Nyheter

Tingssammankomst tillbaka utan präst

Den allra sista tingspredikan för dem som har en yrkesmässig koppling till Ystads tingsrätt hölls i Mariakyrkan i Ystad i januari 2006. Omkring hundra personer deltog. Nu återuppstår traditionen i ny form. Foto: Emilia Olofsson / Arkiv Arkivfoto:
Artikel Nyheter I över 300 år inleddes tingsåret i Sverige med en gudstjänst i kyrkan, en sed som tillkom genom en särskild föreskrift i 1686 års kyrkolag.
PREMIUM

I över 300 år inleddes tingsåret i Sverige med en gudstjänst i kyrkan, en sed som tillkom genom en särskild föreskrift i 1686 års kyrkolag. Med åren utvecklades det till en sammankomst för alla som på något sätt hade en yrkesmässig koppling till domstolen: domare, sekreterare, poliser, åklagare, advokater med flera. Men den uppskattade traditionen försvann från Ystads tingsrätt efter 2006 års tingspredikan.
– I och med att kyrkan inte längre är knuten till staten, så har staten känt att det är knepigt att samarbeta med kyrkan, som ju bara är en förening bland många andra föreningar, säger Thomas Främby. Före pensionen var han domare vid Ystads tingsrätt och är nu ordförande i Ystads Domsagas Kamratförening, som på eget initiativ blåser liv i den avsomnade traditionen.
– Många har sagt till mig att de tycker att det är tråkigt att tingspredikan försvann. Det var ett sätt att träffas och umgås. Framför allt är det just den sociala samvaron som har ansetts värdefull, säger Thomas Främby. På fredag hålls därför en sammankomst i Gamla Rådhuset i Ystad och över 70 personer har hittills anmält sig. Men någon präst blir det inte. I stället finns kommunalrådet Thomas Lantz (m) på plats för att tala. Det blir även diskussioner om dåtid, nutid och framtid. Musikskolan står för underhållningen.

Inrikes

Dom i mål om mord på Årstabron

Den 17 september 2020 hittades en man skjuten till döds på Årstabron i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes I september 2020 hittades en man skjuten till döds på Årstabron i Stockholm. I dag meddelas dom mot de tre män som åtalats misstänkta för att ha mördat honom.

Två av männen, en 21-åring och en 28-åring, misstänktes redan tidigt för mordet på Årstabron. Enligt åtalet ska de ha bestämt möte med offret och därefter gått med honom ut på bron, där de sköt honom med flera skott i huvudet och kroppen.

Utöver dessa åtalas även en 30-åring, som av åklagaren beskrivs som en man med högt uppsatt position i olika kriminella nätverk i södra Stockholm. Även han figurerade tidigt i utredningen och misstänktes ha legat bakom mordet.

En tid såg det ut som att enbart de två männen i 20-årsåldern skulle kunna åtalas för mordet. Men sedan kom Anom – den stora polisoperationen där en krypterad kommunikationstjänst spridits ut bland kriminella över hela världen. Det de kriminella inte visste var att det egentligen var FBI som låg bakom det hela och hade kunnat kopiera all kommunikation.

Enligt åtalet kan material från Anom visa hur 30-åringen varit delaktig i chattar inför och efter mordet och gett instruktioner.

Bakom mordet ligger enligt åklagaren en konflikt mellan 30-åringen och mordoffret, som tidigare varit vänner med varandra. Exakt vad som lett fram till brytningen är oklart.

Samtliga åtalade förnekar brott.

FAKTA

Fakta: Anom och Encro

De senaste åren har internationell polis lyckats knäcka flera krypterade kommunikationstjänster.

Störst uppmärksamhet har Encrochat fått, som fransk polis hackade våren 2020. I Sverige har det lett till att toppskikten av flera tunga kriminella nätverk har kunnat ställas inför rätta och även lagföras. Men materialet har även ifrågasatts från bland annat advokathåll.

I början av juni avslöjades att FBI utvecklat en egen tjänst, kallad Anom, som man lyckades sprida bland kriminella. Vad de inte visste var att polisen fick en hemlig kopia av de meddelanden som skickades via tjänsten.

Flera av de krypterade tjänsterna har marknadsförts som de säkraste i hela världen. Vanligen har enheterna saknat funktioner som gps, mikrofon och kamera. Meddelanden har också kunnat förstöras av sig själva och med ett ”paniklösenord” har telefonerna kunnat låsas så att de blivit obrukbara.

Skurup

Politiker kräver mer öppet Skurupshem

På senaste kommunstyrelsemötet fick Skurupshem kritik för bristfällig transparens.
Foto: Arkivbild
Skurup
Skurup Ökad transparens var Skurupshems ledord efter turerna med förre vd:n Pierre Esbjörnsson.
Moderaternas Åsa Ekblad menar dock att den politiska insynen i bolaget blivit mer knapp det senaste året.

För drygt ett år sedan sparkades Skurupshems förre vd Pierre Esbjörnsson. Detta bland annat efter anklagelser om att han tagit ut 800 000 kronor mer än avtalat i pensionsersättning, presenterade felaktiga representationskostnader samt fakturerat på tok för höga advokatkostnader.

Efter turerna valdes Sven Rosengren (SkuP) till ny ordförande i det kommunala bostadsbolaget medan Magnus Johnsson blev ny vd.

De båda berättade då att Skurupshem skulle bli extra transparenta och öppna för att vinna tillbaka hyresgästernas förtroende.

– Korrespondensen mellan personal och vd har tidigare varit otillräckligt. Tidigare har vi endast haft sammanträde tre-fyra gånger om året. För att öka transparensen ska vi nu sätta oss ner varje månad för att stämma av med vd:n om det finns några problem i bolaget, sa Sven Rosengren till tidningen i somras.

Sekretessbelagda handlingar

Men på senaste kommunstyrelsesammanträdet fick bolaget kritik för att vara allt annat än transparenta och öppna.

På sittande möte lade Åsa Ekblad fram ett initiativärende där hon kritiserade bolagets sätt att sekretessbelägga handlingar.

I initiativärendet stod följande:

”KS begär härmed att få ta del av protokoll sex månader tillbaka från Skurupshem. Vid avslag krävs ett överklagningsbart beslut.”

Åsa Ekblad (M).
Foto: Catharina Nilsson

– Vi har under en längre tid sett hur Skurupshem sekretessbelägger sina punkter i kommunstyrelsens protokoll. Det känns problematiskt då vi i kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Denna uppsiktsplikt kan vi inte uppfylla när vi inte får ta del av handlingarna, säger hon.

Åsa Ekblad syftar bland annat på sekretessbelagda handlingar om Woodytomten samt bolagets internutredning om turerna kring Pierre Esbjörnsson.

– Det finns en massa frågetecken när det kommer till dessa handlingar i och med att de inte blivit offentliga. Sedan vd-bytet har bolaget slutit sig som en mussla och varit allt annat än öppna, säger hon och fortsätter:

– Jag vill i alla fall få det prövat om det är rättsligt korrekt att sekretessbelägga dessa handlingar.

Köper inte kritiken

Sven Rosengren köper inte Åsa Ekblads kritik. Han menar att Skurupshem enbart valt att sekretessbelägga enstaka handlingar. Däribland delar av internutredningen gällande Pierre Esbjörnsson samt uppgifter om Woodytomten.

– Beträffande Woodytomten hade vi förhandlingar med en fastighetsägare som gränsar till vår tomt. Och dessa förhandlingar kan vi ju inte gå ut med innan de är avslutade. Det hade varit helt befängt. Nu är dessa förhandlingar färdiga och troligtvis kommer vi därför häva denna sekretessbeläggningen inom kort, säger han och fortsätter:

– Vad gäller internutredningen om Pierre Esbjörnsson har vi valt att sekretessbelägga vissa protokoll då det just nu pågår en polisutredning. Skulle vi släppa ut dessa protokoll i nuläget hade vi skadat bolaget. I övrigt har vi varit öppna med grunderna till uppsägningen.

Sven Rosengren (SKuP), ordförande i Skurupshem.
Foto: Andreas Hillergren

Vidare betonar Sven Rosengren att Åsa Ekblad har all rätt att överklaga de sekretessbelagda handlingarna till förvaltningsrätten.

– Vill hon testa detta juridiskt är det upp till henne. Det är hennes rättighet.

Åsa Ekblads initiativärende kommer nu behandlas i beredningsutskottet.

Lund

Står inte ut med varningsljud - överklagar

En person som bor längs spårvägen störs av dess varningsljud. Nu överklagar hen miljönämndens beslut till länsstyrelsen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lund
Lund Ett plingande ljud ska varna andra trafikanter om att en spårvagn är på väg mot en korsning. En person som bor nära spårvägen står inte ut med ljudet och vill att det förändras. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen.

Varningsljudet hörs när spårvagnen närmar sig korsningen vid Solbjersvägen. Den klagande personen, som bor i närheten, menar att ljudet är störande och vände sig till tekniska förvaltning. De utredde saken och sänkte därefter ljudnivån.

Den klagande var emellertid fortfarande störd av ljudet och vände sig då till miljöförvaltningen som i somras skickade ut två miljöinspektörer för att undersöka saken närmare. Det är just under sommaren som boende kan bli störda då de i större utsträckning har fönsterna öppna.

Fel vindriktning

Miljöinspektörerna provade således det plingande ljudet med såväl öppet fönster som stängt fönster. Man konstaterade att ett plingande ljud hördes men att det var lågt när fönsterna var stängda.

Dock var vindriktningen riktad från de boende under undersökningen varför man bad tekniska förvaltningen att ytterligare undersöka saken. De anlitade en konsultfirma som gjorde kontrollmätningar i augusti förra året. De kom fram till att ljudet inte är tonalt och att ljudnivåerna är låga. Riktvärdena underskreds.

Upplever buller olika

Miljönämndens bedömning har tagit hänsyn till att olika individer upplever bullerstörningar olika. Därför menar de, i enlighet med miljöbalken, att man måste utgå från vad människor i allmänhet anser är en olägenhet. Olägenheten ska heller . inte vara ringa.

Man kom fram till att varningssignalerna hörs i bostaden, i synnerhet när fönster är öppna. Men då ljudet med stor marginal understeg de riktvärden som finns finns beslutade miljönämnden att spårvägens varningsljud inte utgör en sådan olägenhet att ljudet behöver sänkas.

Överklagas igen

Den klagande håller inte med och menar att man inte har tagit hänsyn till ljudets karaktär som hen menar inte kan jämföras med vanligt trafikbuller. Klagande menar dessutom att man inte tagit hänsyn till att det kan vara över 30 grader varmt under sommaren. Miljönämndens beslut överklagas nu till länsstyrelsen.

Ekonomi

Techfrossa lockar småsparare

Småsparare satsar på techjättarnas aktier. Bland annat Apple. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Techbolag som Apple och Microsoft har fått en tuff start på börsåret.
Svenska småsparare passar ändå på att öka ägandet i aktierna.
– Man ser ett tillfälle att köpa in sig på lite lägre nivåer, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

De amerikanska techjättarna gjorde rejäla kurslyft under 2021, men 2022 har inte börjat lika bra. Datorjätten Apple har backat fyra procent på börsen sedan årsskiftet. Microsoft med tio procent.

Men småspararna räds inte den pågående techfrossan, visar siffror från nätmäklarna Nordnet och Avanza.

Ägandet i Apple har ökat med tre procent på både Nordnet och Avanza sedan årsskiftet, medan ägandet i Microsoft har ökat med tre procent på Nordnet och hela 8 procent på Avanza.

Räntefrossa

Frida Bratt säger att bolagens aktier har drabbats av räntefrossan.

– Det har varit en ganska intensiv diskussion om att de är högt värderade, när de då tar lite stryk i oron passar man på att köpa, säger hon.

Bratt menar att man bör skilja på tillväxtbolag och tillväxtbolag och beskriver techjättarna som "vinstmaskiner". Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, är inne på samma linje.

"Techsektorn har favoriserats av många under lång tid och dominerar de stora amerikanska indexen viktmässigt. Det är dock ett misstag att klumpa ihop dem alla i ett och samma fack. Börsåret 2018 var det mer regel än undantag att de techbolag som noterades inte gick med vinst på sista raden. Men de stora bolagen som påverkar index i störst utsträckning är ofta rejäla vinstmaskiner", skriver Nicklas Andersson i ett mejl.

Alltid en risk

Samtidigt är det onekligen så att aktierna har sjunkit.

TT: Finns det inte en risk?

– Det måste man alltid vara medveten om. En nedgång är inte alltid per automatik rea, säger Frida Bratt och fortsätter:

– Det kan absolut vara så att det fortsätter ned, det måste man vara beredd på.

Till skillnad från amerikanska bolag som har gått starkt över en längre tid, men backat sedan årsskiftet, har kinesiska techbolag haft en motsatt utveckling. De har backat över längre tid – men många av dem har gått plus sedan årsskiftet.

E-handelsjätten Alibabas aktie har ökat åtta procent sedan årsskiftet. Det svenska ägandet i aktien har under samma tid ökat med sju procent via både Avanza och Nordnet.

– Kinesisk tech ser vi att det har klarat sig ganska bra i den oron som finns, det är väl för att de tog en rejäl smäll förra året, säger Frida Bratt.

Patrik Dokk/TT

FAKTA

Fakta: Småspararna går emot strömmen

Svenska småsparare investerar i flera av techjättarnas aktier, enligt nätmäklare.

Här nedan listas procentuell förändring av antalet ägare via Nordnet respektive Avanza i de nämnda aktierna.

Apple: +3% förändring i antalet ägare (Nordnet och Avanza)

Kursutveckling sedan årsskiftet: - 4%, senaste året: +36%

Microsoft: +3% (Nordnet), +8% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -10%, senaste året +42%

Tesla: +2% (Nordnet), +3% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -3%, senaste året: +25%

Alphabet: +2% (Nordnet och Avanza)

Sedan årsskiftet: -6%, senaste året: +57%

Netflix: +1% (Nordnet), +2% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -15%, senaste året: +3%

Meta Platforms: +1% (Nordnet), +5% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -5%, senaste året +27%

Alibaba: +7% (Nordnet och Avanza),

Sedan årsskiftet: +8%, senaste året: -47%

NIO: +1% (Nordnet), oförändrad (Avanza)

Sedan årsskiftet: -7%, senaste året: -47%

Källa: Nordnet, Avanza

Kultur och nöje

Konstnärer kläcker idéer för Norrland

'Det här passar mig som hand i handske' säger textilkonstnären Britta Marakatt-Labba. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur ska Norrlandskommunerna locka sina nya invånare att slå rot och stanna kvar? Konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter bildar nu elva olika lag som ska skissa på framtidens livsmiljöer i sex kommuner i norr.

Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba har broderat gruvdriften i Kiruna och flytten av stadskärnan. Nu ingår hon i en grupp med konstnärer, arkitekter med flera som har drygt tre månader på sig att ta fram idéer om utformningen av staden. Mer specifikt handlar det om hur det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara ska bli ett naturligt tillägg till den nya stadskärnan.

– Det är en väldigt spännande fråga. Ofta när jag kör in till Kiruna tänker jag på det. Det ligger väldigt nära den nya stadskärnan.

Satsningar på så kallad "grön storindustri", exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, förutspås ge en befolkningstillväxt i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Det är bakgrunden till projektet Visioner i norr vars finansiering, 3,3 miljoner, kommer från statliga Vinnova och Formas.

Inte längre beboelig

Britta Marakatt-Labba bor i Övre Soppero och har nu en ny övernattningslägenhet i Kiruna. Den förra låg i det område som inte längre är beboeligt på grund av gruvdriften. Tidigare har hon suttit med i den grupp som var med och valde vem som skulle rita Kirunas nya stadshus.

– Jag har jobbat med textilier som handlar om flytten av Kiruna. Jag är väldigt fascinerad av det som blir kvar, det trappstegsformade fjället som man har gröpt ur. Därför nappade jag på det här, nu får jag jobba med intressanta människor. Man kan ge väldigt mycket till varandra, för mig passar det som hand i handske eftersom jag har jobbat med de här bilderna.

Intresse för marken

Konstnären Jonas Dahlberg, som tidigare bland annat gjort det uppmärksammade förslaget på minnesmonument vid Utøya, "Memory wound", driver i dag studion Of Public Interest. Nu ska han leda en av två grupper med uppdraget att kläcka idéer om hur Gällivare kan bli en mer attraktiv och sammanhållen stad. Han betonar vikten av att hitta lokala aktörer att samarbeta med.

– Vårt intresse är marken, hur man privatiserar, bildar territorier, hur man äger mark, jordens resurser och förflyttningarna som det skapar. Det här är ju visionsplaner, ibland fungerar de som en igångsättare som kanske inte når ända fram, säger Jonas Dahlberg som framhåller att idéer ibland kan få betydelse även om de inte förverkligas i sin ursprungliga form.

– Det är också klokt att man bjudit in två lag. Då kan man tillåta sig att bli lite mer spetsig.

TT: Finns det inte risk att det blir alltför visionärt?

– Om jag talar om min utgångspunkt som konstnär med bakgrund i arkitektur är jag inte så intresserad av utopier. Jag är intresserad av saker som på ett eller annat sätt kan genomföras eller inspirera till saker som kan leda till förändring.

I april ska de elva grupperna presentera vad man kommit fram till.

Erika Josefsson/TT

Konstnären Jonas Dahlberg hoppas kunna ge Gällivare nya visioner. Arkivbild.
Konstnären Jonas Dahlberg hoppas kunna ge Gällivare nya visioner. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta. "Visioner i norr"

Bakom projektet står Vinnova och Formas tillsammans med Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Rådet för hållbara städer och de sex kommunerna: Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.

Elva lag med bland andra konstnärer, landskapsarkitekter och arkitekter ska under tre månader ta fram nya idéer i samarbete med kommunerna.

Finansieringen – 3,3 miljoner kronor – är statlig via Vinnova och Formas. Projektet görs med anledning av de stora satsningar på så kallad "grön storindustri", exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, som planeras i kommunerna. Dessa satsningar väntas leda till många tusen nya arbetstillfällen i Västerbottens och Norrbottens län de kommande 10–15 åren.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Tortyranklagad läkare inför rätta i Tyskland

Utrikes
Utrikes En syrisk läkare, nu bosatt i Tyskland, anklagas för att ha torterat fångar i Syrien samt för att ha dödat en person genom dödlig injektion. Nu inleds rättegången i Frankfurt mot mannen som misstänks för brott mot mänskligheten.

Flera personer väntas under rättegången vittna om att de har torterats av läkaren under 2011 och 2012 när han arbetade vid ett militärsjukhus i syriska Homs, och även vid underrättelsetjänstens militärfängelse. De utsatta var enligt åtalet motståndare till den syriska regimen och ska ha fått allvarliga fysiska och psykiska skador.

I ett fall finns enligt åklagaren uppgifter om att en person avsiktligt dödats med en injektion.

Den 36-årige läkaren "Alaa M" riskerar livstidsstraff. Han greps i juni 2020 i Tyskland, där han precis som många andra syrier sökte skydd 2015. Han ska sedan ha praktiserat medicin i Tyskland fram till dess att han greps i juni 2020. Sedan dess har han suttit frihetsberövad.

Processen genomförs med stöd i principen om universell jurisdiktion, som ger en utländsk stat rätt att pröva allvarliga internationella brott.

Rättegången inleds mindre än en vecka efter det att en tidigare syrisk officer, också i Tyskland, dömts till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i den första processen om tortyr i Assadregimens regi.

Den 58-årige ex-översten ska ha arbetet för den syriska säkerhetstjänsten i 18 år. Han deserterade 2012 och sökte sedan skydd i Tyskland. Domstolen i tyska Koblenz dömde honom för att ha haft uppsikt över mord på 27 människor och 4 000 fall av tortyr i det ökända al-Khatib-fängelset i Damaskus under 2011 och 2012.

Kristin Groth/TT

Sport

Storsponsor kräver svar från Djokovic

Novak Djokovic, iklädd en Lacoste-tröja, efter landningen i Belgrad.
Foto: Darko Bandic/AP/TT
Sport
Sport Novak Djokovic har kommit hem till Serbien efter att ha sparkats ut ur Australien.
Världsettan i tennis har nu en del att förklara för sina sponsorer. Han riskerar att bli av med dem på grund av vaccinationsmotståndet – och förlora hundratals miljoner kronor.

Några Djokovicsupportrar hade mött upp utanför flygplatsen i Belgrad, men deras idol smet ut bakvägen. Stjärnans mamma Dijana har sagt till den nationella nyhetsbyrån att han nu ska vila upp sig i några dagar och inte göra några offentliga uttalanden.

En av 34-åringens främsta sponsorer försöker nu få tag på honom för att prata ut om händelserna i Melbourne där han nekades inresevisum eftersom han inte är vaccinerad mot covid-19.

Det är den franska klädfirman Lacoste som vill ha kontakt med Djokovic.

"Så snart som möjligt vill vi komma i kontakt med Novak Djokovic för att gå igenom händelserna kring hans vistelse i Australien", skriver Lacoste i ett pressmeddelande, enligt flera medier.

Antivaxx-rörelsens omslagspojke?

Lacoste är säkert bekymrat med tanke på nästa grand slam-turnering, Franska mästerskapen i maj. För en ovaccinerad Djokovic lär knappast bli insläppt i Frankrike på grund av de just stärkta coronareglerna.

– Mycket kan hända till i maj, men det kommer inte att ges några undantag, har det franska idrottsdepartementet sagt om tennisturneringen på Roland Garros i Paris.

Marcel Knobil, ägare av varumärkesföretaget Superbrands, säger enligt The Telegraph att Djokovic kan förlora stora delar av sitt årliga sponsorstöd på motsvarande 271 miljoner kronor om han blir antivaxx-rörelsens omslagspojke.

Underminerat för vaccinering

I och med att Serbiens president Aleksander Vucic har visat sitt stöd för Djokovic kan han ha underminerat regeringens försök att få fler att vaccinera sig mot covid-19.

– Presidenten såg till att det fanns vaccin i god tid, men han är opportunistisk och nu har han inget emot att stödja ett fall som kan tolkas som ett lyft för anti-vaxxare, säger epidemiologen Zoran Radovanovic till Wall Street Journal.

I Serbien är ännu inte ens hälften av befolkningen fullvaccinerad.

Ingela Ahlberg/TT

FAKTA

Bakgrund: Novak Djokovic och Australian Open

För att tennisstjärnorna ska få komma in i Australien krävs att de är dubbelvaccinerade mot covid-19, vilket Novak Djokovic inte är. Undantag medges vid medicinsk dispens och en sådan ansökte serben om, och fick.

Motiveringen var att serben nyligen testat positivt för coronaviruset. Enligt reglerna som Australian Open-arrangören och delstaten Victoria förhöll sig till kan man få dispens om man testat positivt de senaste sex månaderna.

Men när Djokovic anlände till Melbourne stoppades han – och fick sitt visum indraget. De federala lagarna godkände inte hans medicinska dispens.

Världsettan överklagade sedan beslutet.

När rätten i Melbourne fattade beslut i frågan ansåg man att Djokovic hade haft rätt dokumentation med sig, och tennisstjärnan släpptes därför ut ur karantänen, återfick sitt visum och kunde fortsätta uppladdningen inför turneringen.

Men i fredags drog den australiska regeringen in Djokovics visum för andra gången. I söndags, mindre än ett dygn före turneringsstart, beslutade den federala domstolen att Djokovic inte har rätt att vistas i landet och han flög hem till Belgrad.,

Inrikes

Omikronsmitta bland soldaterna på Gotland

Fredrik Malmerfeldt är verksamhetschef för försvarshälsan på Visby garnison. Monica Eneholm är läkare vid Försvarsmakten.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Omikronviruset tar sig in överallt, även hos trupperna som är utstationerade på Gotland. Försvarsmakten aktiverar nu sin egen testkapacitet för att inte belasta vården på ön.

– Än så länge är det ett ganska litet utbrott i förbandet, jämfört med hur det ser ut i övriga samhället, säger Fredrik Malmerfeldt, verksamhetschef för försvarshälsan vid Visby garnison.

Testkapaciteten på Gotland är redan ansträngd, som hos många andra regioner i Sverige. Förra veckan bekräftades 1 001 fall på ön, vilket kan jämföras med omkring 7 000 fall totalt under hela pandemin.

– När vi får hit fler människor i vår organisation känner vi att det är läge att ta ett eget ansvar och aktivera egen kapacitet, så att vi inte belastar regionen, säger Malmerfeldt.

Svårt med avstånd

Försvarsmaktens egen testning möjliggör också snabbare provsvar.

– Är det så att vi har smittade i olika kluster så vill vi isolera dem så fort så möjligt.

Flera förband från olika delar av Sverige deltar i insatsen på Gotland. De bor inkvarterade i tillfälliga lokaler, bland annat på bygdegårdar runt om på ön.

Att hålla avstånd i ett stridsfordon är svårt.

– Man vill se till att göra sitt och bidra med det man kan bidra med. Och då gäller det att vara försiktig och inte bli sjuk, säger Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde.

Isoleras i bubblor

Hennes uppgift är att se till att förbanden som är verksamma på Gotland får det stöd de behöver för att lösa sina uppgifter i terrängen. Det handlar om att leverera allt i från drivmedel och ammunition till vatten och mat.

– Vi jobbar bara nära vårt eget kompani, vi jobbar tajt ihop och isolerat från andra, så att vi blir en egen bubbla, säger Alice Mårtensson.

Jonas Grönvik/TT

Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Foto: Karl Melander/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL