Opinion

Ensam är inte stark

Opinion
Opinion Storbritanniens premiärminister David Cameron har i sitt linjetal om EU för en tid sedan ställt frågan om Storbritanniens roll i EU.
PREMIUM

Storbritanniens premiärminister David Cameron har i sitt linjetal om EU för en tid sedan ställt frågan om Storbritanniens roll i EU. Ytterst handlar det dock om hela EU-samarbetets framtid. Vår uppfattning är klar: Cameron spelar ett högt politiskt spel när han använder medlemskapet i unionen som ultimatum. Att Storbritannien hotar att lämna EU om man inte får igenom sina krav kan i förlängningen komma att utgöra ett olyckligt exempel för andra länder.

Ett bättre EU kan inte uppnås genom taktiken att splittra, söndra och härska. En välfungerande inre marknad behöver en tydlig och övergripande styrning. Denna styrning åstadkoms bäst genom gemensamma institutioner. EU måste därför utvecklas, inte avvecklas, för att hävda sig i den globala konkurrensen. Inte ens de största och starkaste europeiska länderna klarar var för sig att möta konkurrensen på den globala marknaden. I framtiden är det därför av största vikt att EU företräds av en gemensam röst vid G8:s förhandlingsbord, sammanslutningen för världens starkaste ekonomier.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Glöm inte bort Förintelsen av romer

Opinion
Opinion

Den 2 augusti högtidlighålls minnesdagen för förintelsen av romer. Sedan några år är det en gemensam minnesdag i EU, och FN proklamerade denna dag som internationell minnesdag redan 2005. I Sverige får den sällan stor uppmärksamhet.

Bakgrunden är att natten mellan den 2 och 3 november 1944 mördades de kvarvarande över 4 000 romerna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Den natten har därför kallats för ”Zigenarnatten”. I lägret mördades över 20 000 romer.

Att romerna blev föremål för samma förföljelse som judarna under nazisternas utrotningskampanjer glöms alltför ofta. Totalt mördades under kriget närmare 500 000 romer (uppgifterna varierar en del), vilket var en fjärdedel av alla romer som bodde i Europa, enligt Forum för levande historia.

Diskrimineringen av romer fortsatte även efter kriget - och pågår än i stora delar av Europa. Till Sverige var de inte välkomna - det rådde inreseförbud för romer till 1954! Fortfarande diskrimineras romer i Sverige alltför ofta.

I oktober har statsminister Stefan Löfven bjudit in internationella ledare till ett internationellt högnivåforum om ”hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism”. Titeln på forumet tyder på att folkmordet på romerna under Förintelsen kommer att glömmas bort också då.

Det vore ett slag i ansiktet på det romska folket. Ge plats åt förintelsen av romer på förintelseforumet!

Yngve Sunesson

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Nyamko Sabuni vill att ”en liberal och borgerlig regering” ska skapa ett snabbspår i EU för att granska Ungerns och Polens brott mot EU-stadgan och sätta fokus på de mänskliga rättigheterna. Tror hon verkligen att hon kan göra det i en regering som samarbetar med antiliberalen Jimmie Åkesson, som ser Ungern som en förebild?

Opinion

Högerextremismen ett stort hot

Opinion
Krönika.

För några dagar sedan var den den 22 juli, tio år sedan det värsta terrordådet i Norden i modern tid, då 77 personer i Oslo och på Utøya mördades. Minnesdagen högtidlighölls på många sätt i Norge. Men samtidigt som sorgen fortfarande var stor, uppmärksammades också att grunderna för terrordådet, den högerextremistiska och muslimfientliga retoriken, inte ställts till svars för dådet.

Tvärtom är hotet om högerextremistiskt våld större än någonsin, i Norge liksom i Sverige. Säpo skrev i sin årsbok nyligen att hotet från den våldsbejakande högerextrema miljön är lika stort som från islamistiska våldsbejakande extremister. Bedömningen i Norge är likartad.

Det är heller inte så att dådet i Oslo och Utøya blev det sista högerextrema terrorattentatet. I oktober 2015 gick en ung man till attack mot Kronans skola i Trollhättan och dödade tre personer, alla mörkhyade. Av avskedsbrev och sökhistorik på internet framgick att hans motiv var rasistiska.

I mars 2019 begicks ett blodigt terrordåd i Christchurch, Nya Zeeland. 51 personer mördades i två moskéer av en gärningsman som i ett publicerat manifest framhöll såväl Behring Breivik som Anton Lundin Pettersson från Trollhättan som förebilder.

I augusti 2019 kom ett nytt terrorattentat i Norge, i Bærum nära Oslo. Gärningsmannen mördade först sin styvsyster som hade asiatiska rötter och gick sedan till angrepp mot en moské

Det här visar att högerextremismen är ett dödligt hot. Men extrema åsikter uppstår inte i ett vakuum, även om terrordåden ofta utförs av ensamma gärningsmän. Breivik nämnde exempelvis Lasermannen Ausonius och den rasistiske mördaren Peter Mangs i Malmö som inspirationskällor.

Dådet i Oslo var riktat mot statsministerns kansli och på Utøya mördades socialdemokratiska ungdomar målmedvetet. Breiviks politiska motiv var tydliga. Att han under många år varit medlem i det högerextremistiska Fremskrittspartiet har inte nämnvärt påverkat debatten i Norge. Däremot är enligt journalisten Åsne Seierstad ”kopplingen mellan Breivik och Fremskrittspartiet solklar” i andra länder.

Att han inspirerades av FrP:s argumentation är också sannolikt. Inför 2009 års val lanserade partiledaren Siv Jensen (som senare blev finansminister) begreppet smygislamisering, och andra Frp-are pratade om kulturkrig och korståg mot islam. Breiviks planer på att starta en kulturkonservativ tidskrift fick lyckönskningar från FrP:s riksdagsgrupp.

För tio år sedan prioriterade dåvarande statsministern Jens Stoltenberg att ena Norge i sorgen efter terrordådet. Hans ord då, ”mer demokrati, mer öppenhet, men aldrig naivitet”, var främst ägnade att skapa en tro på att det var möjligt att försvara och utveckla demokratin. Men många anser att de tio åren präglats av naivitet, eftersom hotet från högerextremismen inte tagits på tillräckligt stort allvar.

Det gäller också i Sverige. SVT rapporterade nyligen om hur propaganda sprids på internet och skapar underlag för de ensamterrorister som begått många av terrordåden. Sverigedemokrater är många gånger aktiva på sådana sajter.

Det högerextrema hotet måste tas på lika stort allvar som det islamistiska.

Yngve Sunesson

Opinion

Tolkarna måste få fristad i Sverige

Opinion
Opinion

Sverige avslutade före sommaren den militära insatsen i Afghanistan efter nästan 20 år i landet. Kvar finns afghansk personal som samarbetat med de militära styrkorna, främst ett 15-tal tolkar, som känner sig hotade av talibanerna på grund av att de hjälpt ”fienden”.

USA, som på senare år inte gjort sig känt som ett land som tar emot muslimska flyktingar, planerar ett program som gör det möjligt för tusentals afghaner som samarbetat med amerikanerna under kriget att flytta till USA. De flesta av dessa skulle sannolikt drabbas av talibanernas brutala hämnd om de stannar kvar i hemlandet.

Detsamma gäller för de tolkar som arbetat för de svenska trupperna. Den svenska regeringen borde omedelbart utlova en fristad i Sverige för de tolkar med familjer som under många år ställt upp för den svenska militära personalen under ibland svåra förhållanden. Det finns exempel från 2014, då ett 20-tal afghaner som tjänstgjort åt Sverige fick komma som kvotflyktingar.

Tolkarnas medverkan har varit en förutsättning för den svenska insatsen och därför borde tolkarna behandlas på samma sätt och därmed få bosätta sig i Sverige med permanent uppehållstillstånd.

Det är det moraliskt enda rimliga, men det är också en investering i förtroende för Sverige inför framtida insatser i krigsområden. Vem vill riskera livet för att arbeta för svenskar, om de vet att de överges om kriget inte går som planerat?

Opinion

Risken för vattenbrist

Opinion
Opinion

Skåne har dålig koll på vattnet. Sommarens vattenbrist visar att man måste tänka om och börja kartlägga försörjningen. På senaste tiden har det åkt tankbilar med dricksvatten mellan Simrishamn och Kivik om nätterna. Orsaken är den ökade vattenförbrukningen på grund av turism och den varma, torra sommaren. Det är inte första gången och hos lokalbefolkningen är frustrationen stor, medan turisterna glatt söker dispens för att vattna trädgårdar och fylla poolen. Lokalbefolkningens klagomål är en påminnelse om att skånska kommuner behöver planera för långvarig hetta i kombination med ökad vattenförbrukning

Andra skånska kommuner med höga besökarantal riskerar att hamna i samma situation: pandemin har skapat ett rekordstort intresse för att köpa sommarhus och många kommer att välja vackra Skåne. Det finns också en möjlighet att många som semestrar hemma på grund av pandemin kommer att upptäcka att det är lika trevligt på en svensk strand i tropiska temperaturer. .

Flera skånska kommuner vädjade redan i juni om att invånarna skulle spara på vattnet. Givetvis måste man kunna klara vattenförsörjningen även om folk struntar i bevattningsförbud.

Än värre blir det för odlarna, som kan råka i stora svårigheter på grund av torkan. Samtidigt finns det dålig koll på hur mycket vatten odlarna tar från svenska vattendrag. Sydsvenskan har begärt siffror från Länsstyrelsen på hur mycket vatten som pumpas upp och visar att bara ett mindre antal av de pumpanordningar som faktiskt har tillstånd Det gör att det mycket svåröverskådligt.

Vattenläckor, det vill säga hur mycket vatten som försvinner i dricksvattennätet innan det når hushållen är också en faktor. Läckorna måste minimeras, men det är i princip omöjligt att helt slippa dem: Sverige är ett stort land med ett långt och känsligt distributionsnät. Svenskt vatten, branschorganisationen för VA-organisationerna påpekar att även ett snitt med en tändstickas omkrets kan orsaka stort läckage.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Opinion

Smart fokus mot terror

Opinion
Opinion

Den förre finske Säpochefen Ilka Salmi tar över som samordare av EU:s antiterrorinsatser. Han förefaller att välja ett smart fokus för insatsen.

Dela handlar det om att spåra radikalt material online och i sociala medier. Impulsen att begå terrorhandlingar uppstår inte i ett vakuum. Ofta uttrycker anhöriga och vänner till radikaliserade gärningsmän att de inte hade någon aning om hur radikaliseringen kunde ske. Det har inte sällan skett i sociala medier där en frustrerad person kommer i kontakt med en karismatisk person som lovar stort. Det är viktigt inte minst när IS kalifat har fallit och islamister kommer att inrikta sig på nya sätt att så våld och förstörelse. Om de vill se fler ensamattacker som de där radikaliserade kör på eller skjuter folk måste de rekrytera anhängare på många olika platser. IS var duktiga på sociala medier och lovade guld och gröna skogar till dem som anslöt sig till kalifatet.

Sedan vill han ofokusera på kopplingen mellan segregation och radikalisering, vilket är viktigt för att förebygga terror. Marginalisering, fattigdom och hopplöshet genererar kriminalitet rent generellt och terrorism i synnerhet. IS rekryterare specialiserade sig på personer med låg social status och dåligt med resurser och lovade dem allt samhället inte gav: anseende, rikedom, ett syfte. Man kan tycka vad man vill om den saken, men om man vill stoppa terrorn måste man bryta segregationen och erbjuda alternativ.

Finland är i speciell situation eftersom de gränsar till Ryssland och därför har arbetat upp en kompetens bland annat kring cybersäkerhet som kan vara värdefull på den nya posten och för Salmis fokus på digital spridning av radikalt material.

Hans tredje fokus är den givna omvärldsbevakningen: världen är just nu mycket turbulent och bland annat talibanernas framgångar i Afghanistan kräver mycket vaksamma ögon från EU:s sida, likom radikala politiska strömningar i ett flertal länder.

Opinion

De så kallade grönytorna i det offentliga rummet

Opinion
Opinion

Utsikten från från mitt fönster är beige. Halva innergården, den lilla parken utanför ett annat fönster. För några månader sedan lyste parkranden mellan parkeringar bjärt smaragdgrön och det surrade insekter i det höga gräset. Inte sällan var det fågelkonferens i ett av träden. Så trevligt, myste vi, särskilt med tanke på att den snaggklippta innergården så snabbt bakas av solen under de nya varma somrarna att det blir mer öken än gräs redan i juni.

Men den urbana allergin mot allt vilt och naturligt vildvuxet slog till: gräsmattan klipptes millimeterkort och grönområdet tystnade. Så kort gräs roar inga insekter och ger ingen fågelmat. Någon vecka senare var allt solbakat och uttorkat beige. En liten öken bredvid en het parkeringsplats. Inget att titta på, inget att besöka.

Sverige har numera en tendens att få långa, ihållande varma somrar. 2018 var allt som liknade urbana grönområden beige eller bruna. Träden på gården dog mitt i sommaren. 2021 har inte varit lika illa, men beige blev det lik förbaskat, eftersom man klipper så kort.

I takt med klimatförändringarna måste skånska kommuner tänka om kring grönytor. I söder får vi numera varmt väder så länge att vanliga kortklippta gräsmattor inte orkar med. Om en yta används för att rasta hundar eller för rökpauser, är det hela världen om gräset får vara längre, så det inte går från grönområde till brunområde?

Opinion

Fler borde lära av Ekostaden Augustenborg

org-b24edc10-0745-4cc0-9988-30905a4da425.jpg
Opinion
Opinion

Bostadsområdet Augustenborg i Malmö fyller 20 år i år. Eller rättare sagt, det är Ekostaden Augustenborg som firar två decennier, själva området byggdes på 1950-talet. Under 70-talet blev det emellertid en svacka för Augustenborg och det började utvecklas till problemområde. Men för 25 år sen började kommunen och MKB diskutera hur man skulle lyfta området.

Projektet Ekostaden Augustenborg uppstod och det har blivit vida känt och tar emot många studiebesök. Bland annat byggdes dammar och rännor för att möta problemet med översvämningar, källsorteringen var tidig och grönskan används på olika sätt för att göra området attraktivt, bland annat genom gröna tak. Det finns ett öppet dagvattensystem och området har blivit en så kallad testbädd för gröna lösningar. Greenhouse är ett höghus som MKB byggt med tanke på att man ska kunna ha en hållbar livsstil.

Det som är konstigt är att Augustenborg står som ett nästan ensamt utropstecken för miljö och hållbarhet när det gäller äldre bostadsområden. Det finns flera områden i Malmö som skulle kunna använda liknande metoder som i Ekostaden och det finns definitivt många kommuner i Sverige och världen som skulle kunna ta efter. Även om många kommuner arbetar seriöst med hållbarhetsfrågor verkar det som att alla vill uppfinna sina egna hjul. Det är en vanlig sjuka i projekt-Sverige, egentligen oavsett vad projektet handlar om. Det blir lätt isolerade öar som förvisso är positiva men en strategisk kunskapsspridning skulle verkligen behövas.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL