Opinion

Blair injektion för EU

Opinion
Opinion EU behöver en nystart.
PREMIUM

EU behöver en nystart. Den ekonomiska krisen i kombination med svårigheterna att lotsa fram ett gemensamt fördrag har gjort att EU:s utveckling har tappat både tempo och engagemang. I skrivande stund är resultatet ännu inte klart från den irländska folkomröstningen om fördraget men förhoppningsvis har en väljarmajoritet på den gröna ön i går sagt ja så att EU kan få modernare och fastare regler för sitt beslutsfattande och för det demokratiska inflytandet. EU-samarbetet blir aldrig färdigt. Det behöver ständigt utvecklas. Men för närvarande har integrationen gått i stå och samarbetet sker inte med tillräckligt stor entusiasm. Det behövs tydligare visioner om vad samarbetet syftar till och vilka positiva effekter som det kan erbjuda för medborgarna. Men med dagens utformning av EU finns det ingen som har uppgiften att vara inspiratör och visa ledarskap, i stället leder tudelningen mellan ordförandeskapet – som för närvarande innehas av Sverige – och EU-kommissionen till att EU blir otydligt. Om de sista stenarna rullas undan för att EU skall få ett fördrag så kommer en särskilt post som EU-president att inrättas. I går uppgav brittiska medier att Europas viktigaste ledare, Frankrikes president Sarkozy och tyska förbundskanslern Merkel, enats om att förre brittiske premiärministern Tony Blair skall bli den permanenta ordföranden för EU:s råd, när de högsta ledarna inom EU-samlas. Ingen kan vara bättre lämpad för att leda EU och bli dess ansikte utåt än Tony Blair. Han är en av vår tids främsta och mest framgångsrika ledare, en person med både stark vilja och engagemang och en person som också kan inspirera yngre generationer. Med Tony Blair i ledningen kan det börja ljusna igen för EU-samarbetet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Bra om hela LO går med på las-avtalet

Opinion
Opinion

LO:s ledning verkar ha insett att organisationen hamnat offside på arbetsmarknaden genom att stå utanför det las-avtal som Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacket PTK slöt i höstas och som de två största LO-förbunden Kommunal och Metall sedan anslöt sig till. Om några dagar presenteras den utredning som ska översätta avtalet till lag.

Nu vill LO:s styrelse kalla in representantskapet i nästa vecka för att få mandat att förhandla om att LO ska ansluta sig till de delar av avtalet som handlar om stöd för omställning till nya jobb för dem som blir av med jobbet. Det är självklart viktigt för LO-medlemmarna att få del av kompetensutvecklingen.

Eftersom de båda största förbunden har majoritet i representantskapet och fler nog är intresserade av att få med LO i avtalet kan det kanske bli så att hela LO skriver på avtalet. Genom att regeringen lovat göra lag av det kommer ju LO:s medlemmar ändå att påverkas av de nya lasreglerna.

För Socialdemokraterna skulle det naturligtvis underlätta i argumenteringen gentemot Vänsterpartiet om LO accepterar avtalet. För LO skulle maktskiftet på arbetsmarknaden till tjänstemännens fördel bli något mindre påtagligt. Även för Svenskt Näringsliv och PTK vore det en fördel om även LO skriver på avtalet, eftersom det legitimerar förändringarna och kan underlätta tillämpningen.

Opinion

Cirkusen i Finlands riksdag utan resultat

Opinion
Opinion

Finlands riksdag godkände på tisdagen EU:s krispaket med knapp marginal. Förspelet till beslutet var uppseendeväckande.

Att det fanns motståndare till paketet är inte förvånande. Att EU lånar upp flera hundra miljarder euro för utdelning till medlemsländerna utan särskilt tydliga motkrav är en nyordning som bör diskuteras. Det var formerna för debatten som gav uppmärksamhet.

Hårdaste motståndarna till EU-paketet var Sannfinländarna (Finlands SD). De inte bara röstade emot, de organiserade också en filibusterdebatt av amerikansk typ som höll på i flera dagar och nätter. En av sannfinländarna höll tal i åtta timmar, där det ingick både sagoläsning och uppläsning av twitterkommentarer som kom in under talet.

Sannfinländarnas vice talman stängdes av från att tjänstgöra eftersom han antytt att han kunde tänka sig att ordna omröstningen mitt i natten när en del ledamöterna kanske inte skulle hinna fram i tid för att rösta.

Även i Samlingspartiet (finska M) fanns ett stort motstånd, och eftersom beslutet måste tas med två tredjedels majoritet skulle frågan avgöras av hur många samlingspartister som skulle rösta nej.

I omröstningen röstade 134 ledamöter ja. Det innebar en marginal på bara två röster för att godkänna paketet och inte stoppa processen i EU. Finland har alltid varit en mycket följsam medlem så det hade varit en sensation om Finland satt ned foten och stoppat bidragsmiljarderna.

Yngve Sunesson

Opinion

Planera återgången

Lars Heikensten, finanspolitiska rådets ordförande.Foto: TT
Foto: Claudio Bresciani / TT
Opinion
Ledare. Regeringen får godkänt för krisåtgärderna, men nu måste ekonomin efter krisen börja planeras.

Regeringen får godkänt av finanspolitiska rådet för politiken för att ekonomiskt möta konsekvenserna av pandemin. Åtgärderna har förhindrat en ekonomisk kollaps och skyhög arbetslöshet. Ändå är det många, både företag i utsatta branscher och människor med osäkra anställningar, som har drabbats hårt. Arbetslösheten har därför stigit särskilt mycket bland utlandsfödda och lågutbildade, vilket förstärker en redan känd trend.

Det finns dock en del kritik i rådets rapport. Det handlar bland annat om att regelverket har ändrats alltför många gånger och att handläggningstiderna på myndigheterna varit alltför långa. Det är kända brister.

I krisens inledning ifrågasattes om de stora satsningarna är förenliga med det finanspolitiska regelverkets överskottsmål. Det säger rådet att det är. Det är just för att kunna göra stora insatser i kriser som utgiftstaken och överskottsmålet är så viktiga i normallägen.

Rådet kritiserar däremot oppositionen för att ha försvagat budgeten genom utskottsinitiativ, som ändrat budgetförutsättningarna utan att tillräcklig finansiering av höjda utgifter anvisats. Riksdagen har även tidigare vid ett par tillfällen gått ifrån principen om att behandla budgeten som en helhet, första gången av socialdemokraterna i opposition 2013. ”Det är ett sluttande plan”, kallar rådets ordförande Lars Heikensten oppositionens agerande. Kortsiktiga politiska markeringar har ansett viktigare än de långsiktiga finanspolitiska principerna.

Rådet pekar också framåt och kräver att regeringen ska utforma en strategi för hur den ekonomiska politiken ska medverka för en återgång till ett mer normalt läge. När den akuta krisen är över, vilket förhoppningsvis inträffar senast nästa år, måste också principerna för utgiftstak och överskottsmål börja tillämpas strikt. Bara om budgeten långsiktigt börjar ge överskott kan den marginal för krisinsatser återställas, som var så viktig när pandemins effekter på ekonomin började anas. Den hemläxan måste Magdalena Andersson nu göra - även om det är valår.

Yngve Sunesson

Opinion

Avvisa Nato-medlemskap

Sverige har ingen fördel av att bli medlem i Nato. Foto: TT
Opinion
Debatt.

Sveriges säkerhetspolitiska linje, med alliansfrihet och breda samarbeten, ska ligga fast. Den svenska linjen tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Sveriges alliansfrihet bygger på breda internationella samarbeten: inom FN, inom EU, genom nära samarbete och övningsverksamhet med de närliggande nordiska länderna och andra viktiga parter.

Den svenska linjen är en beprövad säkerhetspolitisk linje som har gett Sverige fred under två hundra år och visat sin hållbarhet under de mest skiftande historiska skeenden, inte minst två världskrig och det långvariga kalla kriget.

Dagens hot är annorlunda än gårdagens och det säkerhetspolitiska läget är påtagligt försämrat. Miljöpartiet anser därför att Sverige behöver en politik som bygger motståndskraft inför aktuella säkerhetspolitiska utmaningar istället för att vi stirrar oss blinda på ett Nato-medlemskap. Alliansfriheten förutsätter förstås en ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Dagens hotbild handlar till mycket större del om effekterna av klimatförändringarna, invasion och övertagande av cyberrymden, industrispionage samt hoten mot demokratin. Det krävs fler och utökade samarbeten för att kunna hantera dagens säkerhetsrisker. Vi behöver arbeta effektivt med att bygga upp samarbeten kring cybersäkerhetsfrågor och samarbeta på bred front för att möta de breddade säkerhetshoten som präglar vår tid.

En grön säkerhetspolitik bygger på att skapa en hållbar värld där färre hot mot säkerheten uppstår och där vi genom förebyggande arbete stoppar konflikter innan de uppstår. Under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd lyfte vi upp frågan om klimat och säkerhet på agendan. Den resursbrist som klimatförändringarna för med sig är en tydlig katalysator för konflikter. Det samma går att säga om försvinnande biologisk mångfald och extrema väderhändelser. Vi måste stoppa klimatförändringarna och omedelbart rusta sårbara samhällen så att de bättre kan motstå dem.

Världen befinner sig i ett läge som kräver en mycket snabb, grön samhällsomställning samtidigt som effekterna av miljöförstöring, utarmning av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna kommer att få allt större konsekvenser för allt fler under lång tid framöver.

Sverige måste kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare. Det kräver att vi bygger ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt. Höjd beredskap och kris som konsekvenser av torka, vattenbrist och bränder behöver mötas. Det arbetet har påbörjats.

Ett uttalande om en så kallad ”Nato-option” tillför ingenting av värde – däremot medför det otydlighet kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och att andra viktiga säkerhetshot hamnar i skymundan. Nej, för oss gröna är valet enkelt. Istället för ryckiga kast i vår säkerhetspolitiska linje är vägen framåt fördjupade samarbeten på bred front - med bibehållen alliansfrihet och en politik som möter dagens olika säkerhetshot.

Elisabeth Falkhaven (MP)

riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

Camilla Hansén (MP)

riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Judiska församlingar i Sverige rapporterar om fler hot och ökad antisemitism i spåren av krigshandlingarna i Israel och Gaza. Det är avskyvärt. Självfallet har judar i Sverige inget ansvar för Netanyahuregeringens extrema politik i Israel, vilken har lett fram till våldet nu. Solidaritet med Palestina legitimerar inte antisemitism.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Opinion

Ekomat behöver öka

org-a8f4d014-4a50-4254-9961-5d6bcfb51eff.jpg
Opinion
Opinion

Många kommuner sätter upp mål för hur stor andel av livsmedelsinköpen som ska vara ekologisk. I den nationella livsmedelsstrategin finns målet att 60 procent av maten som serveras på äldreboenden, skolor och sjukhus ska vara ekologisk. Det brukar ofta kompletteras i regionala och kommunala mål till att närproducerat är minst lika viktigt. Det är lätt att förstå, då ekologiska äpplen från Sydamerika annars kan slå ut svenska äpplen som inte är ekologiskt odlade.

Kockar och måltidschefer inom den offentliga sektorn har stor makt att bestämma var maten ska komma ifrån och om den ska vara ekologisk eller inte. Det går att laga maten med råvaror som är i säsong; att göra tomatsallad i januari är till exempel ingen bra idé.

Det är ingen enkel match att vara ekobonde, och det är svårt att bli det om man tidigare odlat konventionellt. Det går flera år från start tills du kan säga att skörden är ekologiskt odlad. Väljer man att certifieras är det en mängd krav som ska uppfyllas och detta ska rapporteras om årligen, ibland flera gånger. Eftersom reglerna på vad som är ekologiskt eller kravodlat är hårda, ibland onödigt hårda, väljer vissa att odla ekologiskt utan att bli certifierade. Men då gäller det att man kan kommunicera det till konsumenterna ändå. Det är lättare om man säljer direkt till konsumenten via egen gårdsbutik eller Reko-ringar.

Eftersom staten vill att fler ska börja odla ekologiskt försöker man styra det genom att dela ut bidrag till dem som ställer om. Till 2030 vill regeringen att 30 procent av den svenska produktionen ska vara ekologisk. Problemet är att antalet eko-bönder minskar, eftersom konsumenterna inte verkar beredda att betala mer för ekologiskt odlat.

Det verkar som om regeringen borde satsa på utbildning av svenska konsumenter om de ska uppnå sitt eget mål. Människor vill inte betala så mycket mer för ekologiskt om de inte förstår varför. De lantbrukare som har möjlighet att sälja direkt till kund har sannolikt lättare att skaffa sig trogna kunder.

Man får emellertid inte glömma att många måste vända på varenda krona och dessa har helt enkelt inte råd att vara medvetna konsumenter. De konsumenter som har råd får därför gå i bräschen.

Opinion

Nedläggning bör alltid kräva politiska beslut

RAV3K0JbyjDEbO9VOuDrwLmP3C0.jpg
Foto: Stefan Olofson
Opinion
Opinion

Förskola är en verksamhet som behöver finnas nära där människor bor, alternativt där de arbetar. Små enheter är att föredra, både för barnens och personalens skull. I Hässleholms kommun verkar man numera däremot styra åt stordrift.

Skolchefen hade delegation på stängning av förskolor och avdelningar tidigare, vilket när det gäller förskolor verkar egendomligt. Att stänga och öppna skolor och förskolor måste rimligen räknas som strategiska beslut och sådana bör tas av politiska nämnder. När det nu blev stora protester mot nedläggningen av kulturförskolan Midgård i Vankiva kände sig både förvaltningen och politiken tvingade att ändra på ordningen. Därför kommer ärendet upp på barn- och utbildningsnämnden nästa vecka.

Att lägga ner verksamheter på landsbygden kan ibland vara nödvändigt, men då måste kommunen räkna med protester och vara förberedda på det. Nu backar Hässleholms kommun. Det finns visserligen ytterligare en förskola i Vankiva, en fristående, men eftersom den har en kristen profil vill säkert inte alla föräldrar ha sina barn där. Att barnen skulle behöva åka in till Hässleholm vore inte att tänka på barnens bästa.

De fem förskolor som läggs ner inne i stan kommer att ersättas av två nya. En vid T4-området och en vid Grönängsskolan, med runt hundra platser på vardera stället. Det är förstås bra med nya och ändamålsenliga lokaler, men storleken på förskolorna känns mindre inbjudande. När det gäller små barn måste deras ”arbetsmiljö” ses som extra viktig.

Opinion

Bo01 blev succé

Västra Hamnen i Malmö med Turning Torso.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Malmö stad var riktigt illa ute när industrikrisen vällde in över staden under 1980- och 1990-talet. Arbetslösheten steg snabbt samtidigt som skattekraften föll. Krisen illustrerade hur farligt det är med en ensidig arbetsmarknad. Men den visade också hur illa det går med en svag sammansättning av befolkningen med alltför många människor utanför arbetsmarknaden och/eller med låga inkomster.

Malmös utsatta situation berodde på faktorer utanför stadens räckvidd. Men den var också till rätt stor del självförvållad. Malmö stads styrande socialdemokrater valde medvetet att hålla nere byggande av attraktiva villaområden, väl medvetna om att det ökar andelen borgerliga väljare. Resultatet blev att människor med goda inkomster valde att bosätta sig i kranskommuner, inte minst Vellinge och Lomma som blev två av landets ekonomiskt mest välsituerade och välfungerande kommuner.

Med tiden växte insikten både hos Malmös borgerliga och socialdemokratiska politiker att staden måste kunna erbjuda en attraktiv bostadsmarknad för människor med kvalificerade jobb och höga inkomster. Resultatet blev Bo01 och moderna och attraktiva bostäderna.

Motståndet var stort. Det talades om att Malmö byggde en alltmer segregerad stad med lyxbostäder för de framgångsrika. Men framsynta politiker med Ilmar Reepalu (S) i spetsen insåg att Malmö som stad behövde få en ny identitet, en som lockade både människor med trygga jobb och goda inkomster och framtidsinriktade företag, inte minst inom it-sektorn.

Inte minst i den skånska pressen var motståndet och kritiken hård mot Bo01.

Dock inte i denna tidning som på ledarplats tog entydigt ställning för bomässan och omvandlingen av Västra hamnen till ett modernt och attraktivt bostadsområde.

Men även om Bo01 blev en framgångssaga finns det idag andra och stora utmaningar: alltför många människor i arbetslöshet och utanförskap, en omfattande gängkriminalitet och en integration som inte fungerar. Klarar inte Malmö av dessa blir Bo01 en Potemkinkuliss.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL