Kiviks musteris största äppelodling finns inte på Österlen utan i Fjelie utanför Lund. Äppelodlingen här är 26 hektar stor och producerar omkring 700 ton varje år. Här finns en mängd olika sorter – Aroma, Santana, Rubinola, Ingrid Marie, Rubinstar och Gloster – och merparten av dem säljs i svenska butiker.

Där har de dock hård konkurrens från frukt odlad i utlandet. Den utländska andelen äpplen i svensk handel ligger runt 80 procent.

– Den största skillnaden är att svenska äpplen doftar äpple, det gör inte utländska. De har blivit behandlade som gör att de inte producerar etylen, säger odlingschef Jan Flemming Jensen i veckans avsnitt av podden På Landet.

Den låga andelen svenskodlat i fruktdiskarna är ett bekymmer som branschen har brottats med länge. Det handlar om att få ut budskapet om den svenska fruktens mervärden – inte minst avseende miljö och klimat.

– Jag tycker att svenskar är dåliga på att berätta hur bra de är. Nästan allt som är producerat i Sverige håller högre kvalitet än det som kommer utifrån, det gäller inte bara äpplen. Köp saker från Sverige så är du säker. Och det känns som att folk vet det, men när de sen står i butiken så tänker de: ”Äh, det är nog lika bra att jag köper de här från Italien eller Nya Zeeland”.

– Konsumenterna behöver efterfråga mer svensk frukt. Butikerna gör ju vad konsumenterna vill. Om vi lyckas förklara för konsumenterna att de ska köpa svenskt – äpplen, griskött eller mjölk – så har vi kommit väldigt långt, säger Jan Flemming Jensen.

Skördesäsongen pågår i mellan två och tre månader. Då behöver den ordinarie personalstyrkan på sju personer utökas till runt 20. För det är som det alltid har varit: äpplen måste plockas för hand och ännu har man inte fått fram någon maskin som kan ersätta det manuella arbetet.

– Det testas hela tiden och kanske är det på gång i utlandet. Där kan det funka eftersom äpplena har tjockare skal och är lite tåligare. Och helt klart behöver vi hitta någon lösning. Allt i en äppelodling görs för hand – beskärning, plockning, packning – och jag tror inte det finns något ställe i världen där händer är så dyra som i Sverige.

Att ha odling både i Fjelie och Kivik har sina strategiska fördelar. Klimatet skiljer sig mer än man kan tro, berättar Jan Flemming Jensen.

– Vi är tidigare här i Fjelie, en vecka eller tio dagar. Det gäller nästan allt och det är en fördel. Om det händer något här i Fjelie så kan vi utgå från att det även kommer till Kivik men en vecka senare, och då hinner vi göra något åt det.