Givetvis händer det att en journalist och en intervjuperson missförstår varandra och att det blir fel citat eller förekommer faktafel i en text. Det är därför möjligheten att införa rättelser finns och den som läser en papperstidning kommer att upptäcka att det då och då har införts en sådan.

Att medvetet och konsekvent felcitera förekommer däremot inte, eftersom att tidningen rent krasst inte tjänar på det. Vem vill betala för att läsa en tidning där det står saker som inte stämmer?

Man kan i Moderaternas mycket grova kritik mot Skånskan läsa anklagelser om medveten förvrängning och felaktiga citat av just lokala moderater. Några exempel kan man inte ge. Moderaten Jessica Falk tycker att en Skånskan-artikel gett en felaktig bild av kollegan Camilla Kampfs kvalifikationer för ett uppdrag och anser att partikollegan Susanne Andersson felciteras. Andersson intygar däremot att hon är korrekt citerad. Falk har alltså fel i det enda exempel hon kan ge.

Anmärkningsvärt är att även Höörs kommunalråd Johan Svanhnberg kommer med liknande anklagelser. "Skånska Dagbladet vilseleder sina läsare genom att felcitera" hävdar han i ett mailsvar, efter att ha avböjt intervju. Några exempel förekommer inte.

Det är inte första gången som en lokalpolitiker har dålig förståelse för hur en lokaltidning arbetar och att man varken kan få beställa innehåll, en mer fördelaktig vinkling, eller som Svahnberg önskat sig få justera rubriker efter eget tycke.

Som ledarskribent får man med jämna mellanrum önskemål om att en person, ett parti eller ett citat ska tas bort ur en text, ofta för att vederbörande helt enkelt inte önskar vara omnämnd. Det kan man givetvis inte ta hänsyn till. Tidningens arbetsuppgift är att förmedla information till läsarna, inget annat.

En vänlig läsning av Moderaternas beskyllningar är att de inte förstår hur lokaltidningar arbetar och oavsiktligt framställer demokratifientliga krav på styrning av innehållet i fri press. En mindre förlåtande tolkning är att de brister fullständigt i respekt för medborgarnas rätt att få reda på hur deras kommunpolitiker arbetar och använder deras skattepengar genom detta märkliga utspel.