Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En viktig del av detta är rätten till jämställd vård. Tyvärr är den inte jämställd idag. Vi ser exempelvis betydande omotiverade könsskillnader i både vårdtillgång och vårdkvalitet. Rapporter från Sveriges kommuner och regioner (SKR)[1] visar också att flickor och kvinnor har svårt att hitta rätt i hälso- och sjukvården. Vården har även svårt att vägleda till rätt instans när det gäller tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor. Det saknas tydliga, kommunicerade vårdkedjor och kompetens för att ställa rätt diagnos eller att remittera rätt.

Vi moderater vägrar acceptera att kvinnor får sämre tillgång till vård och behandling och har därför envist drivit på för att skapa en mer jämställd hälso- och sjukvård. Nu är vi stolta över att Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringens arbete, innehåller en rad viktiga förslag för att säkerställa detta. Konkret handlar det bland annat om forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och göra det möjligt för de kvinnor som vill att, efter konsultation, göra en hemabort. Ett annat mycket viktigt område handlar om att stärka förlossningsvården och göra den mer tillgänglig, personcentrerad samt jämlik. Det finns väsentliga skillnader när det gäller vård för olika grupper av kvinnor, främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor föda i Sverige och kvinnor födda utanför Europa.

Inom ramen för Tidöavtalet kommer därför en nationell förlossningsplan att arbetas fram. Syftet är att stärka förlossningsvården och att öka kvaliteten och tillgängligheten. Under 2023 gör regeringen en satsning på förlossningsvården på hela 1,6 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas för särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden.

Regeringen har även slutit avtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR, inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det handlar om utveckling av hälso-och sjukvården som rör flickors och kvinnors hälsa i stort och sjukdomar som i högre grad drabbar flickor och kvinnor. Överenskommelsen handlar även om sexuell och reproduktiv hälsa och att ge en god vård för personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning.

Ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, stärkt vård för sexuellt utsatta såväl barn som vuxna samt satsningar på vården för migrän, endometrios och klimakteriebesvär. Detta är några av de exempel på förslag som syftar till att förbättra kvinnors hälsa och som Tidöavtalet tar upp.

Avslutningsvis vill vi, i sammanhanget, dock nämna att vi i Region Skåne prioriterar kvinnors hälsa. Låt oss här nämna tre områden:

* Skånes universitetssjukhus i Lund har blivit utnämnt till ett högspecialiserat centrum för endometrios, vilket skapar goda förutsättningar för att ge en bättre vård

* Region Skåne inför nu ett s.k ”Case Load”-projekt för förlossningsrädda kvinnor. Det innebär att en gravid kvinna följs av en och samma barnmorskan hela vägen från mödravårdscentralen till förlossningen, vilket innebär trygghet och stabilitet.

* 50 000 kvinnor i Skåne erbjuds nu kostnadsfri vaccination mot HPV.

Men  det finns mycket kvar att göra. Därför kommer moderaterna och regeringen under mandatperioden genomföra en omfattande reformagenda för att stärka kvinnors hälsa och skapa en mer jämställd vård. Det är hög tid att på allvar prioritera kvinnorelaterade sjukdomar liksom förlossningsvården.

Johan Hultberg (M)

gruppledare för Moderaterna i socialutskottet

Anna Mannfalk (M)

regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Ulrika Heindorff (M)

riksdagsledamot Skåne västra