Opinion

Det hjälper inte att ignorera diskussionen

Opinion
Opinion Debatten som tagit form efter det muslimska terrorattentatet i Stockholm kännetecknas av undfallenhet och feghet att faktiskt diskutera det verkliga problemet.
PREMIUM

Debatten som tagit form efter det muslimska terrorattentatet i Stockholm kännetecknas av undfallenhet och feghet att faktiskt diskutera det verkliga problemet. Man gör som man brukar göra – man påpekar att dessa terrorister misstolkar islam, att deras handlingar inte är i enlighet med de muslimska texterna och att deras handlingar endast ska ses i ljuset av psykisk störning eller någon oförklarlig extremism som på intet sätt har med den fredliga religionen islam att göra.

Med andra ord ska man i Sverige diskutera allt annat än just islam, trots att terroristens handlingar motiveras av Koranen, haditherna och sharia – de tre allra mest grundläggande texter inom islam. Felet som görs, medvetet i vissa fall, är att man till varje pris ska friställa en ideologi från ansvar och alltid skylla på "individen" och genom att göra detta dödar man all analys om varför dessa saker sker.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Förtroendetappet

Opinion
Opinion

I den senaste mätningen av förtroendet för partiledare från DN/Ipsos störtdyker kristdemokraternas ledare Ebba Busch. Det är det största tappet sedan mätningarna började. Att småpartiers ledare rusar i förtroende varar i rättvisans namn sällan, men minskningen är såpass kraftig att det inte enbart kan förklaras med Moderaternas ökade popularitet.

Busch brottas med konsekvenserna av en del tveksamma beslut. Den uppmärksammade fastighetsaffären, där hon köpt ett hus av en 81-åring man vars anhöriga menar att han ångrat sig efter att kontraktet skrivits, är ett problem som inte försvinner, trots att Busch menar att det handlar om ett ”mediespel”. hon är inte ensam om att tycka att vinklingen på historien har varit till hennes nackdel, men själva konflikten kan knappast skyllas på media.

Efter att ha kommenterat saken på Facebook har Busch anmälts för förtal av en anhörig till mannen och ärendet går nu till JK. En rättsprocess är inte bra för en partiledare.

Ett annat beslut som kan ha påverkat förtroendet är att hon finns på bild när hon festar utan att hålla ett rimligt avstånd. Partiets kärntrupper och potentiella väljare satt sannolikt hemma och skyddade sig från smitta under samma period och roades föga av Busch aktiva sociala liv.

Det är inte första gången en partiordförande inte verkar greppa att partiets framtoning spelar roll för hur det egna beteendet tolkas. När Göran Persson agerade godsägare blev det ett problem eftersom han var arbetarrörelsens ledare. Hade det varit en Moderatledare hade det inte varit något problem. Det kan verka orättvist, men det är så det fungerar.

Ebba Buschs tuffa stil mot meningsmotståndare öppnar för hård kritik av henne som partiledare: ingen lär hantera klavertramp med silkesvantar. Busch Thor får just nu erfara att inget är privat när man är partiledare -- särskilt inte om man är ledare för ett parti som förespråkar ”tuffa tag”.

Opinion

Informationen vill vara fri

Opinion
Opinion

EU-kommissionen och vice ordförande Margrethe Vestager vill förlänga det tillfälliga regelverk som tillåter ”roam like at home”, det vill säga att det kostar lika mycket att ringa och surfa på internet över hela Europa, i minst tio år. Egentligen skulle möjligheten upphöra 2022.

Fri roaming i Europa är en tydlig, lättbegriplig regeländring som gynnar medborgarna i deras dagliga liv. Tanken är att man som mobilsurfande EU-medborgare så småningom också ska få bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och stegvis ännu lägre priser, vilket så klart är välkommet.

Det är en viktig principfråga för EU av två skäl: dels är reformen konkret för medborgarna: ena dagen får du en dyr räkning om du använder din smartphone i Berlin, nästa dag ingår det i ditt svenska abonnemang och blir gratis och dels handlar det om att symbolfrågor behövs. EU gör mycket bra för medborgarna, men det mesta är stort, långsamt och abstrakt och syns inte tydligt i vardagen för gemene man. Man kan ta veterinärmedicinpaketet som exempel: det är bra för medborgarna (och för djuren) att man begränsar hur mycket antibiotika man får använda i sin djurhållning. Överanvändning av antibiotika är mycket farligt. Det syns dock inte i vardagen: skinkan byter inte plötsligt färg på tallriken.

EU behöver något tydligt de kan peka på när de får frågan om vad de egentligen sysslar med och vad det ska vara bra för. I en allt mer digitaliserad värld är bra och billig uppkoppling en rättvisefråga, så gratis roaming är ett utmärkt exempel.

Opinion

Rättvis mat hem

Opinion
Opinion

Efter ett års förhandlingar har Foodora och fackförbundet Transport tecknat kollektivavtal för bil-, cykel- och mopedbud. Foodoras vd Hans Skruvfors kallar det historiskt, eftersom de är det första ”plattformföretag” som tecknat avtal. Bland annat handlar det om att buden ska få övertidsersättning, ersättning för nödvändigt underhåll och för arbetskläder.

Problemet och fördelen med Foodora är att det är en så bra idé. Foodora är, trots all kritik mot modellen på senare tid, en lysande affärsidé: konsumenten kan njuta av god mat, restaurangerna kan få fler gäster och den som behöver få in en fot in på arbetsmarknaden utan lång utbildning, eller behöver ett extrajobb, kan få det. Den i Sverige så kritiserade gigekonomin skulle långsiktigt kunna utvecklas till något konstruktivt, även om det krävs mycket jobb och eftergifter från arbetsgivare som tjänar på att gigarbetsmarknaden är laglöst land.

Samtidigt är det en sund reaktion att protestera när Foodora behandlar sina anställda illa. Den omtalade Sydsvenskanartikeln om att vara Foodora-bud, där en av tidningens reportrar wallraffade och skildrade hur jobbigt han tyckte det var och ifrågasatte varför kunder beställer hem mat eller godis istället för att hämta själv, gick ut på att visa att gig-ekonomin går ut på att utnyttja anställda och ställa orimliga krav.

Visst är det mycket man undrar över när det gäller Foodora, som varför de till exempel inte använder sig av elcyklar eller mopeder som de lånar sina bud, om de nu kräver så snabb leverans att det nästan blir omöjligt att hinna med en vanlig cykel? Och nog måste de finnas bättre sätt att motivera folk än den hotfulla ton som skildras av Sydsvenskans reporter, om den nu är representativ.

Kollektivavtal är viktigt för att den svenska modellen ska hålla. Det lär i längden förmodligen fördyra matleveranserna, men det bör kunder kunna acceptera om det innebär att buden får dräglig arbetsmiljö.

Opinion

En tafatt strategi

Till sist gäller också munskydd i riksdagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Opinion

På söndag är det ett år sedan regeringen och Folkhälsomyndigheten höll sin första presskonferens om en hotande coronapandemi. Då hade viruset redan funnits i vårt land i mer än en månad. Dessutom hade såväl WHO som EU redan i januari varnat för att en pandemi kunde drabba världen medan det officiella Sverige var passivt.

Nu har regeringen och FHM snubblat och fumlat sig fram detta år utan att ens nu ha lyckats formulera en strategi som är begriplig. Efter en första våg första halvåret 2020 och en andra våg av smittspridning och död under andra halvåret så står vi nu inför risken av en tredje våg. Den kan innebära nya svåra utmaningar eftersom det i vårt land dykt upp muterade former av coronaviruset, mutationer som gjort att smittan sker snabbare och i värsta fall är mer motståndskraftig mot de vacciner som har tagits fram.

I onsdags höll regeringen en ny presskonferens. Om någon förväntat sig att vi skall kunna lätta på restriktioner, som t.ex Danmark som till skillnad mot Sverige haft en mycket hård nedstängning och nu försiktigt kan öppna upp, så blev beskeden som gavs en besvikelse. Istället skärps reglerna för alla serveringsställen, inte bara krogar som serverar alkohol utan också snabbmatsställen och caféer, samt för butiker, gallerior och gym. Dessutom begränsas möjligheten att genomföra idrottstävlingar.

I sak är det åtgärder i rätt riktning. Nedstängningar minskar smittspridning och dödstal, även om statsminister Stefan Löfven på onsdagen påstod motsatsen i en besynnerlig kommentar.

Vid tröskeln till en tredje våg där alltfler drabbas av muterade virus finns inget annat val än mer av restriktioner. På onsdagen lanserade den finska statsministern Sanna Marin, trots grannlandets mer framgångsrika coronabekämpning, en mycket kraftfull nedstängning av samhället. Krogar får t.ex inte alls ha öppet i delar av landet och distansundervisning sker redan från mellanstadiet. Sverige måste gå samma väg och nu finns ett tydligt regelverk som kan användas. Men den svenska linjen där åtgärder saknar logiska samband t.ex att hålla skidorter öppna med trängsel samtidigt som krogar och caféer drabbas av allt hårdare restriktioner, kan aldrig bli framgångsrik. Varför inte satsa på en riktigt hård nedstängning som Finland under några veckor för att senare kunna öppna upp. Och varför har det tagit så lång tid att acceptera värdet av munskydd när det regelmässigt används i vår omvärld och nu också efter beslut av talmannen i Sveriges riksdag men inte konsekvent i kollektivtrafiken och affärer. Inte undra på att Sverige numera blivit ett varnande exempel i andra länder.

Lars J Eriksson

Opinion

Alltför få svenskar jobbar inom EU-systemet

Opinion
Opinion

Det är rätt tunnsått med svenska tjänstemän i EU:s olika institutioner. Enligt Dagens Nyheter arbetar det drygt 500 svenska tjänstemän inom EU:s olika grenar. Om antalet skulle motsvara Sveriges befolkningsmässiga andel av EU borde det vara ungefär 350 fler. Varför har det blivit så?

Ett skäl kan vara att EU länge sågs med rätt skeptiska ögon av svenskar i allmänhet. Ett annat skäl kan vara att svenskars internationella engagemang mer gällt länder som Långtbortistan än i vårt europeiska närområde.

Troligen spelar också nedvärderingen av europeiska klassiska språk en roll. Svenskar är normalt rätt bra på engelska. Däremot har intresset för klassiska språk som franska och tyska varit på en låg nivå väldigt länge trots att det är språk som gör oss mer bekväma i en europeiska miljö.

Tyskland är EU:s viktigaste land i en rad avseenden, via sin storlek och ekonomiska betydelse. Med goda tyskkunskaper är det också lättare tala med östeeuropeer eftersom de av tradition lärt sig tyska.

Frankrike är nummer två i betydenhet i EU. Franskkunskaper är av stort värde eftersom det är ett huvudspråk i internationell juridik. Franskan gör det också lättare att lära sig de andra romanska språken, italienska, spanska och portugisiska.

Att vara tjänsteman i olika EU-organ innebär att man jobbar för EU:s gemensamma intressen. Men det har negativ betydelse om antalet svenskar är få, eftersom de bär med sig från vårt land svenska synsätt t.ex på det offentliga när det gäller öppenhet. Det gör det också lättare för svenskar att kontakta anställda i EU-systemet.

Att arbeta några år i EU borde vara attraktivt för svenska unga akademiker. Universiteten och högskolorna är nyckelfaktorer när det gäller rekryteringen. Det borde gå att göra mer för att under studietiden marknadsföra de karriärvägar som står till buds i EU.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Opinion

Debatt: Den danska snabbtågsmodellen är bättre

Det räcker med snabbtåg som klarar 250 km/h menar Torsten Sandberg, med de danska snabbtågsplanerna som förebild. Starka miljöskäl talar för detta.
Foto: DANNY ZHAN
Opinion
Opinion

Sverige har en egen modell för höghastighetståg. Den utgår ifrån ett särskilt trafiksystem för dessa med liten påverkan på andra system. Med få stationsorter, få anslutningar mot befintliga stambanor och få uppehåll. Godstrafik är utesluten. Fort skall det gå, 320 km/tim.

Danmark bygger för snabbtåg mellan Köpenhamn och Fehmarn Bält. Sträckan Köpenhamn – Ringsted dimensioneras för 250-tåg, därifrån till Fehmarn Bält 200-tåg. De planerar också för godståg varje timme dygnet runt.

Danskarna är klokare. Sverige har drabbats av hybris med en lösning som om vi fanns i Japan. Men vi är ett jämförelsevis glesbefolkat land. Vi kan knyta ihop Sverige med kontinenten utan att satsa på extremt höga hastigheter.

Vi behöver nya stambanor både i norra och i södra Sverige. Jag har tidigare tvekat eftersom hela transportsystemet beräknas vara nästan fossilfritt om 20 – 30 år. Samtidigt som själva byggandet leder till gigantiskt stora utsläpp. Varför då tåg? Bättre än att få mängder med eldrivna bilar på vägarna. Vi vet inte om batterier är lösningen på sikt. Om metallråvarorna sinar. Jag tänker särskilt på godstrafiken, på långa sträckor. Mellan Europa och Skandinavien.

Nya banor måste kunna ta gods. Näringslivets behov är större än de långväga persontransporterna. När det blir stopp på den ena banan, eller vid stora underhållsarbeten, skall trafiken kunna flyttas till den andra. Den regionala och lokala trafiken måste få ett mycket bättre utrymme. Allt detta medges inte i de nuvarande järnvägsplanerna för södra Sverige.

Det behövs ett ordentligt omtag. Nya tågbanor som bättre ansluts till den befintliga tågstrukturen. Det betyder anpassade för tåg som går i ca 250 km/tim. Öppet för godståg. Som går genom centrala stationslägen eller når genom en separat anslutning. Fler orter bör anslutas. Det är det regionala och lokala resandet som, tillsammans med godståg, kan förbättra kalkylen för de stora investeringarna.

Fördelarna med 250-tåg jämfört med 320-tåg är många. Då minskar skillnaden mellan olika tågs hastigheter vilket betyder att det ryms mer trafik på spåren. Snabbare tåg hinner ju upp de långsammare vilket medför begränsningar. De nya tågen i Sverige är 200-tåg och 250-tåg är på gång.

Den lägre hastigheten är bättre för miljön. Om vi kan förbättra för den regionala och lokala tågtrafiken så kommer fler att åka tåg i stället för bil. Det långväga resandet är försvinnande litet jämfört med det regionala och lokala. (Totalt sett på riksnivå ca 2%). Man arbetspendlar inte med bil mellan storstäderna.

Banor för den lägre hastigheten ger mindre störningar i landskapet. Mindre kurvradier kan accepteras och besvärliga barriäreffekter reduceras. Åkermark och kulturlandskap tar mindre skada. Där det är lämpligt kan den nya banan samlokaliseras med den gamla, som t. ex den nu aktuella mellan Hässleholm och Lund.

Energiåtgången blir mycket mindre liksom bullret. Dessutom minskar slitaget på räls och tåg. Banorna kan byggas på makadam istället för fastlåsta i stora mängder betong. Cementindustrin hör till de stora CO2 utsläpparna. Först framåt 2030-talet är det utlovat att komma till rätta med utsläppen.

Tillskyndarna till den högre hastigheten åberopar minskat flygande. Gränsen för att lockas till flyget anses ligga vid tågåkande över tre timmar. Det klarar direkttågen i 250 km fart.

Om många ändå skulle välja flyget, t. ex om det är billigare, finns det enkla åtgärder för att motverka det. Än att lägga ut miljarder på en snabbare järnväg. Höjda landningsavgifter. Miljöcertifiering av tjänsteresor med flyg. Eller att flyget betalar bränsleskatter som andra får göra. Fram till att det finns nya flygbränslen. De som åberopar flygandet för att motivera 320-tåg är helt fel ute!

Att bryta fram en ny tågsträckning i det skånska landskapet mellan Hässleholm och Lund är som framgår ovan förödande ur en rad aspekter. Skåne och Sverige har dessutom redan förlorat stora arealer av den bästa åkermarken. En ny bana måste samlokaliseras med den gamla stambanan och tågens hastighet rättas därefter!

Torsten Sandberg Kalix

fd planeringschef miljödepartementet

Medlem C med nära anknytning till en by i Hässleholms kommun

Opinion

Värna företagen

Opinion
Debatt

Vi måste vara måna om svenska företag. Det handlar inte bara om skatteregler. En ny rapport pekar på att brottslighet är ett allt större hot mot svenska företag. Ett samhälle som blundar för inbrott, bedrägerier och annan mängdbrottslighet, blir ett fattigare och otryggare samhälle.

Företagarnas rapport som precis presenterats om brottslighet talar sitt tydliga språk. De senaste åren har andelen företagare som upplever otrygghet på grund av låg polisnärvaro ökat från 41 till 51 procent. Sedan 2017 har andelen företagare som blivit utsatta för brott ökat från 30 till 36 procent. För företagare med anställda har vartannat företag blivit utsatt.

Hårt arbetande företagare ska inte tvingas lägga ner sitt livsverk för att inte staten garanterar trygghet. Rättsväsendet behöver fler befogenheter och mer resurser.

I ett utsatt område anser 60 procent av företagen att kriminalitet är deras största problem. Mer än vart tionde företag överväger att lägga ner sin verksamhet till följd av brottslighet. Förutom det mänskliga lidandet innebär brottsligheten också enorma samhällskostnader. Det uppgår till över 40 miljarder i brottskostnader bara för svenska företag.

Det är en alarmerande utveckling. Företagen är basen i vårt samhälle, det är företagare som skapar både jobb och de skatteintäkter som finansierar vår välfärd.

När allt mer tid behöver läggas på att hantera kriminalitet blir det mindre tid för jobbskaparna att utveckla sina livsverk. Det försvagar den svenska ekonomin.

Vi vill öka människors frihet, oavsett om det handlar om i offentligheten, i hemmet eller för den som driver ett företag. Det krävs omfattande åtgärder, både förebyggande och skärpta straff för grova våldsbrott och fler poliser. Tullen ska få bättre verktyg att stoppa smuggling.

Men det räcker inte.

1. Slopa dagens straffrabatter. Straffrabatten för den här typen av brott bör

tas bort. Mängdrabatter hör hemma i handeln, inte i rättsväsendet. Systematiska stölder drabbar många företagare, inte minst på landsbygden, och måste ses som grova brott.

2. Stoppa pengarna. Pengar driver mycket av den organiserade brottsligheten. Brottsbekämpande myndigheter måste få bättre möjligheter att samverka utan sekretesshinder för att stoppa kriminellas tillgångar. De som vittnar mot gäng måste få bättre skydd och övergrepp i rättssak måste bestraffas hårdare.

3. Tillträdesförbud. Det behövs omgående ett tillträdesförbud som gör det möjligt att porta personer som begått brott i en butik. Liberalerna har drivit frågan i över 15 år

och äntligen verkar det finnas en möjlighet att detta ska bli verklighet. Nu är detta på gång. Vi menar att det bör skyndsamt genomföras och att även bibliotek och simhallar inkluderas.

4. Kraftsamling mot unga gängkriminella. Unga gängkriminella måste bort från gatan. Även brott som begås av unga måste utredas av polisen för att markera allvaret. Det ska vara Kriminalvården som ansvarar för insatser till unga gängkriminella och våldsbrottslingar.

Kriminella klaner eller gäng måste mötas av hårdare motstånd.

Vi kommer alltid stå upp för att rättsstaten ska finnas till för att skydda medborgarna.

Johan Pehrson,

rättspolitisk talesperson, Liberalerna

Mats Persson,

ekonomisk-politisk talesperson, Liberalerna

Torkild Strandberg,

kommunstyrelsens ordförande i Landskrona (L)

Opinion

Vem utrikeslinje ligger fast?

Opinion
Opinion

Regeringens utrikesdeklaration handlade om Sveriges konsekvent säkerhetspolitiska linje. Frågan är bara vad den är: där råder delade meningar. Den följande debatten blev ett kiv om huruvida Sverige har en Nato-option, alliansfrihet och försvarsbeslutet.

Utrikesminister Ann Linde inledde deklaration med att Sveriges alliansfrihet tjänat oss väl och att den linjen ligger fast, inför fyra förvånade borgerliga och ett populistparti som alla ansåg att riksdagen röstat igenom en annan hållning. Linde nämnde inte den Natooption, det vill säga en möjlighet att gå med i Nato om säkerhetsläget försämras, som riksdagsmajoriteten röstat igenom.

Mellan plattityderna märktes en tydlig irritation mellan regeringen, de före detta allianskamraterna och Sverigedemokraterna. Riksdagen anser att en hel del har förändrats genom att de röstade för Natooptionen, regeringen gör det uppenbarligen inte. Det är egentligen inte särskilt kontroversiellt att säga att Nato kan vara ett alternativ om man fastnar med skägget i den säkerhetspolitiska brevlådan i framtiden. Sverigedemokraterna röstade trots allt för Natooptionen trots att de egentligen är mot medlemskap i Nato. Att regeringen inleder med att poängtera alliansfriheten sker till synes i protest. För att komplicera saken ytterligare menade förre utrikesminister Carl Bildt på Twitter att Sverige alltid har haft en Nato-option.

Både Centerpartiets Kerstin Lundgren och Moderaternas Hans Wallmark krävde att regeringen skulle kalla till samtal, men Linde sade nej med motivationen att Moderaterna inte var seriöst intresserade av samsyn. Det är en lustig syn på saken att man inte vill diskutera om man inte garanteras samsyn, även om hon säkert har rätt om Moderaterna.

Man kan frustreras över att regeringen talar om alliansfrihet, samtidigt som Sverige har ett så nära militärt samarbete med andra Nato-länder att den med fog kan ifrågasättas. Alliansfriheten har absolut tjänat oss väl: men frågan är om vi har den kvar i nuläget.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL