Opinion

Låt Lifegene bli ett mönsterprojekt

Opinion
Opinion Regeringen har med Jan Björklund i spetsen hamnat på kollisionskurs med datainspektionen gällande projektet Lifegene som är en av de riktigt stora forskningssatsningarna för att förbättra människors hälsa.
PREMIUM

Regeringen har med Jan Björklund i spetsen hamnat på kollisionskurs med datainspektionen gällande projektet Lifegene som är en av de riktigt stora forskningssatsningarna för att förbättra människors hälsa. I tisdags aviserades en lagändring. Om datainspektionen inte kan godkänna en fortsättning av projektet så är det fel på lagen, resonerar regeringen. Forskningen skall få fritt spelutrymme. Beror denna konflikt på att datainspektionen har fel och forskarna har rätt? Eller ser vi nu ett exempel på hur den moderna biomedicinen tvingar fram politiska beslut som berör fler än forskarna, politikerna och experterna?

Lifegene vill skapa en databas med personuppgifter från hundratusentals svenskar. Här ska ingå uppgifter om deltagarnas hälsa och livsstil. Målsättningen är att bättre förstå hur genetiskt arv och social miljö påverkar vår hälsa. Allt samlas i ett register som blir tillgängligt för forskare. Registret har liknats vid ett gigantiskt bibliotek där forskaren lånar data för att utveckla forskningen.

Datainspektionen kom i december 2011 fram till att registret strider mot personuppgiftslagen. Det är känsliga uppgifter som samlas in och syftet med hur dess skall användas är diffust. Det är, med andra ord, inte som att gå till ett bibliotek och låna data.

Kollisionen som nu uppstått mellan regeringen och datainspektionen framställs som ett problem som går att lösa med en snabb lagändring. Vår forskning pekar på att detta kan vara en farlig väg att gå. Vi har i ett flertal internationellt projekt undersökt de politiska processerna kring kontroversiell biomedicinsk forskning. Ett belysande exempel är xenotransplantationer. Det rör sig om forskning som vill bemöta bristen på mänskliga organ med hjälp av celler, vävnader och organ från djur. I första hand från gris. Xenotransplantationer blev under 1990-talet hårt ansatt. Man befarade att slumrande och dödsbringande virus hos grisen skulle överföras till människan. De flesta länder införde ett moratorium. Parallellt med detta forskningsstop startade dock en rad motsatta politiska processer. Syftet var att finna lagliga regelverk som skulle möjliggöra den kontroversiella forskningen. I Sverige tillsattes en statlig utredning som lämnade sitt betänkande 1999. Resultatet var ett regelverk som blev en öppning för fortsatt forskning.

I Sverige sker snabba politiska beslut som gynnar den medicinska utvecklingen. Det är bra. Modern biomedicin är emellertid inte bara en fråga om att vara först med den senaste forskningen. Det handlar också om att ge information som gör det möjligt för människor att fundera över forskningens innehåll. En sådan process sker inte i en handvändning utan tar rejält med tid!

Vår forskning visar tydligt att Sverige tar ytterst liten hjälp av allmänheten för att komma fram till vilken forskning som är viktig. Det är mycket möjligt att Lifegene är ett projekt som ska stödjas. Men har alla parter kommit till tals? Det visar sig också att andra europeiska länder lägger större vikt vid att engagera allmänheten i politiska processer som rör deras hälsa. Så utvecklar till exempel Nederländerna tydliga riktlinjer för att integrera människor i de svåra politiska beslut som rör modern biomedicin. I Sverige tycks politiker först och främst lyssna på forskarnas önskemål.

Låt Lifegene bli ett mönsterprojekt för allmänhetens delaktighet i svåra politiska beslut som rör morgondagens biomedicinska forskning.

Kristofer Hanssonforskare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Susanne Lundinprofessor vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Inrikes

Säpo varnar för ökad desinformation på nätet

'Det finns en risk att man luras att dela propaganda som man inte alls hade för avsikt', säger Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism på Säkerhetspolisen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Säkerhetspolisen varnar nu för vad man menar är ökad desinformation och extremistisk propaganda på internet kopplat till pandemin.
– Det är viktigare än någonsin att vara källkritisk, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism på Säpo till TT.

Säkerhetspolisen ser just nu ett "ökat flöde" från framför allt högerextremistiska kretsar kring pandemirelaterade frågor. Även främmande makt bedöms kunna ligga bakom spridandet av desinformation på nätet, enligt Säpo.

– Frågorna kring corona, vaccinationer och restriktioner och annat är något som engagerar väldigt många människor. Vid sådana tillfällen är risken för spridning av desinformation och propaganda mycket större, och det är det vi ser nu, att det faktiskt ökar, säger Susanna Trehörning.

Det är i första hand de våldsbejakande högerextrema miljöerna som nu arbetar aktivt med den här typen av desinformation och propaganda på sociala medier i frågor kopplade till pandemin. En metod är att förmedla innehållet i kommentarsfält i vad som till synes är harmlösa inlägg, som människor uppmanas att gilla och dela vidare.

– Det finns en risk att man luras att dela propaganda som man inte alls hade för avsikt. Inlägget kan handla om att stötta den hårt arbetande vårdpersonalen, men i kommentarsfälten döljer sig något annat, eller så står avsändaren för något helt annat.

Samhällskollaps

Från den högerextrema miljön handlar propagandan som Säpo ser bland annat om att splittra och polarisera, och att accelerera den samhällskollaps man önskar se. Främmande makt vill framför allt måla ut Sverige som ett land i förfall och underblåsa sin egen propaganda.

– Främmande makt använder gärna proxys, alltså någon annan som skickar ut budskapen, vilket gör det svårare att spåra den riktiga avsändaren.

Liksom tidigare pekar Säpo ut Ryssland, Kina och Iran som de länder som främst ägnar sig åt den här typen av säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Vi vet bland annat att Ryssland gärna bedriver påverkansoperationer via proxys, säger Susanna Trehörning.

Frihetsrörelsen

Ett aktuellt exempel där engagemang kopplat till pandemin delvis kapats av högerextremistiska miljöer är den så kallade Frihetsrörelsen, som under det gångna året ordnat flera coronaprotester såväl i Stockholm som Göteborg och Malmö.

Enligt den antirasistiska stiftelsen Expo, som bevakar högerextrema rörelser, har bland annat aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) deltagit vid demonstrationerna.

Nästa vecka planerar rörelsen ännu en demonstration i Stockholm.

– Vi har sett att den högerextrema våldsbejakande miljön har närvarat vid de här demonstrationerna och det är något som vi följer, säger Trehörning.

– Det är en typ av plattform som är intressant för dem att utnyttja. Precis som nätet är en plattform att utnyttja är också en demonstration med mycket folk som samlats kring en specifik fråga ett tillfälle att få ut sina budskap och sin propaganda.

Tänk efter

Trehörning framhåller att demonstrationsfriheten är en av de viktigaste fri- och rättigheterna i en demokrati, men hon uppmanar människor som deltar att vara alerta på förhand, precis som när man tar del av information på nätet.

– Det är viktigt att tänka till: vad är det jag vill göra och vad står jag för? Och inte dras med i något som man inte hade tänkt innan. Utan att man tänker ett varv innan och är medveten om vilka krafter som kan finnas i demonstrationståget och som vill utnyttja situationen och kidnappa den för syften som man inte står bakom. Då måste man ta ansvar och ta avstånd från dem, säger Susanna Trehörning.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Källkritik – tänk på detta

– Vem är avsändare för informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?

– Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.

– Vem tjänar på att du sprider informationen?

– Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?

– Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en pålitlig källa som tidigare har levererat bekräftad information?

– Kan du hitta informationen i andra källor? Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet. Verkar det vara "för bra för att vara sann" är det oftast det.

– Leta efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar sådant som förstärker din nuvarande åsikt.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Inrikes

Dom i mål om mord på Årstabron

Den 17 september 2020 hittades en man skjuten till döds på Årstabron i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes I september 2020 hittades en man skjuten till döds på Årstabron i Stockholm. I dag meddelas dom mot de tre män som åtalats misstänkta för att ha mördat honom.

Två av männen, en 21-åring och en 28-åring, misstänktes redan tidigt för mordet på Årstabron. Enligt åtalet ska de ha bestämt möte med offret och därefter gått med honom ut på bron, där de sköt honom med flera skott i huvudet och kroppen.

Utöver dessa åtalas även en 30-åring, som av åklagaren beskrivs som en man med högt uppsatt position i olika kriminella nätverk i södra Stockholm. Även han figurerade tidigt i utredningen och misstänktes ha legat bakom mordet.

En tid såg det ut som att enbart de två männen i 20-årsåldern skulle kunna åtalas för mordet. Men sedan kom Anom – den stora polisoperationen där en krypterad kommunikationstjänst spridits ut bland kriminella över hela världen. Det de kriminella inte visste var att det egentligen var FBI som låg bakom det hela och hade kunnat kopiera all kommunikation.

Enligt åtalet kan material från Anom visa hur 30-åringen varit delaktig i chattar inför och efter mordet och gett instruktioner.

Bakom mordet ligger enligt åklagaren en konflikt mellan 30-åringen och mordoffret, som tidigare varit vänner med varandra. Exakt vad som lett fram till brytningen är oklart.

Samtliga åtalade förnekar brott.

FAKTA

Fakta: Anom och Encro

De senaste åren har internationell polis lyckats knäcka flera krypterade kommunikationstjänster.

Störst uppmärksamhet har Encrochat fått, som fransk polis hackade våren 2020. I Sverige har det lett till att toppskikten av flera tunga kriminella nätverk har kunnat ställas inför rätta och även lagföras. Men materialet har även ifrågasatts från bland annat advokathåll.

I början av juni avslöjades att FBI utvecklat en egen tjänst, kallad Anom, som man lyckades sprida bland kriminella. Vad de inte visste var att polisen fick en hemlig kopia av de meddelanden som skickades via tjänsten.

Flera av de krypterade tjänsterna har marknadsförts som de säkraste i hela världen. Vanligen har enheterna saknat funktioner som gps, mikrofon och kamera. Meddelanden har också kunnat förstöras av sig själva och med ett ”paniklösenord” har telefonerna kunnat låsas så att de blivit obrukbara.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL