Ekonomi

Handelsnettot minus 5,5 miljarder

Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Utrikeshandeln med varor gav i december ett underskott på 5,5 miljarder kronor, enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Motsvarande månad året före visade handelsnettot ett överskott på 1,2 miljarder kronor.

Varuexporten uppgick i december till 147,3 miljarder och varuimporten till 152,8 miljarder kronor. Exporten har därmed ökat med 23,1 procent och importen har ökat med 28,9 procent jämfört med december 2020.

Rensat för säsongsvariationer uppgick handelsnettot till 1,5 miljarder kronor i december, jämfört med 2,9 miljarder kronor i november.

Ekonomi

McDonald's säljer bättre än väntat

Hamburgerkedjan McDonald's försäljning ökade mer än väntat under det fjärde kvartalet i fjol. Arkivbild
Foto: Eugene Hoshiko AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Snabbmatskedjan McDonald's går bättre än väntat. Nettovinsten lyfte med 19 procent till 1,6 miljarder dollar under det fjärde kvartalet.

Omsättningen steg 13 procent till 6 miljarder, vilket var i linje med förväntningarna.

Vinsten var lägre än väntat. Men i jämförbara restauranger lyfte försäljningen globalt med 12,3 procent i årstakt, vilket kan jämföras med en snittprognos på 10,7 procent enligt en Bloombergenkät. USA-försäljningen steg samtidigt med 7,5 procent i årstakt.

Prishöjningar och kampanjer bidrog till försäljningslyftet, medan kvartalet präglades av restriktioner på många marknader till följd av spridningen av omikronvarianten i covid-19-pandemin.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Ryska marknaden hämtar andan

En stor militärövning i Belarus, med omfattande rysk medverkan, har pekats ut som ett hot mot Ukraina.
Foto: Rysslands försvarsdepartement/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ryska marknaden hämtar andan. Landets valuta, rubeln, går mot strömmen bland pressade tillväxtvalutor på världsmarknaden. Och Moskvabörsen lyfter.
Vändningen kommer sedan Belarus regering försökt ge lugnande besked om en gemensam militärövning med Ryssland.

Den ökade geopolitiska spänningen kring Ukraina och Ryssland har sedan en tid gett upphov till marknadsoro. Men på torsdagen syns tecken på en viss lättnad på marknaden.

Rubeln återhämtar sig med drygt 1 procent till cirka 78:70 rubel per dollar efter ett uttalande från Viktor Gulevitj, biträdande försvarsminister i Belarus, där han bekräftar att planen är att ryska trupper ska lämna Vitryssland efter militärövningen i landet – med en lång gräns i söder mot Ukraina.

Rubeln har pressats hårt

Moskvabörsens RTS-index, där priserna sätts i dollar, går upp nästan 4 procent. Det breda Moex-index, med rubel som valuta, stiger samtidigt med 2 procent.

Rubeln har inför torsdagens uppgång pressats hårt nedåt sedan slutet av oktober, då kursen låg på omkring 70 rubel per dollar.

Europeiska centralbanken (ECB) varnar samtidigt långivare med exponering mot Ryssland för att ha beredskap för effekter av sanktioner om farhågorna om en rysk invasion av Ukraina genomförs. ECB har enligt tidningen Financial Times i samband med varningen begärt information om hur bankerna förbereder sig på olika scenarion.

Det har bland annat spekulerats i att USA kan slänga ut Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift.

Bland internationella storbanker med stor exponering mot Ryssland finns bland annat tyska Deutsche Bank, nederländska ING, amerikanska Citi, franska Société Générale, österrikiska Raiffeisen och italienska Unicredit.

Fordringar för 1 130 miljarder

Utländska banker har tillsammans med sina ryska dotterbolag ryska fordringar värda omkring 121 miljarder dollar (cirka 1 130 miljarder kronor). Det ska även finnas ryska insättningar och lån i internationella banker för 128 miljarder dollar, enligt Bank of International Settlements.

Förutom risken för en rysk bankkris om Rysslands sparkas ut från Swiftsystemet kan kraftiga kursrörelser i rubeln slå mot banker med exponering mot Ryssland, då det kan tvinga fram stora värderas på ryska tillgångar.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Bolag med exponering mot Ryssland/Ukraina

Det finns även exponering mot Ryssland och Ukraina utanför banksektorn, visar en genomgång gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Den ryska gruvkoncernen Petropavlovsk, noterad på Londonbörsen, är ett exempel med ett kursras på 22 procent sedan årsskiftet. Flera storbolag på Warszawabörsen i Polen, som jordbruksbolagen Kernel och Astarta, har också stor verksamhet i länderna.

Bloomberg pekar även ut andra västeuropeiska bolag med stor exponering mot Ryssland och Ukraina:

Däcktillverkaren Nokian Renkaat (Finland)

Däcktillverkaren Pirelli (Italien)

Öltillverkaren Carlsberg (Danmark)

Öltillverkaren Heineken (Nederländerna)

Byggkoncernen Strabag (Österrike)

Varuhuskedjan Metro (Tyskland)

Gruvkoncernen Polymetal (Storbritannien/Ryssland)

Ståltillverkaren Evraz (Storbritannien/Ryssland)

Nord Stream 2-exponerade bolag som Shell, BASF, Uniper, OMV och Engie

Oljekoncernen BP (Storbritannien)

Källa: Bloomberg

Ekonomi

Apples nya drag: Blippa kreditkort på Iphone

Det är redan möjligt att betala med mobilen, men enligt uppgift vill Apple att det ska bli möjligt att ta emot kortbetalningar direkt i telefonen. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Apple utvecklar tjänst för att ta emot kreditkortsbetalningar direkt i Iphone, enligt källor till Bloomberg. Om det blir verklighet kan mjukvaran bli en tuff konkurrent på betalmarknaden.

Teknikjätten Apple köpte upp Mobeewave år 2020, ett kanadensiskt företag som utvecklar teknologi som möjliggör för smarta telefoner att ta emot kreditkortsbetalningar.

Sedan dess har Apple fortsatt utveckla mjukvaran inom företaget, enligt källor till Bloomberg. Den nya betalmöjligheten kan introduceras så snart som den här våren.

Det är troligtvis systemet "near field communications", eller "närfältskommunikation" som funnits i många år som kommer att användas, skriver Bloomberg vidare.

Det finns olika sätt att ta emot kortbetalningar i mobiler redan i dag, både i USA och i Sverige. Men de systemen kräver någon typ av extern terminal. Den nya tekniken gör istället telefonen till en terminal som låter småföretagare ta emot betalningar direkt i telefonen.

Apple har inte kommenterat uppgifterna.

Ekonomi

Så ska du tänka kring börsraset

Börsen svajar rejält. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar, värdet på fondkontot blir allt mindre för varje dag och frågorna hopar sig – vad är det som händer med min privatekonomi just nu?
Här är några av svaren.

Backa till 2021 och inget verkade kunna rubba aktiemarknaden, varken pandemi eller logistikproblem inom världshandeln. Men de 35 procent som Stockholmsbörsen gick upp med under året är nu historia.

Dagens verklighet, en nedgång sedan årsskiftet på drygt tio procent och många småsparare som kanske inte tidigare varit med om kraftiga nedgångar ställs nu inför en rad frågor:

Fråga: Jag loggade in på mitt konto och allting har rasat. Vad är det som egentligen har hänt?

Svar: Enkelt uttryckt: Korrigeringar på aktiemarknaden sker med jämna mellanrum. Den här gången kom korrigeringen framförallt på grund av stigande räntor. Flera centralbanker har redan höjt styrräntorna för att få bukt med inflationstrycket och amerikanska centralbanken Federal Reserve tros nu genomföra ett flertal höjningar med start i mars. Stigande räntor gör att investerare börjar att titta på andra placeringsalternativ än aktiemarknaden som följaktligen backar. Dessutom missgynnas framtidsbolag som inom tekniksektorn av stigande räntor, sådana som Apple, Netflix och Alphabet (Google) är tunga spelare på just New York-börsen. Till detta kan läggas flera andra faktorer. Rysslands agerande kring Ukraina är något som riskerar att dra upp energipriserna ännu mer då Ryssland förser Västeuropa med gas och olja. Dessutom har många bolagsaktier under det senaste årens uppgång rusat till en högstanivå och då finns det också rejält med fallhöjd.

Fråga: Är det här en börskrasch?

Svar: Historiskt sett nej. Börskrasch brukar kännetecknas som när man ser ett betydligt större ras än vad aktiemarknaden upplever nu. Under pandemins utbrott gick till exempel Stockholmsbörsen ned cirka 20 procent på två månader och hösten 2008 vid finanskrisen omkring 30 procent.

Fråga: Okej, men på en skala, hur orolig ska jag då vara?

Svar: Det enkla svaret är det beror helt och hållet på när du har tänkt att använda pengarna? Är det här sparkapital till semesterresan till Mallorca i sommar så är det naturligtvis tufft just nu. Handlar det i stället om sparande till att tioåriga sonen eller dottern ska flytta hemifrån kan du göra som privatekonomer bruka säga – sitt still i båten. Traditionellt brukar man säga att den som tänker på sitt sparande det sista man gör innan man somnar, då kanske man ska agera för att om inte annat få bättre nattsömn.

Fråga: Jag håller mig borta från allt vad aktiemarknaden heter men pensionssparar. Hur påverkas min pension?

Svar: Inget aktie- eller fondsparande går helt opåverkat förbi när det kommer kraftiga kursfall. Den som sparar i fonder påverkas dock i mindre omfattning då en fond kan investera i flera hundra olika typer av företagsaktier. Dessutom avgör naturligtvis vilken risknivå fonden har. Den som är orolig kan naturligtvis dra ned på risknivån genom att byta fonder men då också få vara beredd på att ta en ekonomisk förlust.

Fråga: Vilka aktier har varit de stora förlorarna?

Svar: Enkelt beskrivet går det att säga att många av 2021 års stora vinnare nu tillhör förlorarna. Bolag inom tekniksektorn anses missgynnas mest med stigande räntor. På Stockholmsbörsen har till exempel nummerupplysningsbolaget Truecaller rasat drygt 40 procent i år. Detta efter börsnoteringen i oktober 2021. Riskkapitalbolaget EQT som lyfte kraftigt under förra året är ned 27 procent. Bland andra förlorare märks förra årets jättevinnare och småspararfavoriten, Hexatronic med en nedgång på nästan 30 procent.

Fråga: Går det att hitta några vinnare överhuvudtaget?

Svar: Jodå, som alltid även i allmänna nedgångar, finns det bolag som klarar sig bättre. Flygbolaget SAS har lyft drygt 20 procent i linje med hela sektorn och är numera ned bara några enstaka procent på ett års sikt. Det kraftigt stigande oljepriset har gjort att till exempel Lundin Energy är upp 15 procent och Ericsson är också en vinnare efter sitt bokslut tidigare i veckan som fick kursen att lyfta rejält. Bolag som traditionellt sett ses som trygga investeringar i skakiga tider, läs telekomsektorn i form av Tele2 och Telia, har också klarat sig relativt väl.

Fråga: Men om något har rasat, då borde det ju rent logiskt vara köpläge nu?

Svar: Den som valde att gå in på aktiemarknaden när pandemin bröt ut våren 2020 fick se hur värdet sköt i höjden extremt snabbt och mycket. Att pricka in nedgångar och sälja på uppgångar brukar dock ses som extremt svårt. Rådet har i stället varit att månadsspara och därmed göra kontinuerliga insättningar. Det gör att du köper på såväl lägre som högre nivåer och då ska få ett genomsnittligt anskaffningsvärde som blir jämnare.

Fråga: Okej, så börsen rasar och mina sparade pengar försvinner. Finns det något positivt att hitta i det här?

Svar: Det går alltid att luta sig mot att "det kunde ha varit värre", som till exempel september 1990. Då rasade Stockholmsbörsen med drygt 23 procent under enskild månad. Det var då under hösten som Iraks dåvarande president Saddam Hussein invaderade Kuwait och oljepriset rusade. Det var också under 1990 som den så kallade finanskrisen uppkom inom bank- och fastighetsvärlden.

Tobias Österberg/TT

Ericsson med vd:n Börje Ekholm i spetsen är en av den senaste tiden börsvinnare. Arkivbild
Ericsson med vd:n Börje Ekholm i spetsen är en av den senaste tiden börsvinnare. Arkivbild
Foto: Marko Säävälä/TT

Ekonomi

Motvinden avtar på börsen

Ränteoro sänker börser världen runt. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen sjunker efter oväntat hökaktiga uttalanden av Fed-chefen Jerome Powell i onsdags kväll.
Men motvinden avtar och inför lunch ligger OMXS-index på minus 0,6 procent.

Teknikaktier fortsätter ta stryk i den våg av räntefrossa som präglat världens börser på senare tid.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index sjunker nätkasinoutvecklaren Evolution med 4 procent, medan molntjänstbolaget Sinch ligger på minus 2,4 procent.

Inför börsöppningen har Wallenbergsfärens storbank SEB som första storbank presenterat bokslut för 2021, med ett oväntat starkt resultat och förslag om återköp av aktier för 5-10 miljarder i år ovanpå ordinarie utdelning. Aktien inledde nedåt, men är efter två timmars handel oförändrad mot gårdagens stängning.

Bland de tunga förlorarna finns dock vitvarutillverkaren Electrolux kvar. Aktien sjunker 1,6 procent sedan koncernen i onsdags kväll flaggat för en engångssmäll relaterad till amerikanska tullavgifter på 727 miljoner kronor, som tynger resultatet för fjärde kvartalet.

Kredithanteringsbolaget Intrum går mot strömmen och rusar uppåt med nästan 12 procent efter en rapportrökare, med ett oväntat stort vinstlyft och en höjd utdelning.

Marknaden tolkar Fed-chefen Jerome Powells uttalanden i onsdags kväll svensk tid som att det nu kan bli snabba penningpolitiska åtstramningar i USA, för att trycka ned den högsta inflationen på nästan 40 år i världens största ekonomi.

Under nattens handel föll börserna i Asien efter en sur avslutning på Wall Street i onsdags. Det pekar dock uppåt på Wall Street på torsdagen i terminshandeln.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Ekonomi

Oatlys reklam förbjuds i Storbritannien

Två av Oatlys tv-reklamer anses vara vilseledande i Storbritannien. Arkivbild.
Foto: Marta Lavandier/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska motsvarigheten till Reklamombudsmannen, ASA, förbjuder två tv-reklamer från den svenska havremjölkstillverkaren Oatly i Storbritannien, skriver Resumé.

Reklamfilmerna anses vara vilseledande och över hundra personer har klagat på reklamen. I filmerna påstår Oatly att havremjölken, jämfört med komjölken, producerar 73 procent mindre koldioxid.

Enligt Oatly avser reklamen specifikt en av deras produkter och denna jämfördes med utsläppen som brittisk komjölk genererade. ASA anser däremot att Oatly inte har underlag till påståendet när konsumenterna kan tro att alla Oatlys produkter ger ifrån sig 73 procent mindre koldioxid jämfört med komjölk.

Oatly har därefter tagit bort påståendet från reklamfilmerna och från sin egen sajt.

Ekonomi

Powell skrämde finansmarknaderna

Fed-chefen Jerome Powell är tydligt bekymrad över den höga amerikanska inflationen. Arkivbild.
Foto: Brendan Smialowski/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kanske fem räntehöjningar i år och ytterligare fler därefter. De efterföljande analyserna av USA:s räntebesked slår fast att Fed-chefen Jerome Powell signalerar hårdare tag mot inflationen än väntat.
PREMIUM

– Det finns en risk att den höga inflationen som vi ser biter sig fast längre, det finns en risk att den stiger ytterligare. Vi måste vara redo att agera på alla dessa möjliga utfall, sade Powell bland annat på presskonferensen, enligt Bloomberg.

Kommentarerna från ekonomerna är ganska samstämmiga. Jerome Powell var hökaktig på den efterföljande presskonferensen efter att räntebeskedet lämnats på onsdagskvällen.

"Enligt vår mening kan inte en 50 räntepunkters höjning i mars uteslutas om inflationen/lönerna överraskar tydligt på uppsidan. Vi ser det dock mer troligt att Fed höjer räntan i en snabbare takt och att nästa höjning kommer redan i maj", skriver SEB-ekonomen Lina Fransson i en kommentar.

Enligt SEB prissätter marknaden nu nästintill fem höjningar i år och ytterligare omkring två höjningar nästa år.

Stressad Powell

Erik Nilsson på Öhman Fonder är inne på samma spår. Han konstaterar bland annat att Powell på en direkt fråga inte uteslöt en 50-punkters höjning:

"Presskonferensen var betydligt mer hökaktig än pressmeddelandet. Det framgår tydligt att Powell anser att man kan höja räntan många gånger innan det skulle skada arbetsmarknaden. Jag skulle säga att sammantaget minskar sannolikheten för att snabb rekyl upp på aktiemarknaderna", skriver han i en skriftlig kommentar.

Så här skriver Nordea-ekonomen Henrik Unell:

"Det gick att läsa in att Fed var jäktade och Powell gav intrycket att fem höjningar eller fler under 2022 låg närmare sanningen än Nordeas prognos på fyra".

Bakgrunden till de aviserade räntehöjningarna är den osedvanligt höga amerikanska inflationen som ligger på sju procent, den högsta prisökningstakten på 40 år.

Parallellt med rejält höjd styrränta planerar Federal Reserve, som väntat, att dra ner på stödköpsprogrammet av statsobligationer som också kommer att bidra till att höja ränteläget i den amerikanska ekonomin.

Det hökaktiga beskedet från USA:s centralbank fick USA-börserna att falla. De amerikanska marknadsräntorna steg och dollarn stärktes. Tendensen fortsatte på de asiatiska finansmarknaderna under natten.

Olle Lindström/TT

Ekonomi

Skatteinkomster gav stort budgetöverskott

Finansminister Mikael Damberg (S) kan glädjas åt ett överskott på 77,8 miljarder 2021, trots att saldot hamnade på minus 76,3 miljarder i december. Arkivbild
Foto: Marko Säävälä/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Budgetöverskottet för helåret 2021 blev 77,8 miljarder kronor, enligt Ekonomistyrningsverket (ESV). Det kan jämföras med 220,6 miljarder i underskott under 2020.

"Den stora skillnaden mellan åren förklaras främst av att skatteinkomsterna ökade kraftigt under 2021 och att Riksbanken återbetalade vissa lån", skriver ESV.

"Ökningen beror till stor del på att arbetsgivaravgiften under 2021 återgick till tidigare nivåer jämfört med 2020, då den tillfälligt var nedsatt efter riksdagens beslut med anledning av coronapandemin", tillägger ESV när de beskriver utvecklingen för statens inkomster, som lyfte till 1 190,9 miljarder kronor.

För december beräknas saldot till ett underskott på 76,3 miljarder.

Joakim Goksör/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL