Den som bara tänker på brasilianska biffkor som föds upp där regnskogen skövlats för att skapa betesmarker har naturligtvis rätt i att sådant kött inte bör ätas av klimatskäl. Den som ser köttdjursuppfödning i USA, där djuren kanske inte ser ett grönt grässtrå i hela sitt liv utan föds upp med sojaprotein och annat intensivodlat foder, har rationella skäl till att inte vilja äta sådant kött.

Stora aktörer har beslutat att ta bort nötkött, eller allt kött, från sina menyer, i tron att de därmed gynnar klimatet – eller för att framstå som klimatmedvetna. Häromveckan kom besked från Malmö stad att vid alla deras konferenser ska lunchmaten vara helt vegetarisk. På kvällsmiddagarna kan möjligen kyckling eller fisk få beställas men inte nötkött.

Hotellkedjan Scandic tog ett liknande beslut för drygt ett år sedan. Scandic förbjuder nötkött på alla luncher och konferensbufféer. Där har kunden inte alltid rätt längre.

Men i Sverige föds huvuddelen av köttdjuren upp i naturliga miljöer, vistas ute nästan hela sitt liv och äter gräs och i begränsad utsträckning annat foder. Deras klimatavtryck är minimalt jämfört med sina amerikanska släktingars.

Dessutom har djurhållningen i Sverige andra viktiga miljömässiga fördelar. I Naturvårdsverkets rapport om de svenska miljömålen konstateras att den biologiska mångfalden i Sverige är i ett allvarligt läge sedan länge. ”Jordbrukets djurhållning är viktig för den biologiska mångfalden i våra ängs- och betesmarker”, skriver Naturvårdsverket. ”Befintliga marker behöver fortsatt hävdas genom bete och skötsel, och betydligt större arealer behöver tas i hävd”, betonar verket.

Naturvårdsverket pekar också på att jordbruket är ”av betydelse i klimatarbetet då ökad mullhalt och produktionen av ny biomassa skapar förutsättningar för kolinlagring”. Ett budskap som är tvärtemot Malmö stads och Scandics beslut om att sluta servera kött.

Uppbyggnaden av ett kolförråd i marken är viktigt eftersom det fungerar som en effektiv kolsänka och minskar mängden koldioxid i luften. Forskning på Lantbruksuniversitet SLU visar att det är på gårdar med mjölk- och köttproduktion som kolinlagringen är som störst, dels på grund av att det är vid vallodling som mest kol lagras men också genom användningen av stallgödsel. När organiskt material tillförs blir kolhalten högre. Utan djur blir det ingen stallgödsel. Och utan gödsel är det svårt att odla vegetabilier.

Om kolinlagringen i marken vägs in blir klimatavtrycket från såväl mjölk som nötkött betydligt lägre än vanliga beräkningar ger vid handen. När avtrycket från kött från Sverige redovisas blir nötköttet en betydligt mindre miljöbov än om någon internationell genomsnittssiffra anges.

Dessutom måste andra miljöfaktorer vägas in i bedömningen när beslut tas om vilken mat som är rimlig att äta eller bojkotta. Det behövs en helhetssyn. Den biologiska mångfalden måste vägas in enligt både klimatforskare och FN.

Ska den biologiska mångfalden kunna upprätthållas och helst vändas i positiv riktning behövs, som Naturvårdsverket påpekar, mer mark användas för köttdjursuppfödning – och då måste köttet också ätas upp.

Malmö stad och Scandic med flera gör alltså ingen positiv miljöinsats genom att bojkotta nötköttet från svenska gårdar.

Den rimliga uppmaningen är istället: Ät svenskt nötkött för att gynna miljön och klimatet!

Yngve Sunesson