Opinion

Mangadomen: att censurera tankar

Opinion
Opinion Bor ondskan i ord och tankar?
PREMIUM

Bor ondskan i ord och tankar? Skadas ett barn av att någon ritar en teckning av ett övergrepp? Eller måste det till ett fotografi av ett barn för att det ska bli övergrepp? Det uppmärksammade mangafallet ska nu tas upp i Högsta domstolen, vilket är helt rätt instans. Mangaexperten Simon Lundström, som dömdes på grund av innehav av japanska serier som bedömdes ha barnpornografiskt innehåll, har redan fått sitt yrkesliv förstört, så för honom är det tveksamt om HDs bedömning gör någon skillnad, men för alla andra är diskussionen mycket viktig.Att fatta lättvindiga beslut om sådant som inkräktar på yttrandefriheten, oavsett hur goda avsikter man har med detta, kan bli fatalt. Exemplet med Vladimir Nabokovs Lolita har använts förut: boken, med dess lätt pedofila tematik är laglig (tack och lov), men om någon ritade ett seriealbum skulle detta förmodligen vara olagligt, liksom några av de mest kända verken ur det internationella kulturarvet. Parallellerna till videovåldsdebatten är tydliga: tanken om att man vill mörda någon för att man ser på våldsfilm eller att vill ha sexuellt umgänge med barn för att man ser en teckning som föreställer det är inte ny. Men det finns inga bevis för att det stämmer: när svenska ungdomar för första gången fick se motorsågsmassakern mördades såvitt vi vet ingen med en motorsåg för det. Därför är denna principdiskussion kring fallet så viktig för Högsta domstolen att ta upp: ska Sverige bli en nation som censurerar kultur med motiveringen att tankar på och illustrationer av våld ska räknas som ett övergrepp? Låt oss minnas att det rör sig om censur av den fria tanken, eller mer exakt, att dela sina tankar med någon annan. Flera steg tillbaka upplysningsmässigt.

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Lund

Står inte ut med varningsljud - överklagar

En person som bor längs spårvägen störs av dess varningsljud. Nu överklagar hen miljönämndens beslut till länsstyrelsen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lund
Lund Ett plingande ljud ska varna andra trafikanter om att en spårvagn är på väg mot en korsning. En person som bor nära spårvägen står inte ut med ljudet och vill att det förändras. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen.

Varningsljudet hörs när spårvagnen närmar sig korsningen vid Solbjersvägen. Den klagande personen, som bor i närheten, menar att ljudet är störande och vände sig till tekniska förvaltning. De utredde saken och sänkte därefter ljudnivån.

Den klagande var emellertid fortfarande störd av ljudet och vände sig då till miljöförvaltningen som i somras skickade ut två miljöinspektörer för att undersöka saken närmare. Det är just under sommaren som boende kan bli störda då de i större utsträckning har fönsterna öppna.

Fel vindriktning

Miljöinspektörerna provade således det plingande ljudet med såväl öppet fönster som stängt fönster. Man konstaterade att ett plingande ljud hördes men att det var lågt när fönsterna var stängda.

Dock var vindriktningen riktad från de boende under undersökningen varför man bad tekniska förvaltningen att ytterligare undersöka saken. De anlitade en konsultfirma som gjorde kontrollmätningar i augusti förra året. De kom fram till att ljudet inte är tonalt och att ljudnivåerna är låga. Riktvärdena underskreds.

Upplever buller olika

Miljönämndens bedömning har tagit hänsyn till att olika individer upplever bullerstörningar olika. Därför menar de, i enlighet med miljöbalken, att man måste utgå från vad människor i allmänhet anser är en olägenhet. Olägenheten ska heller . inte vara ringa.

Man kom fram till att varningssignalerna hörs i bostaden, i synnerhet när fönster är öppna. Men då ljudet med stor marginal understeg de riktvärden som finns finns beslutade miljönämnden att spårvägens varningsljud inte utgör en sådan olägenhet att ljudet behöver sänkas.

Överklagas igen

Den klagande håller inte med och menar att man inte har tagit hänsyn till ljudets karaktär som hen menar inte kan jämföras med vanligt trafikbuller. Klagande menar dessutom att man inte tagit hänsyn till att det kan vara över 30 grader varmt under sommaren. Miljönämndens beslut överklagas nu till länsstyrelsen.

Skurup

Politiker kräver mer öppet Skurupshem

På senaste kommunstyrelsemötet fick Skurupshem kritik för bristfällig transparens.
Foto: Arkivbild
Skurup
Skurup Ökad transparens var Skurupshems ledord efter turerna med förre vd:n Pierre Esbjörnsson.
Moderaternas Åsa Ekblad menar dock att den politiska insynen i bolaget blivit mer knapp det senaste året.

För drygt ett år sedan sparkades Skurupshems förre vd Pierre Esbjörnsson. Detta bland annat efter anklagelser om att han tagit ut 800 000 kronor mer än avtalat i pensionsersättning, presenterade felaktiga representationskostnader samt fakturerat på tok för höga advokatkostnader.

Efter turerna valdes Sven Rosengren (SkuP) till ny ordförande i det kommunala bostadsbolaget medan Magnus Johnsson blev ny vd.

De båda berättade då att Skurupshem skulle bli extra transparenta och öppna för att vinna tillbaka hyresgästernas förtroende.

– Korrespondensen mellan personal och vd har tidigare varit otillräckligt. Tidigare har vi endast haft sammanträde tre-fyra gånger om året. För att öka transparensen ska vi nu sätta oss ner varje månad för att stämma av med vd:n om det finns några problem i bolaget, sa Sven Rosengren till tidningen i somras.

Sekretessbelagda handlingar

Men på senaste kommunstyrelsesammanträdet fick bolaget kritik för att vara allt annat än transparenta och öppna.

På sittande möte lade Åsa Ekblad fram ett initiativärende där hon kritiserade bolagets sätt att sekretessbelägga handlingar.

I initiativärendet stod följande:

”KS begär härmed att få ta del av protokoll sex månader tillbaka från Skurupshem. Vid avslag krävs ett överklagningsbart beslut.”

Åsa Ekblad (M).
Foto: Catharina Nilsson

– Vi har under en längre tid sett hur Skurupshem sekretessbelägger sina punkter i kommunstyrelsens protokoll. Det känns problematiskt då vi i kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Denna uppsiktsplikt kan vi inte uppfylla när vi inte får ta del av handlingarna, säger hon.

Åsa Ekblad syftar bland annat på sekretessbelagda handlingar om Woodytomten samt bolagets internutredning om turerna kring Pierre Esbjörnsson.

– Det finns en massa frågetecken när det kommer till dessa handlingar i och med att de inte blivit offentliga. Sedan vd-bytet har bolaget slutit sig som en mussla och varit allt annat än öppna, säger hon och fortsätter:

– Jag vill i alla fall få det prövat om det är rättsligt korrekt att sekretessbelägga dessa handlingar.

Köper inte kritiken

Sven Rosengren köper inte Åsa Ekblads kritik. Han menar att Skurupshem enbart valt att sekretessbelägga enstaka handlingar. Däribland delar av internutredningen gällande Pierre Esbjörnsson samt uppgifter om Woodytomten.

– Beträffande Woodytomten hade vi förhandlingar med en fastighetsägare som gränsar till vår tomt. Och dessa förhandlingar kan vi ju inte gå ut med innan de är avslutade. Det hade varit helt befängt. Nu är dessa förhandlingar färdiga och troligtvis kommer vi därför häva denna sekretessbeläggningen inom kort, säger han och fortsätter:

– Vad gäller internutredningen om Pierre Esbjörnsson har vi valt att sekretessbelägga vissa protokoll då det just nu pågår en polisutredning. Skulle vi släppa ut dessa protokoll i nuläget hade vi skadat bolaget. I övrigt har vi varit öppna med grunderna till uppsägningen.

Sven Rosengren (SKuP), ordförande i Skurupshem.
Foto: Andreas Hillergren

Vidare betonar Sven Rosengren att Åsa Ekblad har all rätt att överklaga de sekretessbelagda handlingarna till förvaltningsrätten.

– Vill hon testa detta juridiskt är det upp till henne. Det är hennes rättighet.

Åsa Ekblads initiativärende kommer nu behandlas i beredningsutskottet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL