dispens.

Världsettan överklagade sedan beslutet.

När rätten i Melbourne fattade beslut i frågan ansåg man att Djokovic hade haft rätt dokumentation med sig, och tennisstjärnan släpptes därför ut ur karantänen, återfick sitt visum och kunde fortsätta uppladdningen inför turneringen.

Men i fredags drog den australiska regeringen in Djokovics visum för andra gången. I söndags, mindre än ett dygn före turneringsstart, beslutade den federala domstolen att Djokovic inte har rätt att vistas i landet och han flög hem till Belgrad.,

Inrikes

Omikronsmitta bland soldaterna på Gotland

Fredrik Malmerfeldt är verksamhetschef för försvarshälsan på Visby garnison. Monica Eneholm är läkare vid Försvarsmakten.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Omikronviruset tar sig in överallt, även hos trupperna som är utstationerade på Gotland. Försvarsmakten aktiverar nu sin egen testkapacitet för att inte belasta vården på ön.

– Än så länge är det ett ganska litet utbrott i förbandet, jämfört med hur det ser ut i övriga samhället, säger Fredrik Malmerfeldt, verksamhetschef för försvarshälsan vid Visby garnison.

Testkapaciteten på Gotland är redan ansträngd, som hos många andra regioner i Sverige. Förra veckan bekräftades 1 001 fall på ön, vilket kan jämföras med omkring 7 000 fall totalt under hela pandemin.

– När vi får hit fler människor i vår organisation känner vi att det är läge att ta ett eget ansvar och aktivera egen kapacitet, så att vi inte belastar regionen, säger Malmerfeldt.

Svårt med avstånd

Försvarsmaktens egen testning möjliggör också snabbare provsvar.

– Är det så att vi har smittade i olika kluster så vill vi isolera dem så fort så möjligt.

Flera förband från olika delar av Sverige deltar i insatsen på Gotland. De bor inkvarterade i tillfälliga lokaler, bland annat på bygdegårdar runt om på ön.

Att hålla avstånd i ett stridsfordon är svårt.

– Man vill se till att göra sitt och bidra med det man kan bidra med. Och då gäller det att vara försiktig och inte bli sjuk, säger Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde.

Isoleras i bubblor

Hennes uppgift är att se till att förbanden som är verksamma på Gotland får det stöd de behöver för att lösa sina uppgifter i terrängen. Det handlar om att leverera allt i från drivmedel och ammunition till vatten och mat.

– Vi jobbar bara nära vårt eget kompani, vi jobbar tajt ihop och isolerat från andra, så att vi blir en egen bubbla, säger Alice Mårtensson.

Jonas Grönvik/TT

Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Foto: Karl Melander/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL