Under pandemin ökade friluftslivet dramatiskt och nya grupper med liten friluftslivsvana tillkom med ökat tryck på grillplatser, märkta vandringsleder och annan tillrättaläggning.

Anslagen till Naturum dras nu ned och bidrag för information om allemansrätten försvinner. I tätbefolkade områden som Skåne innebär det att risken för störningar och konflikter ökar. Markägarorganisationer har efterlyst ökad information om allemansrätten för att hantera nya och ovana besökare.

När anslagen till skötsel av byggnader och anläggningar i naturreservat och nationalparker halveras innebär det att slitage och nedskräpning kommer att öka. Grillplatser, stängselgenomgångar, grindar, leder, spångning och informationstavlor riskerar på sikt att behöva tas bort. Underhållsarbete är viktig sysselsättning i många landsbygdskommuner och för ”svårplacerad arbetskraft”.

En försämrad kvalitet i reservat och friluftsområden slår mot naturturism som är en viktig inkomstkälla i många landsbygdskommuner. Att minska satsningar på nya naturområden slår också mot många markägare som nu är i slutfasen av förhandling med staten.

Speciellt hårt slår att anslagen till ”lokala naturvårdsprogram, LONA” i stor utsträckning tas bort. Här har statliga pengar fått stor uppväxling genom frivilliga insatser och kommunala bidrag. Särskilt i små kommuner har bidraget möjliggjort satsningar som kommit friluftsliv och naturturism till godo och aktiverat lokala organisationer. Fram till idag har ca 4500 projekt genomförts i hela landet.

Att just våtmarksprojekt undantas bygger inte på någon analys av LONA-projektens betydelse utan är mest en tillfällighet; våtmarker är mera uppmärksammade just nu.

Friluftsliv är en bra form av aktivitet ur hälsosynpunkt inte minst för barnfamiljer och äldre. Att skära ned underhåll och investering i friluftslivets och naturturismens infrastruktur är lika kortsiktigt som att missköta underhåll av vägar och järnvägar.

Regeringens åtgärder inom miljöområdet präglas av amatörism, tillfälligheter och ett ointresse som förmodligen bottnar i allmän ovilja mot ”miljömuppar”. Bristen på motivering eller utredning gör det svårt att avgöra om man är okunnig eller struntar i att nedskärningarna slår mot friluftsliv, folkhälsa och naturturism liksom mot sysselsättning på landsbygden och mot markägare.

Lars Emmelin

professor emeritus, tidigare gästprofessor i naturturism, Europeiska turismforskningsinstitutet, ETOUR.