Nyheter

Skåningar vill inte bli chefer

Hans Andersson är personalchef och känner själv till rekryteringsproblemen när det gäller chefspositioner inom byggbranschen. Här med Annika Elias
Artikel Nyheter
– Det är framför allt höga chefspositioner som är svåra att rekrytera, säger Hans Andersson personalchef på NCC region syd som stämmer in i rapportens resultat.
PREMIUM

– Det är framför allt höga chefspositioner som är svåra att rekrytera, säger Hans Andersson personalchef på NCC region syd som stämmer in i rapportens resultat. Men varför det är problematiskt just i Skåne är svårt att svara på. Annika Elias, ordförande för Ledarna, tycker det är viktigt att lyfta frågan och göra branschen uppmärksam på det. – 40-talisterna ska snart gå i pension och då gäller det att det finns unga människor som kan ta över, säger hon. Hon tror att branschen behöver bli mer flexibel och anpassningsbar efter olika önskemål när det kommer till chefstjänster. Någon färdig plan för hur NCC syd ska tackla problemet finns inte. – Nej, men vi måste jobba med det och försöka förändra oss, säger Hans Andersson. Att närheten till Danmark skulle spela roll tror han inte. – För oss är det svårt att rekrytera där ifrån på grund av löneskillnaderna. Och generellt sett är det inte så många från Sverige som söker sig dit, så ifall är det bara för enstaka projekt. Vad som förvånade Annika Elias särskilt i rapporten var att det trots lågkonjunkturen har blivit svårare att rekrytera chefer det senaste året. – Jag tror dessutom att det kommer bli ännu svårare. Och det är en allvarlig fråga för hela landet. Enligt de tillfrågade cheferna i undersökningen är det inte ovanligt att man i brist på nyrekryteringar ber personer över 65 år att stanna kvar ytterligare några år på jobbet. Eller annonseras tjänsten ut ännu en gång. Både Hans och Annika påpekar vikten av bra utbildningar. Många inom branschen har den rätta teoretiska utbildningen men saknar ledarskapskunskapen. – Man borde lyfta ledarskapsfrågan tidigare på utbildningarna. Ett förslag kunde vara att ha det som en valbar kurs, säger Annika Elias.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skurup

Viltolycka på E65

Skurup
Skurup En bilist krockade med vilt på E65 i höjd med Skurup vid kvart i fyra-tiden på söndagsmorgonen.

Olyckan inträffade i västergående körriktning. Polisen ryckte ut till platsen och konstaterar att ingen människa blivit skadad. Något djur fanns inte kvar på platsen och en jägare beställs för att söka efter djuret.

Bilisten uppger för polisen att denne krockat med en älg men enligt polisen kan det eventuellt röra sig om en kronhjort.

Lund

Väktare grep inbrottstjuv på apotek

Lund
Lund En 27-årig man bröt sig vid halv fyra-tiden på söndagsmorgonen in på ett apotek på Getingevägen.

Väktarna slog larm till polisen som skickade patrull till platsen och tog över gripandet. Den 27-årige mannen misstänks för stöld av mediciner.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lund

Man greps på byggarbetsplats

Lund
Hjärup Strax efter midnatt, natten till söndag, greps en 45-årig man på en byggarbetsplats vid Hansavägen i Hjärup.

Det var en uppringare som slog larm om att denne sett två obehöriga män på ett järnvägsbygge. På plats anträffar man den 45-årige mannen som nu misstänks för stöld. Han misstänks också för brott mot järnvägslagen eftersom han beträdde järnvägsområdet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Evergrande betalar med rabatterade fastigheter

En karta över krisdrabbade Evergrandes fastighetsutvecklingsprojekt syns på en husfasad i ett köpcentrum i Peking med ett av koncernens bostadskomplex i bakgrunden.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Akuta likviditetsproblem och investerare som väntar på sina återbetalningar.
Evergrande erbjuder nu rabatterade investeringar i fastigheter i stället för kontanter.

Det krisdrabbade fastighetsimperiet Evergrande, som äger den Trollhättanbaserade elbilsutvecklaren Nevs, erbjuder nu investerare att få sina återbetalningar i form av rejält rabatterade fastigheter i stället för kontanta betalningar, rapporterar Bloomberg.

Fastighetsimperiets erbjudande till investerarna innebär bland annat investeringar i bostadsfastigheter med 28 procents rabatt, kontorsfastigheter med 46 procents rabatt och butiker- och parkeringsfastigheter med 52 procents rabatt.

Enligt Bloomberg har fler än 70 000 personer, inklusive anställda i bolaget, investerat i Evergrandes finansiella produkter och av dessa har motsvarande omkring 40 miljarder yuan, cirka 54 miljarder kronor, förfallit till betalning.

Evergrande, som är Kinas näst största fastighetsutvecklare, tyngs av ett skuldberg som uppskattats till sammanlagt över 300 miljarder dollar, motsvarande cirka 2 600 miljarder kronor. Samtidigt har bolaget stora problem med likviditeten och Evergrandes problem bedöms kunna ge spridningseffekter på den inhemska fastighetsmarknaden i Kina.

Evergrandes aktie har fallit kraftigt på Hongkongbörsen under den senaste veckan. Hittills i år har aktien tappat över 80 procent av sitt börsvärde.

Helena Wande/TT

Inrikes

Socialsekreterare: Levde med persiennerna neddragna

Hot mot socialsekreterare kan förekomma i alla typer av ärenden. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Att kriminella spelar på sitt våldskapital för att hindra socialsekreterare att ingripa förvånar inte Mathilda Leijonborg, socialsekreterare i Västerås.
– Mest kommer hoten från föräldrar och anhöriga, säger hon.

Förolämpningar, hotfulla telefonsamtal och hembesök hos klienter där polis måste larmas akut. Mathilda Leijonborg har, trots relativt kort tid i yrket som socialsekreterare, redan erfarenhet av allt detta.

I en ny enkät från Akademikerförbundet SSR uppger sju procent av socialsekreterarna i utsatta områden att de har undvikit att ingripa i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

En bild som Mathilda Leijonborg kan förstå.

– Jag har inte själv varit med om ärenden där jag inte agerat utifrån rädsla. Men generellt vet jag att man som socialsekreterare är otroligt utsatt, säger hon.

Många desperata

Hot kan förekomma i alla typer av ärenden. Mathilda Leijonborg upplever att majoriteten av hoten kommer från desperata och frustrerade människor utan kopplingar till kriminella nätverk.

– Men jag jobbar inte heller i landets mest utsatta områden och där kan situationen säkert vara annorlunda.

Att socialsekreterare av rädsla för hämndaktioner väljer att se mellan fingrarna är inget som förvånar henne. Hennes erfarenhet är dock att det sällan är barnen eller ungdomarna, som vanligen är de som är aktuella hos socialtjänsten, själva som hotar, utan föräldrar eller andra närstående.

– När det gäller de ärenden som rör ungdomar med ett kriminellt eller begynnande kriminellt beteende är just min iakttagelse särskilt att de ofta saknar två föräldrafigurer och främst är det pappan som inte är tillgänglig, känslomässigt eller fysiskt. Men däremot kan hot komma från andra som familjen involverar, som grannar, bekanta, gamla vänner, säger Mathilda Leijonborg.

Bär med sig sprej

Hon berättar om hembesök hos klienter där stämningen blivit aggressiv och hon blivit beordrad att "du sitter still i soffan". Telefonsamtal till socialjouren nattetid där anhöriga till ett omhändertaget barn bett att få hennes namn bokstaverat. Akuta ingripanden där personer blivit upprörda och hon känt sig tvungen att lämna lägenheten.

– Jag har en period levt med persiennerna neddragna. Jag har försvarssprej stående innanför dörren, och i handväskan. Det är för att jag är socialsekreterare – det hade jag aldrig haft annars.

Hon betonar samtidigt att hon alltid kunnat stå för sina beslut.

– Men jag måste också vara beredd på, när jag sätter mitt namn på det där pappret, att alla människor inte kan skilja mellan privat och professionell.

Hon vill inte kritisera sin arbetsgivare som hon ändå anser tar problematiken på allvar. Däremot befarar hon att det skapas en kultur där grova kränkningar och hot mot socialtjänsten blir normaliserat.

– För oss har det nästan blivit så att "okej det här tillhör jobbet". Det vi accepterar tror jag inte hade varit accepterat i praktiskt taget någon annan bransch.

Kan förvärras

Hon ser också en risk att problemet förvärras kommande år, om den grova kriminaliteten inte trycks tillbaka.

– En anledning till att det blir värre är också att kriminaliteten går ner i åldrarna. Ju fler yngre barn som involveras i kriminella nätverk, desto mer hot kommer socialtjänsten att behöva ta emot.

– Det blir fler barn som är involverade i droghandel, och med det följer till exempel en sannolik tillgång till vapen. Jag tror absolut att en del socialsekreterare tänker ett extra varv när man har att göra med folk som har den typen av kontakter.

Det riskerar i sin tur att leda till en ond spiral, där nyrekryteringen till gängen inte bryts utan tvärtom fortgår.

– Konsekvensen blir att barnen lämnas ensamma. Ingen tar ansvaret för dem. De lämnas ensamma och kommer förmodligen, och sorgligt nog, att fortsätta sin kriminella bana.

Anja Haglund/TT

Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Foto: Matilda Åkesson, Västerås stad/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

Kriminella hindrar socialsekreterare att ingripa

Rädsla för repressalier hindrar socialsekreterare att agera i akuta barnärenden. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Hot och rädsla för kriminella gäng och släkter stoppar socialsekreterare från att fatta beslut om LVU, visar en ny enkät.
– Ett fall är ett för mycket. Det här är en viktig signal om att något inte står rätt till, säger kriminologen Amir Rostami.

Under sommaren har det rapporterats om en tystnadskultur i Göteborg, där kriminella släkter och gäng med hot hindrar kommunanställda från att göra sitt jobb. Medarbetare kan exempelvis få antydningar om att kriminella med stort våldskapital vet var den kommunanställde bor eller har sina barn på skola. Av rädsla för repressalier väljer medarbetare att vända bort blicken när exempelvis narkotika säljs öppet, eller avstår från att orosanmäla.

Nu visar en ny enkät från fackförbundet Akademikerförbundet SSR att problematiken inte enbart är begränsad till Göteborg utan finns i fler delar av landet.

480 socialsekreterare som arbetar med barn och unga i utsatta områden har svarat. Sju procent svarar att de undvikit att ingripa enligt LVU i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

– Socialtjänsten är ett barns yttersta skydd. Att hindras av hot från att göra den yttersta insatsen – det är riktigt allvarligt. För samhället är det en extremt dyr kostnad, och ett etiskt dilemma, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Kriminella styr

Det finns socialsekreterare från Blekinge, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland som svarat att man undvikit att ingripa.

Vad det är som skrämmer socialsekreterarna framgår inte av enkäten. Men det är rimligt att anta att det delvis är ett resultat av den ökande grova våldsbrottsligheten, där kriminella aktörer tagit sig rätten att styra det offentliga rummet, enligt Heike Erkers.

– Det finns många utsatta människor vars frustration går ut över socialtjänsten. Men att se svart på vitt att barn hindrats i sin rätt att få hjälp just på grund av hotbild – det har vi inte haft förut.

Kriminologen Amir Rostami konstaterar att "tystandet" av kommunanställda är en följd av gängvåldet som det tidigare inte pratats så mycket om.

– Vi pratar om skjutningar och risken för tredje person att drabbas av det, och den är väldigt låg. Men konsekvenserna av skjutningar är betydligt mer omfattande än de direkta skadorna som de resulterar i. Det här är ett sådant exempel – rädsla att agera och den rädslan blir i slutändan ett demokratiproblem. Det kan exempelvis handla om utsatta gruppers rättigheter som tar skada, säger Rostami, som är docent och forskare i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Institutet för framtidsstudier.

"Kommer undan"

Att problemet är mer omfattande än enstaka fall ser han som mycket allvarligt.

– Jag tycker att ett fall är ett för mycket. Och i de här undersökningarna ser vi att det är betydligt mer omfattande än enstaka tillfällen.

– Det är ett symptom på något ännu allvarligare som ligger under ytan. Det är en viktig signal om att det är något som inte står rätt till, säger han.

I sammanhanget spelar den låga uppklarningsprocenten vad gäller mord i gängmiljö in, tror han.

– Det sänder ett budskap att de här individerna kommer undan. Man tänker att "kan de inte utreda de här morden och lagföra de skyldiga, vad är sannolikheten att jag får stöd eller hjälp om jag drabbas?". Det är en legitim oro och rädsla, säger Amir Rostami.

Kommunerna har ett stort ansvar att ta problemet på allvar, stötta och säkra upp för sina medarbetare, anser han.

– Allt kan inte läggas på den enskilda tjänstepersonen. Frågan som ska ställas är istället vad kommunerna har för beredskap och stöd att sätta in.

Får inte polishjälp

Heike Erkers ser en fara i att det skapas en kultur där det "ingår i jobbet" att bli hotad och att man lägger locket på.

Av enkäten framgår också att var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att de kunnat få det.

– Jag tror inte att det beror på illvilja, det kan handla om resursbrist hos polisen exempelvis. Men jag hoppas verkligen att det inte handlar om att man uppfattar begäran om hjälp som mindre värd. Om inte samhällets yttersta tjänstemän, som också ska vara det yttersta skyddet för barnen, kan göra sin insats trygg, då har vi ett allvarligt problem.

En majoritet av de svarande känner också till fler barn under tolv år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Att bryta nyrekryteringen till gängen har samtidigt pekats ut som en nyckelfråga för att komma tillrätta med det grova gängvåldet.

Saknas personal och pengar

TT: Jobbar ni inom socialtjänsten verkligen på rätt sätt, när trenden uppenbarligen går åt fel håll?

– Det görs inte tillräckligt, för det finns inte resurser. Om minimikravet är att man ska kunna omhänderta ett barn som annars riskerar att dö, men hotas och inte klarar av att göra det – då är ju botten nådd, säger Heike Erkers.

Hon hävdar att det varken saknas kompetens eller vilja – däremot personal, pengar och politiskt stöd.

– Socialtjänsten är sedan länge underfinansierad. Om man ska prioritera förebyggande insatser kan man behöva vända andra medborgare ryggen.

– Men socialtjänsten kommer aldrig att kunna vända utvecklingen själv. Det måste ske i samarbete med framför allt polisen, skolan och elevhälsan.

Anja Haglund/TT

Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Foto: SSR

FAKTA

Fakta: Om enkäten

Akademikerförbundet SSR skickade ut enkäten till 3 500 medlemmar.

Av dessa var det 482 som svarade att de arbetade med barn och unga i ett av polisen definierat utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område.

Sju av tio svarade att de utsatts för hot indirekt eller direkt i sitt arbete som socialsekreterare.

Sju procent svarade att de undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla.

35 procent uppgav att de valt en annan akut insats för ett barn än den som är mest lämplig på grund av att de saknar ekonomiska resurser.

Var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att kunna få det.

Många svarade också att de känner till fler barn under 12 år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Enkäten ska inte ses som en representativ enkät, utan som en "snabbintervju" av 480 socialsekreterare i utsatta områden, enligt Akademikerförbundet SSR.

Utrikes

Johannesburgs borgmästare död i bilolycka

Utrikes
Utrikes

Johannesburgs borgmästare Jolidee Matongo dog i en biloycka på lördagen, bara drygt en månad efter att ha blivit invald.

Matongo var på väg hem efter att ha kampanjat med president Cyril Ramaphosa i Soweto inför kommande lokalval när olyckan inträffade.

"Det är svårt att ta in den här tragedin med tanke på vilken kraft och passion borgmästare Matongo hade interagerat med mig och invånarna i Soweto så kort före sin död", skriver presidenten på Twitter.

"Inget kunde förbereda oss på den här plötsliga förlusten, som har berövat vårt finansiella centrum dess andra borgmästare på två månader".

Matongos föregångare dog i covid-19 i juli, Matongo valdes in i augusti.

Sport

"Jag var besviken och kände mig frustrerad"

Ebba Andersson. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Ebba Andersson reagerade stark när hon blev av med sin personliga vallare. Nu, med en ersättare på plats, är hon nöjd.
– Jag känner mig trygg i Thomas Eriksson som min personlige vallare. Vi fungerar bra ihop, säger skidstjärnan, som nu är på höghöjdsläger i franska Font Romeu och känner sig starkare än tidigare.

Det var i våras som den vanligtvis tystlåtna Ebba Andersson röt till ordentligt. Hon kunde inte acceptera att Rikard Andreasson inte längre skulle få vara hennes personlige landslagsvallare.

– Han är en väldigt viktig person för mig – som nu rycks ifrån mig. Så just nu känns det inte som jag är i någon jättetrygg situation. Jag kan vara ärlig att säga att jag inte delar uppfattningen bakom det beslutet, sade Ebba Andersson till Expressen.

"Bra lösning"

I dag säger hon till TT:

– Jag var besviken och kände mig frustrerad att den situationen uppstod. Men efter ett tag var jag tvungen att besluta mig för att hitta någon form av acceptans i hela situationen.

I somras kom beskedet att den gamle skidvärldsmästaren Thomas Eriksson anlitats av skidlandslaget för att bli Ebba Anderssons personlige vallare.

– Det var en bra lösning, säger hon och fortsätter:

– Jag upplever att det går bra, än så länge. Men vi har inte haft så många tillfällen att kunna jobba ihop. Jag känner mig trygg att jobba med honom och med vårt fortsatta samarbete.

Nästa steg

Ebba Andersson hade en imponerande jämnhet förra säsongen och tog bland annat två individuella VM-brons. I vinter vill hon ta nästa steg och utmana norska dominanten Therese Johaug.

Hon signalerar att träningspassen fungerar som planerat.

– Jag är bättre nu jämfört med samma tid i fjol. Jag anstränger mig varje dag för att göra ett så bra arbete som möjligt och att försöka hitta det som är optimalt för mig för att jag ska kunna fortsätta utvecklas. Sedan får vi se hur långt det räcker, säger hon.

Petter Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Svenska vallalaget

Sveriges vallateam på längdsidan består av nio personer.

Petter Myhlback, ansvarig.

Fem vallare som är huvudansvariga för vissa åkare:

Perry Ohlsson - Charlotte Kalla, Jens Burman, William Poromaa Jonna Sundling.

Thomas Eriksson - Ebba Andersson, Maja Dahlqvist, Calle Halfvarsson.

Mats Eklund - Frida Karlsson, Linn Svahn, Johan Häggström.

Anders Niemi - Oskar Svensson, Emma Ribom.

Martin Norrgård - Johanna Hagström, Marcus Grate.

Ordinarie i vallateamet är Linus Rotter, ansvarig för glidvallningen samt två teståkare, som snart får kontrakt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL