Annons

Annons

Annons

krönikaSkånskans chefredaktör

Lena Philipson
Så minskar tidningen risken att drabbas av rötägg

Har källkritiken gått för långt? Glömmer vi bort källtilliten?

Text

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Här är några anledningar till att jag tycker att du kan ha hög tilltro till traditionell media som källa.

* De allra flesta journalister är välutbildade och erfarna. Vi sätter en ära i att tänka kritiskt, och att alltid låta båda sidor komma till tals – med sina bästa argument.

* Vi följer yrkesetiska regler, annars blir vi utestängda ur vårt förbund. Det handlar om grundläggande respekt för medmänniskor.

* Det finns en Medieombudsman som du kan anmäla oss till om du tycker vi gjort fel.

* Vi lyder under tryckfrihetsförordningen, där finns flera brott listade som jag som ansvarig utgivare kan dömas för.

* I ett fungerande mediehus finns flera kontrollfunktioner. Idéer och vinklar diskuteras hela tiden i grupp. Medarbetare med egen agenda får svårt att hålla den gömd. Varje text läses kritiskt av i normalfallet två-fyra kollegor innan publicering.

Annons

Annons

Motsvarande strukturer som främjar opartiskhet och kunskapsbaserad information finns på flera ställen. Akademien är ett exempel. Jag känner stor tillit till vetenskapen eftersom forskare ständigt ifrågasätter varandra. En studie blir inte publicerad förrän den är granskad av oberoende experter. Ett resultat är inte godtaget förrän andra forskare har upprepat studien och kommit till liknande slutsatser.

Man kan aldrig helt gardera sig mot att en enskild slarvar eller agerar i egenintresse. Men i ett system med inbyggda kontrollfunktioner kan de inte ställa till med lika stor skada. Det gör att jag känner tillit. Källtillit.

Den vita skåpbilen

Något som händer då och då är att skrämmande information sprids i en lokal Facebookgrupp. Det kan vara att en hund blivit förgiftad, en okänd vuxen har försökt lura med sig ett barn, eller den mest klassiska av alla: en vit skåpbil som kört misstänkt i närheten av en skola.

När vi ser en sådan varning så agerar vi nästan alltid. Som ett minimum så ringer vi vår kontakt hos lokala polisen och frågar om det kommit in en polisanmälan om händelsen.

Medieombudsmannen Caspar Opitz utreder anmälningar mot medierna och granskar om journalisterna har gått för långt i sin bevakning.

Bild: Ing-Marie Jonsson

Sen funderar vi om det finns fler sätt att kontrollera. Är inlägget skrivet av någon som uppger sig vara förstahandskälla så försöker vi kontakta personen. Om det handlar om hundar så ringer vi lokala veterinären och frågar om någon kommit in. Om det handlar om skumt beteende runt en skola så ringer vi aktuell rektor.

Annons

Så fort vi har trovärdiga källor så skriver vi.

Ibland finns en polisanmälan, men inget mer. Då kan vi kort notera att en anmälan kommit in, men vi är noga med hur vi formulerar oss. Det som hänt är att en anmälan kommit in om något misstänkt, vi vet fortfarande inte att något otillbörligt har skett. Än mindre något brottsligt.

Annons

Men jag skulle säga att i mer än hälften av fallen så finns inget alls som tyder på att något har hänt – utöver att någon skrivit en varning i en Facebookgrupp. Då skriver vi självklart inte om det i tidningen. Det kan fortfarande vara så att det hänt något, och vi kan fortsätta hålla våra ögon öppna efter bekräftelse, men vi måste avvakta med publicering.

Goda exempel

Utöver varningar och granskningar så gillar vi journalister goda exempel, det som nuförtiden ofta kallas ”konstruktiv journalistik”. Vi vill lyfta fram folk, företag och organisationer som hittat ett bra sätt som andra skulle kunna inspireras av. Det kan vara bra för miljön, för ekonomin eller för medmänniskor.

LÄS MER: Barnens lek inspirerade Zara från Eslöv till smart vårduppfinning

LÄS MER: Vass 20-åring tar stora kliv i Svalövspolitiken

LÄS MER: Ung åkeri-vd med miljöprofil laddar batterierna vid Ringsjön

Annons

LÄS MER: Anrik Skurupsvilla renoveras till originalskick – vill inspirera andra

Just nu letar vi lite extra efter goda exempel i skolan. Om du vet en vaktmästare som gjort något extra bra för barnens utemiljö, en rastvakt som bekämpar mobbning eller en skolbibliotekarie som hittat nyckeln till läslust. Skriv till oss och tipsa! Du kan mejla redaktion@skd.se eller direkt till mig lena.philipson@skd.se.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan