Kultur

Åtta poeter från olika hörn i världen

Artikel Kultur och Nöje I Malmö var det under mer än 20 års tid så att poesin årligen ägnades särskild uppmärksamhet.
PREMIUM

I Malmö var det under mer än 20 års tid så att poesin årligen ägnades särskild uppmärksamhet. Under de Internationella Poesidagarna, med Lasse Söderberg som lyrikgeneral, samlades inbjudna poeter från hela världen för att på olika ställen i staden framföra dikter.

Det gick att känna en fläkt av dessa fornstora dagar under invigningen på tisdagskvällen då några av de medverkande poeterna presenterades på Loftet, vid Lilla Torg. Claude Darbellay, från den fransktalande delen av Schweiz, tysken Uwe Kolbe, från Berlin, Gabi Eftimie, från Rumänien, samt de svenska poeterna Åsa María Kraft och Sara Gilliard samtalade inledningsvis om poesins ställning i Europa idag. Till viss del kom det att handla om poesins eventuella marginalisering, men det rådde enighet om att poesin aldrig kan vara i maktens centrum. Gabi Eftimie kunde vittna om hur åren under diktaturen, då poesin faktiskt användes av makthavarna, hade skapat en viss skepsis mot genren. Men Eftimie skildrade också hur nya former av poesi växt fram under senare år och att det finns en livligt experimenterande scen i dag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Krönika: Ett 80-årsminne: Då blev Finlands sak inte vår

Det så kallade fortsättningskriget i Finland skapade spänningar mellan Finland och Sverige.
Foto: PRESSENS BILD
Opinion
Opinion

Midsommaraftonen den 25 juni 1941, i dag för 80 år sedan, angrep sovjetiska bombplan städer i södra Finland. Det s k fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen hade börjat. Det skulle pågå i tre år och tre månader. Ändå minns svenskar mest fortsättningskriget för den s k midsommarkrisen, som höll på att spränga samlingsregeringen sedan tyskarna begärt att få sända stridande trupp till Finland på svensk järnväg. Efter hetsig och hastig beslutsgång i partier och regering beviljades genomfart för den s.k. Engelbrechtdivisionen ehuru dess insats på nordfronten i Finland blev försumbar.

Finlands sak blev inte vår sak den här gången. Anledningen var Finlands samarbete med den nazityska krigsmakten. Svenskarna hade på nära håll sett med vilken brutalitet tyskarna gick fram i främst Norge. Hur kunde då mesalliansen mellan demokratin Finland och Hitlers Tyskland uppstå? Efter vinterkriget saknade Finland både bostäder, byggnadsmaterial, petroleum, livsmedel och andra nödvändiga varor. Sovjet hotade ideligen med nytt anfall. Tyskland erbjöd varor och vapen därtill. Men priset var högt; Finland skulle delta i anfallet mot Sovjetunionen. Beslutet hade fattats av en liten grupp finska politiker och militärer ehuru finske ÖB:n Gustav Mannerheim beskrev Finland som ”medkrigförande” och inte allierat med Tyskland. Men få i väst köpte den formuleringen.

Säkert fanns det sympati främst i Sverige när områden som förlorats i vinterkriget återtogs av den finska armén, som omorganiserats, förstärkt vapenarsenalen och tillförts en ny välutbildad befälskader. Men när enheter överraskande snabbt nådde ända till Onega och Petrozavodsk beträddes mark som aldrig varit finsk. Från 1941 till försommaren 1944 rådde ställningskrig. När tyskarna kastades tillbaka i söder brakade Röda arméns offensiv loss på den finska fronten. Finländarna retirerade under blodiga anfall och motanfall. I juni-juli rasade Nordens dittills största slag vid Tali-Ihantala i Karelen. Den finska armén stödd av tyskt flyg och pansar lyckades bromsa fiendens offensiv till priset av ohyggliga förluster på båda sidor. Sedan mojnade den sovjetiska offensiven fram till september 1944 då vapnen tystnade. Det hårda finska motståndet liksom den sovjetiska prioriteringen av kapplöpningen mot Berlin styrde därvidlag det sovjetiska överkommandot.

Genom en snillrik diplomatisk manöver sade finländarna upp samarbetet med tyskarna. Finland ålades i fredsvillkoren att avväpna tyska förband vilket ledde till det tredje kriget för Finland inom andra världskrigets ram. Freden innebar ytterligare inskränkningar av finländskt territorium, ett krigsskadestånd till Sovjetunionen som per invånare var det högsta som något land betalat efter andra världskriget. Vidare förpliktigades Finland att hålla rättegång mot de politiker och militärer som ansågs särskilt ansvariga för krigsutbrottet. Åtta av dem, bl a förre presidenten Risto Ryti, dömdes till fängelse även om de släpptes innan straffet nått full verkställelse.

Finlands ekonomi drabbades återigen hårt. 70 000 finländska barn fick fosterhem i Sverige. Dit sökte sig också många flyktingar. Finland hade under den nye presidenten Mannerheim stakat ut en ny utrikespolitik med ett gott förhållande till Sovjet som överordnat mål. Fortsättningskriget krävde närmare 60 000 finska och 256 000 ryska soldaters liv; ett förödande facit. Finland ockuperades aldrig. Men de stupade var medborgare i sin bästa ålder med krafter och begåvningar som så väl hade behövts när freden och återuppbyggnaden äntligen tog vid.

Billy Bengtsson

Inrikes

Hungerstrejk på Kumlaanstalten avslutad

Kumlaanstalten. Arkivbild
Foto: Per Knutsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ett 20-tal intagna på Kumlaanstalten har under flera dagar hungerstrejkat i protest mot värmen på rummen. Strejken avslutades tidigare i veckan efter en dialog mellan kriminalvårdschefen och de intagna, uppger Kriminalvården.

"Det var en bra dialog och resultatet blev att de intagna avslutade sin matvägran. Anstalten Kumla kommer att ha fortsatta kontakter med fastighetsägaren när det gäller frågan om värmen och ventilationen", säger kriminalvårdschef Jacques Mwepu i en skriftlig kommentar.

De intagna hade begärt att få fläktar eller höjd luftkonditionering men blivit nekade med hänvisning till att fläktar kan innebära en säkerhetsrisk. Flera anmälningar har också gjorts till Justitieombudsmannen där de intagna klagat över svårigheter att andas, huvudvärk och sömnproblem på grund av värmen, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

Inrikes

Tre nya dödsfall med covid-19

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Arkivbild
Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare tre nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats, meddelar Folkhälsomyndigheten. Därmed har nu totalt 14 619 smittade personer avlidit i Sverige.

Hittills har 1 088 896 personer i Sverige bekräftats smittade med covid-19.

Samtidigt fortsätter vaccineringarna mot covid-19. Fram till nu har 4 507 250 personer fått minst en dos, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 55 procent av den vuxna befolkningen.

Av dessa har 2 721 752 fått två doser, motsvarande 33,2 procent.

Uppdateringarna av antalet smittade och avlidna med covid-19 har varit pausad tidigare under juni på grund av ett it-avbrott. Nu är rapporteringen i gång igen men det finns en viss eftersläpning i statistiken, uppger Folkhälsomyndigheten.

Ekonomi

Bank of England höjer inflationsprognos

Bank of England rör inte styrräntan och låter nuvarande stödköpsprogram ligga fast. Arkivbild.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska centralbanken Bank of England (BOE) meddelar på torsdagen inga åtstramningar i penningpolitiken. Däremot höjer de prognosen för inflationen och bedömer att den kommer att ta sig över 3,0 procent, om än tillfälligt, och därmed kommer att ligga väl över målet på 2,0 procent. Framför allt är det högre energi- och råvarupriser som bidrar till utvecklingen.

BOE lämnar styrräntan oförändrad på rekordlåga 0,1 procent och gör inga förändringar i det pågående stödköpsprogrammet på totalt 895 miljarder pund.

I förra veckan meddelade amerikanska centralbanken Federal Reserve att man tidigarelägger nästa räntehöjning till 2023, ett år tidigare än man förut kommunicerat.

Inrikes

Elva män åtalas för storbråket i Hjällbo

Elva män från två olika konstellationer åtalas för det våldsamma bråket i Hjällbo i slutet på maj. Ett bråk som ett par dagar därefter utmynnade i ett mord. Arkivbild.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Elva män från två grupperingar åtalas för det stora bråket i Hjällbo i maj – som följdes av ett mord två dagar senare.
– De här personerna har tagit över det offentliga rummet och förvandlat torget till ett slagfält, säger åklagaren Fredrik Berglund till Göteborgs-Posten.

Det var på kvällen sista fredagen i maj som det utbröt ett stort bråk på torget i stadsdelen Hjällbo i nordöstra Göteborg. Två grupper av personer slogs vilt. Bråket tros ha uppstått efter en mindre incident på eftermiddagen, då en tonåring blev misshandlad.

Polisen omhändertog 32 personer i samband med bråket. Tre personer greps och anhölls snabbt. Sedan följde fler gripanden under en period. Det finns gott om övervakningskameror i området, och många tips kom till polisen.

"Struntade i polisen"

Tio personer har suttit häktade. Dessa tio, och en elfte person, åtalas nu för våldsamt upplopp.

Fem åtalade tillhör ett lokalt nätverk med koppling till en omskriven släkt i stadsdelen. Sex av dem tillhör en annan släkt.

Åklagaren pekar ut tre av männen som anförare, vilket ses som en försvårande omständighet.

– Merparten av dem som nu ställs inför rätta har brukat kraftigt våld. Vi har kunnat identifiera betydligt fler som deltar, men samtidigt varit tvungna att begränsa oss. Det är dessa elva som sticker ut i sitt agerande. De struntade fullständigt i polismännens uppmaningar, säger kammaråklagare Fredrik Berglund till GP.

Åklagaren kommer att yrka på fängelsestraff för samtliga inblandade. Alla elva nekar dock till brott, enligt åtalet.

Mord och misshandel

Samtidigt pågår ytterligare två polisutredningar med om händelserna i Hjällbo sista helgen i maj.

En handlar om mordet på en 44-årig man som sköts till döds två dagar efter det stora upploppet, i vad som förmodas vara en hämndaktion. Två av offrets vänner skottskadades. En 20-årig man greps omgående och sitter häktad. Han har erkänt grovt vapenbrott och grovt olaga hot.

Den tredje utredningen berör flera fall av misshandel.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

Svåra val väntar Löfven

Statsminister Stefan Löfven (S) står inför svåra val. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund / TT NYHETSBYRÅN
Inrikes
Inrikes Senast på måndag klockan 23:59 måste Stefan Löfven ge besked: Extraval eller nya talmansrundor.
Båda alternativen innebär stora risker för honom.

Efter Liberalernas snabba besked att de vill stödja en borgerlig regering och avvisar av Annie Lööfs förslag om ett omförhandlat januariavtal har sannolikheten för extraval ökat.

Knuten var tidigare punkt 44 i januariavtalet om fri hyressättning i nyproduktion. Vänsterpartiet fällde Löfven på den och skulle inte släppa fram en ny Löfvenregering utan att den försvann från bordet.

Nytt hinder

Sen försvann den, men ersattes av ett nytt hinder i och med Nyamko Sabunis snabba besked bara någon timme efter misstroendeomröstningen i måndags att L nu ska verka för en borgerlig regering. På torsdagen sade hon till TT att Liberalerna inte har för avsikt att ingå något nytt avtal som Centerledaren Annie Lööf föreslagit.

Därmed har osäkerheten kring nya talmansrundor blivit påtaglig.

Om L hade varit kvar i januarisamarbetet och V fått bort hyresförslaget, hade Löfven II kunnat få stöd i riksdagen med bred marginal.

Men med L:s svanhopp till andra sidan är mandatfördelningen nu så jämn den kan bli, med en rösts övervikt för regeringspartierna och V och C: 175 mandat mot 174 för M, SD, KD och L.

Rätt knapp

Om alla trycker på rätt knapp skulle Löfven även nu kunna vinna stöd i riksdagen. Problemen är två: 2019 var det en centerpartist, Helena Lindahl, som röstade mot Löfven. Då spelade det ingen som helst roll, men skulle hon fortsätta att frondera mot partilinjen nu, skulle det avgöra hela frågan och Ulf Kristersson bli ny statsminister.

Det andra problemet är att även om Löfven skulle vinna en omröstning, så kvarstår frågan om den kommande budgeten.

Här samlar S, MP och C bara 147 mandat (148 med vilden Amineh Kakabaveh) mot 174 för M, KD, SD och L.

Förutsättningen för att regeringen ska få igenom en budget är alltså att V lägger till sina 27 mandat och röstar för en sån budget, det räcker inte med att de avstår i omröstningen.

Borgerlig budget

Förra veckan sa partiledaren Nooshi Dadgostar att V naturligtvis inte stödjer en budget som man själv inte varit med och förhandlat fram. Och Annie Lööf har upprepade gånger, senast i onsdags, klargjort att något budgetsamarbete med V är inte aktuellt.

Skulle talmannen ändå föreslå Stefan Löfven som ny statsminister, trots osäkerheten om budgeten, skulle det som redan hänt två gånger kunna hända igen, att Löfven får regera på en borgerlig budget.

Att Löfven skulle utsätta sig för nesan att ännu en gång regera med en borgerlig budget, särskilt när 2022 är ett valår, måste betraktas som högst osannolikt.

Återstår då extraval. Men det finns inget i opinionen som för närvarande tyder på att ett sånt skulle lösa problemen för Stefan Löfven.

I senaste DN/Ipsos skulle M, KD och SD får 177 mandat mot 172 för S, V och C. Både L och MP skulle åka ur riksdagen.

Med det resultatet skulle Ulf Kristersson bli statsminister.

Owe Nilsson/TT

Svedala

Anmälan efter försvunna tabletter

Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad
Svedala
Svedala Hemtjänsten i Svedala kommun har lämnat in en lex Sarah-anmälan efter att det försvunnit läkemedel i form av elva tabletter från en vårdtagare.

Enligt anmälan har den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) informerats och hemtjänstens personal har uppmanats att vara extra uppmärksamma.

Händelsen har polisanmälts.

Utrikes

Huskollaps i Miami – minst en död

En person har omkommit i ett husras i Miami.
Foto: Wilfredo Lee
Utrikes
Utrikes

Minst en person har omkommit i ett husras i Miami Beach i Florida i USA, enligt polisen.

Det är ännu oklart vad som orsakade raset, då delar av en flervåningsbyggnad kollapsade, samt hur många som befann sig i huset och hur skadeläget ser ut. En pojke som var vid liv har grävts fram ur rasmassorna, enligt lokala tv-kanalen NBC 6 South Florida.

Räddningstjänsten har skickat 80 enheter till platsen, enligt ABC News.

Huset var från tidigt 80-tal, och hade fler än 130 lägenheter, enligt lokala medier.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL