Ekonomi

Nedåt på Asienbörserna

Börserna i Asien inleder handelsveckan på minus. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde handelsveckan nedåt, i spåren av förra veckans mörka utveckling på Wall Street.

Tokyobörsen backar i den inledande handeln tyngd av fallande kurser för it-bolaget Fujitsu, elektronikföretaget Sony och ståljätten Nippon Steel.

Det ledande Nikkei 225-index backade 0,8 procent vid öppning och det bredare Topix-index öppnade med minus 0,7 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index över 1 procent vid öppning. Shanghaibörsen tappade 0,4 procent, medan kompositindexet i Shenzhen backade 0,6 procent.

Investerarna väntar nu spänt på veckans Fed-möte, där det förutspås signaler om räntehöjningar.

Ekonomi

Regeringen vill skynda på elflyg

Utvecklingen av elflygplan pågår för fullt. Än så länge handlar det mest om mindre plan. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi

Regeringen vill att utvecklingen av elflyg ska skyndas på. Trafikverket får därför i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur stödet till forskningen på området kan utvecklas.

"Jag vill förbättra det statliga stödet för utveckling av elflyg och påskynda det industriella utvecklingsarbetet i Sverige. Det är bra för klimatomställningen och skapar nya jobb", säger infrastrukturminister Tomas Eneroth i ett pressmeddelande.

Inom begreppet elflyg återfinns i dag flera framväxande tekniker, till exempel batteridrift och vätgasdrift genom bränsleceller och gasturbiner.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022.

Ekonomi

Blandat på Asienbörserna

Börserna i Asien inleder handelsveckan på minus. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde handelsveckan blandat. Ränteoron finns kvar och syns särskilt i svag utveckling för teknikaktier, men tecken på att det kan vända uppåt på Wall Street i terminshandeln ger draghjälp uppåt.

Vid stängning hade Tokyobörsen återhämtat sig efter en svag inledning av måndagen. Nikkei 225-index stängde till slut på en uppgång på 0,2 procent, medan det bredare Topix-index gick upp med 0,1 procent.

Taiwanbörsen steg också, upp med 0,5 procent.

Seoulbörsens fortsatte dock nedåt och tappade 1,5 procent.

Hongkongbörsen föll också och låg på minus 1,1 procent i den avslutande handeln. Shanghai- och Shenzhenbörsen kretsade samtidigt kring nollstrecket.

I veckan kommer flera tunga teknikrapporter från amerikanska tungviktare som Microsoft, Tesla och Apple. Samtidigt väntar investerare med spänning på nya signaler om penningpolitiken från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och färska BNP- och inflationstal från USA.

Ekonomi

Räntefrossa förstör techfest på börsen

Börser runt om i världen – särskilt Nasdaqbörsen på Wall Street – skakas av oro inför snabba amerikanska räntehöjningar, sedan inflationen rusat upp till 7 procent i USA i december. Arkivbild
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Räntefrossa härjar på tekniktunga Nasdaqbörsen. Högt värderade bolag med dålig lönsamhet har inlett året med kursras på bred front.
Turbulensen lär hålla i sig ett tag till, enligt experterna. Men någon upprepning av IT-kraschen 2000 väntas inte.

Nasdaqbörsen i New York har fallit fyra veckor i rad. Sedan den historiska toppen i november är nedgången 14 procent – "en korrektion" på börsspråk.

– Jag tror inte riktigt du kan jämföra med it-bubblan 2000, säger Johan Nilke, förvaltare på fonden Lannebo Teknik.

– Men till slut kommer verkligheten ikapp och nu har vi ränta igen, snart, tillägger han.

Svårare att räkna hem

Högre räntor gör det svårare att räkna hem de höga värderingar som präglar delar av börsen. Det hänger ihop med att en krona i framtiden tappar i värde mot en krona i handen när ränteläget lyfter.

– I en miljö där räntorna stiger brukar bolag som har låga vinster och svaga kassaflöden få det jobbigt. Det är förhoppningsbolag. De har ett koncept, men vinsterna ligger långt in i framtiden, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

– Det är en ren och rå multipelkontraktion, tillägger han.

Multiplarna som Söderfjell pratar om är de så kallade P/E-talen, som anger aktiernas pris i förhållande till bolagens förväntade vinster.

De flesta aktierna som tar stryk i räntefrossan finns i tekniksektorn, enligt Söderfjell. Men det finns även gott om kursförlorare inom bioteknik och bland så kallade förvärvsbolag, som har som affärsidé att köpa till sig tillväxt.

– Den typen av bolag tycker jag generellt man ska vara försiktig med, säger han.

Johan Nilke gör ungefär samma analys. Men han varnar för att dra alla teknikbolag över en kam.

– Det är ingen teknikbubbla, utan snarare en bubbla i höga värderingar i bolag som har sämre kvalitet – eller snarare där vinsterna ligger längre fram, säger han.

"Tesla ser galet dyrt ut"

Nilke pekar ut elbilsjätten Tesla som ett typexempel på en bubbelaktie.

Värdet på Teslas aktie ökade mer än tio gånger från botten i mars 2020 till den historiska toppen i november i fjol. Men i år har det gått brant utför, med ett kursras på 21 procent sedan den 3 januari i år.

Fast även om en dryg femtedel av börsvärdet raderats ut i år är Tesla värt nästan 1 000 miljarder dollar – över tre gånger så mycket som världens största biltillverkare, Toyota. Detta trots att Toyotas vinst och försäljning ligger omkring 6-7 gånger över Teslas.

Nilke påminner samtidigt om att Tesla inte alls har samma lönsamhet och vinster att räkna hem som de etablerade så kallade Faang-bolagen på Nasdaq: Facebook-ägaren Meta Platforms, Amazon, Apple, Netflix eller Google-ägaren Alphabet.

Tomas Otterbeck, analyschef på investeringsbanken Redeye, gör samma iaktagelse.

– Med normala värderingsögon ser Tesla helt galet dyrt ut. Och det är alltid ett varningstecken när analytiker måste börja räkna med att bolaget ska lyckas etablera sig på helt nya marknader för att kunna motivera den nuvarande värderingen, säger han.

– Tesla är väl den mest uppenbara bubbelvarningen. Det finns även troligtvis många bubblor inom krypto. Varningsflaggorna är många, kan jag säga utan att vara någon expert på området, tillägger han.

Men man ska enligt Otterbeck komma ihåg att Nasdaq redan har korrigerats nedåt med en relativt kraftig nedgång i fjol – om man räknar bort Faang-bolagen och teknikbjässar som Microsoft, Nvidia och Tesla.

Mycket pengar till förvärv

Otterbeck lyfter även fram att spelsektorn just nu är inne i en förvärvsfas, med Microsofts bud på Activision Blizzard för 620 miljarder kronor i veckan som en milstolpe.

– Gamingbolagen har gått från att vara "out of fashion" till att vara lite heta igen bara på en dag, säger han.

Han tillägger att det finns mycket pengar för förvärv ute på börsen.

Söderfjell på Ålandsbanken minns it-bubblan 2000 väl, när bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com kollapsade på Stockholmsbörsen och e-handelsjätten Amazon – då ett relativt nystartat tillväxtbolag – rasade över 90 procent på Nasdaq.

Någon upprepning av det tror han inte på nu.

– Det finns ett antal mindre bolag som ser mycket högt värderade ut, men det finns inte samma vilda optimism i värderingarna eller vinstprognoserna, säger han.

Fast mycket pekar på att börsturbulensen fortsätter. Frågan är bara hur mycket och hur länge. Kommande räntebesked och inflationsdata från USA spelar här en avgörande roll.

– Om det blir de räntehöjningar som är planerade nu borde vi se att det stabiliseras någon gång i mars. Men fortsätter det att vara osäkerhet kring inflationen och räntorna kan det här fortsätta under längre tid, säger Nilke.

Söderfjell fyller i:

– Jag tror inte det här är färdigt ännu. Jag tror det kommer fortsätta tills det att osäkerheten kring hur aggressiva centralbankerna kommer att vara har lagt sig.

– Sedan handlar det förstås om företagsvinsterna. Vi går ju precis in i rapportsäsongen nu.

Agnarna skiljs från vetet

Inflationsproblemet är i första hand amerikanskt. Men många räknar med att Riksbanken och Europeiska centralbanken (ECB) måste ta rygg på centralbanken i USA när penningpolitiken börjar stramas åt.

Tydligt är i alla fall att det inte bara är Wall Street som drabbats av räntefrossan. Agnarna skiljs från vetet på alla börser i världen, även på Stockholmsbörsen.

Söderfjell har tittat närmare på de 101 aktier som föll mer än 10 procent på Stockholmsbörsen under årets två första handelsveckor. Med några enstaka undantag handlade det just om högt värderade tillväxtbolag och trots de kraftiga kursfallen är de 101 bolagen fortfarande i genomsnitt 4-5 gånger högre värderade i förhållande till sin vinst än verkstadsbolag som AB Volvo och SKF eller storbankerna.

– Så man kan ändå inte säga att det har blivit rea, säger Söderfjell.

Joakim Goksör/TT

Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Foto: Susan Walsh AP/TT
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Foto: Graeme Jennings AP/TT

FAKTA

Fakta: Nasdaqs sämsta årsstart på 24 år

Nasdaqs inledning på 2022 på minus 12 procent är enligt nyhetskanalen CNBC den sämsta på 24 år. I veckan väntar en rad tunga bokslut, från bland annat Microsoft, Apple och Tesla, som kommer att prägla fortsättningen. Men mest avgörande blir enligt expertisen vad USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) gör med räntan och hur inflationen utvecklas.

Över 2 900 av Nasdaqs drygt 3700 aktier ligger på minus i år. Här är de tio kursras som tyngt mest hittills:

Microsoft: -12,0 procent

Apple: -8,5 procent

Amazon: -14,4 procent

Nvidia: -20,5 procent

Tesla: -10,7 procent

Netflix: 34,0 procent

Alphabet (Google): -10,1 procent

Meta Platforms (Facebook): -9,9 procent

Broadcom: -19,9 procent

Bland vinnarna på Nasdaq hittills i år sticker speljätten Activision Blizzard ut efter budet från Microsoft. Aktien har gått upp 22,3 procent. Andra spelaktier har hängt på uppåt, däribland Zynga, upp 40,5 procent, och Electronic Arts, som ligger på plus 5,4 procent.

Källa: Bloomberg

FAKTA

Fakta: Därför präglas börsen av räntefrossa

Drivkraften bakom börsturbulensen som präglat inledningen av 2022 är den räntefrossa som tog fart när ett protokoll från det senaste räntemötet i USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) publicerades den 5 januari. Protokollet visade upp en oväntat enad front i direktionen om att det börjar bli dags att strama åt med räntehöjningar och en avveckling av den gigantiska obligationsportfölj på 8 900 miljarder dollar som har byggts upp under pandemin.

Räntefrossan har sedan dess bara ökat. Bland annat sedan inflationen i december tryckts upp till 7 procent, den högsta nivån på nästan 40 år. Samtidigt kommer allt tydligare tecken på en utbredd arbetskraftsbrist och ett brett tryck uppåt på lönerna i USA.

FAKTA

Fakta: Även Stockholmsbörsen skakas

Stockholmsbörsen skakas också om av räntefrossan och har inlett året tydligt nedåt. OMXS-index ligger hittills i år på minus 8,4 procent.

De tio aktier som tyngt mest är:

EQT: -20,9 procent

Nibe Industrier: -33,5 procent

Hexagon: -14,5 procent

Latour: -21,4 procent

Investor: -10,5 procent

Altas Copco: -7,5 procent

Vitrolife: -32,2 procent

Lifco: -21,2 procent

Storskogen: -26,2 procent

Assa Abloy: 6,7 procent

Bland de tunga vinnarna i år – som dämpat indexfallet – finns bland annat Volvo Cars, upp 8,5 procent, Lundin Energy, upp 12,7 procent och Boliden, plus 10,3 procent. Även Ericsson och AB Volvo har gått okej, upp 3,1 respektive 2,6 procent.

Källa: Bloomberg

Ekonomi

Här har flest problem med skulder

Svenskarnas samlade skulder är större än någonsin: 94 miljarder kronor. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Ekonomi
Ekonomi Antalet skuldsatta svenskar är det lägsta på 30 år – men de samlade skulderna är större än någonsin tidigare.
Högst andel invånare med skulder har en liten kommun i Mellansverige.

Vid årsskiftet fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en minskning med drygt 11 000 personer från året före och den lägsta siffran Sverige sett sedan 1991.

Det beror främst på att det är färre skulder till staten som kommer in till Kronofogden, bland annat radio- och tv-avgiften som avskaffades 2019, enligt Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

De som hade skulder för det har i stor utsträckning i dag antingen betalat av dem eller fått dem preskriberade, och inga nya sådana skulder kommer in i och med den slopade avgiften, säger han.

– Innan den nya lagen (då tv-avgiften ändrades till att i stället tas ut via skatten) hade runt 100 000 personer tv-avgiftsskulder. 2021 var det 38 000, och vi förväntar oss på sikt att de som har sådana skulder kommer att försvinna ur våra register.

Stark återhämtning

En annan förklaring till det låga antalet skuldsatta är den starka ekonomiska återhämtningen och de olika stödpaketen som dämpat effekterna av pandemin.

Samtidigt går svenskarnas samlade skulder i motsatt riktning. På ett år har skulderna ökat med sju miljarder och vid årsskiftet noterades den rekordhöga nivån 94 miljarder kronor. Skulderna har ökat med över 32 miljarder på tio år, vilket i stor utsträckning beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan.

En annan förklaring är att de nya skulderna som inkommer till fogden är större i dag.

– Vi kan bland annat se att skulder på mellan 100 000 och 500 000 kronor, typiskt sett lån utan säkerhet, har ökat kraftigt.

Det är en oroande utveckling och Vuletas tips till skuldsatta är att söka hjälp från kommunens skuldrådgivning för att planera sin ekonomi. För de mest skuldsatta är dock skuldsanering den enda lösningen.

Ett svårighet för många i skuld är att man i regel först betalar räntor och avgifter, bara när pengarna räcker går betalningen till själva skulden. Ett systemfel och en ordning som bör ändras, enligt Kronofogden

Oförutsedda utgifter

– Det blir väldigt svårt för dem att ta sig ut, även om de kanske betalat av grundskulden många gånger om kan de ha större skulder än de hade från början.

Får man i stället betala på kapitalbeloppet i första hand och senare hantera räntor och avgifter skulle inte skulden behöva skjuta i väg på det sätt den ofta gör i dag, enligt Davor Vuleta.

TT: Vad ser ni för risker om det blir en ökad inflation med högre räntor och ökade lånekostnader?

– Vi uppmanar alltid folk att att ha pengar för oförutsedda utgifter, så man kan betala om något händer. Men vi ser riskerna, om det blir några stora förändringar kan antalet människor som får skulder hos oss stiga. Tack och lov har de värsta scenarierna som vi prognostiserade för pandemin inte infriats.

Högst andel skuldsatta har Ljusnarsberg i Västmanland, där nästan var tionde invånare över 18 har en skuld till Kronofogden. I Skånska Lomma är det bara en av hundra.

Ekonomi

Nu blir även billiga diamanter dyrare

Kraftiga försäljningslyft och en stängd gruva trycker upp grossistpriserna på diamanter. Arkivbild.
Foto: Brandon Wade/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Diamantindustrin var bland de första att återhämta sig efter pandemismällen våren 2020.
Prisrallyt har sedan dess fortsatt oväntat länge och börjar nu även sprida sig till de allra minsta diamanterna av sämre kvalitet.

Det har länge funnits ett överutbud och samtidigt en begränsad efterfrågan på smådiamanter. Detta har bidragit till att trycka ned priset på diamanter ute i juvelerarkedjorna.

Men nu har trenden vänt.

– Det vi ser nu har vi inte sett på åtminstone tio år, säger Anish Aggarwal, partner på diamantrådgivaren Gemdax.

Sex prognoshöjningar

Suget efter smådiamanter ökar kraftigt, enligt statistik från USA, som står för hälften av den globala marknaden i lågprissegmentet. Bland annat har Signet Jewelers – med kedjorna Kay Jewelers och Zale – rapporterat om nya försäljningsrekord i julhandeln och dessutom höjt sin försäljningsprognos sex gånger på nio månader.

Sammantaget uppskattas diamantförsäljningen under den senaste julhandeln ha ökat med 30 procent jämfört med ett år tidigare.

På utbudssidan har samtidigt en av världens största diamantgruvor, brittisk-australiska Rio Tintos Argyle-gruva, stängts.

Kombinationen av minskat utbud och ökad efterfrågan har gett ett markant tryck uppåt på priserna på rådiamanter även av sämre kvalitet.

Resultatet är tydligt i butikshyllorna, där priser höjs eller mindre och sämre diamanter används i de billigaste smyckena.

I grossistledet rapporterade ryska Alrosa försäljningsrekord 2021, medan sydafrikanska De Beers – världens största diamantproducent – i veckan höjde priserna på rådiamanter med nästan 10 procent gentemot sina kunder, enligt källor. Det är den största prisökningen på många år och den är nästan 20 procent i de billigare segmenten.

Prislyftet för smådiamanter är goda nyheter för gruvindustrin och höjer lönsamheten, men effekterna väntas inte bli dramatiska. Tumregeln i branschen är att diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna.

Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Ekonomi

Beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Så ska slutförvaringen av svenskt kärnbränsle gå till enligt SKB:s metod.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi I veckan väntas beslutet som kan få konsekvenser för Sverige i 100 000 år.
Men frågan är om järn, koppar, lera och berg kommer att skydda oss mot strålning från det utbrända kärnbränslet.
PREMIUM

Det utbrända bränslet från vår kärnkraft har varit en het fråga mellan forskare och politiker i 35 år.

Men på torsdag har miljöminister Annika Strandhäll (S) utlovat ett beslut i frågan. Även om det då inte blir klart att börja bygga, kommer det ändå att klarna om Svensk kärnbränslehantering (SKB) kan sätta sina planer i verket för ett framtida slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland.

Allan Hedin, doktor i jonfysik och säkerhetsanalytiker på SKB, berättar om hur planerna ser ut.

– Utgångspunkten är att kärnbränslet är farligt under lång tid, och vi har behövt hitta en miljö som är stabil under lång tid, säger han.

Det handlar om 100 000 år. En svindlande tidsperiod, för då finns garanterat inte vi, och kanske inte ens människan som art.

– Efter 100 000 år är bränslet ungefär lika radioaktivt som den uranmalm man en gång bröt för att framställa bränslet. Radioaktiviteten hos bränslet avtar snabbast i början. Efter 1000 år har det mesta av radioaktiviteten avklingat.

Det svenska urberget som bildades för två miljoner år sedan är en sådan plats, enligt SKB. Innan dess har olika idéer och metoder undersökts. Som att skjuta upp bränslet i rymden, eller att stoppa ned det djupt under havsbotten.

Men att skjuta upp bränslet är också riskfyllt. En raket kan till exempel haverera under uppskjutningen, och en rad havskonventioner sätter stopp för att borra ned det i djuphavssedimenten.

Olika metoder har utretts

– Vi har tittat på många olika metoder och kommit fram till att den vi ansökt om är den säkraste. Det är den här metoden vi nu föreslår som är den som är aktuell, säger han, och förklarar att den granskats både av Strålsäkerhetsmyndigheten och av mark- och miljödomstolen.

Finland använder samma metod, men där har man kommit längre och redan börjat bygga, förklarar Allan Hedin.

Han berättar att metoden innebär att bränslet ska läggas i gjutjärnshållare. Dessa ska i sin tur läggas i stora kopparkapslar. För allt bränsle som de svenska kärnkraftverken har gjort av med och beräknas göra av med kommer det att krävas 6 000 kapslar, fem meter höga och en meter i diameter.

Tunnlar och kamrar

Kapslarna ska läggas djupt, djupt nere i marken. En halvmil av tunnelsystem ned i kringelikrokar i marken, och så deponeringshål där kapslarna omsluts med en särskild lera som läggs mellan dem och berget.

– Det är en naturlig lera som består av bentonit. Det är den leran som brukar finnas i kattsand, den suger upp vatten bra. Bentonit finns på ganska många ställen i världen.

Då förvaret byggs borras tunnlar och gångar, ungefär som i en gruva. Gångarna proppas igen vartefter de blir fulla.

– Berget i Forsmark rör sig väldigt lite, det är sällan några större jordskalv i vårt land.

Istid i kalkylen

– I perspektivet 100 000 år kan vi normalt förvänta oss några istider, så det räknar vi med i säkerhetsanalysen, även om klimatförändringarna förmodligen gör att de förskjuts, förklarar han.

Han berättar att metoden granskats i olika steg, både av forskare, av Strålskyddsmyndigheten och av domstol.

– Vi har lyssnat på allt de har att säga, och granskat och kvalitetssäkrat i många olika steg, säger Allan Hedin.

Men det finns kritiker. Kopparbehållarna kommer inte att hålla hela tiden ut, menar ett läger av forskare.

– Det finns ett underliggande problem här, för det är en vetenskaplig kontrovers i den här frågan som pågått sedan 1986, säger Ingemar Persson, ledamot i regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet och professor i oorganisk kemi och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Han förklarar att Kärnavfallsrådet inte velat ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga vem som har rätt eller vem som har fel. Regeringen har helt enkelt inte ställt den frågan till rådet, berättar han.

– Så det är en knepig situation. Det vi har sagt i vårt remissvar är att det finns ett antal experiment som kan göras, och att det är bra att göra dem i Forsmark, med rätt sorts koppar, strålning och syrgasförhållanden. Vår rekommendation är att tillståndet förenas med villkor om att de experimenten görs.

Kärnavfallsrådet ger vartannat år en kunskapsrapport till regeringen. Nästa ska komma om en månad, det vill säga efter regeringens beslut.

– Vi har skrivit ett kapitel i den om den vetenskapliga kontroversen, hur den uppstod och hur den utvecklats, säger Ingemar Persson.

Rättad: I en tidigare version angavs en oklar angivelse för tillståndet.

Johanna Cederblad/TT

I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvar

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 70-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av lera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Nu har regeringen utlovat ett beslut om slutförvaret den 27 januari.

Byggstart skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar slutförvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering

Ekonomi

Dags för storbolagen att visa korten

Flera storbolag rapporterar i veckan. Lever de upp till förväntningarna?
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Hur påverkar situationen i Kina H&M och Ericsson?
Hur frikostiga är storbankerna med aktieutdelningar och kan Volvo överträffa förväntningarna igen?
Det är några frågor som ska få svar i veckan.
PREMIUM

Rapportperioden har redan inletts men nu är det dags för giganterna, Stockholmsbörsens största bolag. Med start på tisdag och fortsatt fram till superfredagen rullar rapporterna in. Så här ser läget ut i berörda bolag:

Tisdag

Ericsson

Överraskade marknaden i november med att köpa loss amerikanska Vonage för 55 miljarder kronor vilket fick aktiekursen att backa. Dessutom har man mött motstånd i Kina där senaste rapporten visade ett försäljningstapp på sex procent, en konsekvens av Post- och telestyrelsens beslut att stänga ute kinesiska leverantörer från den svenska 5G-utbyggnaden, enligt vd:n Börje Ekholm.

I USA har bolaget tagit en marknadsledande position kring 5G-utrullningen och hur den marknaden utvecklas blir därför en huvudfråga. Detta liksom en uppdatering av den stämningsansökan som man lämnat in mot jätten Apple gällande licensavgifter för användning av 5G-patent, enligt analytiker som TT talat med.

Torsdag

SEB

Banker ses som självklara vinnare i en stigande räntemiljö och aktieägare hoppas på utdelningsfest. SEB är först ut av de fyra storbankerna och ger därmed en fingervisning om hur det går för sektorn. Dessutom väntas bolaget i anslutning till rapporten presentera sin nya affärsplan för perioden 2022–2024.

– SEB kommer ju regelbundet med dessa och det brukar betyda evolution och inte revolution. Det brukar inte vara några jättedramatiska förändringar, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker hos Danske Bank.

En större fråga är däremot en eventuell ökning av kostnadsnivån hos SEB.

– Samtliga banker är i behov av att investera. Det är en otrolig svaghet av storbankerna att man låtit Avanza och Nordnet ta så stor andel, det är på grund av att storbankerna arbetat utifrån kostnadskontroll i stället för att hitta tillväxt inom attraktiva områden. Så kan man inte hålla på i längden, påpekar Håkansson.

Ytterligare en fråga som lär komma upp är ett eventuellt återköpsprogram av aktier, något som traditionellt brukar lyfta aktiekursen.

Fredag

H&M

Har som alltid redan meddelat försäljningssiffran före rapporten, den här gången en ökning med elva procent för fjärde kvartalet. En stor fråga är om bolaget kommer att säga något om bojkottsituationen i Kina? I samband med förra kvartalsrapporten hade Kina ramlat bort från listan över företagets tio största marknader. Ytterligare en het fråga är om det blir ändrade besked kring stängningar av ytterligare fysiska butiker. På pluskontot finns stigande klädpriser i linje med stigande inflation.

Telia

Telekomsektorn med bland annat Telia missade förra årets kraftiga kursuppgång och steg blott ett par procent samtidigt som Stockholmsbörsens OMXS-index rusade över 30 procent. Årets inledning har varit desto bättre och bolaget ses som en klassisk utdelningsaktie.

– Det kanske kan bli en liten vinsttillväxt utifrån de avyttringar som gjorts. En operatörs verksamhet är relativt stabil, det negativa har varit tillväxten men kassaflödet är stabilt och man skulle kunna dela ut lite mer än två kronor per aktie, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg hos SEB.

Volvo

Krossade marknadens förväntningar i höstas med kraftigt stigande vinst. Orderingång och en uppdaterad prognos för 2022 är självklara frågor kring lastbilstillverkaren. I vilken omfattning man fortsätter att påverkas av flaskhalsar i logistikkedjan som halvledarbrist blir också ett huvudämne. Bolaget delade ut friskt till aktieägarna förra året och nu blir utdelningsbeskedet återigen intressant.

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

Oväntat snabb åtstramning väntas i USA

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med Jerome Powell som chef, väntas vara pådrivande med penningpolitiska åtstramningar i år. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Goldman Sachs ekonomer tror att inflationstrycket i USA kan tvinga fram en oväntat snabb åtstramning.
De utesluter inte att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan slå till med fler än fyra räntehöjningar bara i år.
PREMIUM

Penningpolitiska åtstramningsbeslut kan komma vid varje räntemöte i år, från och med mars, varnar Goldman Sachs ekonomer i ett veckobrev.

I scenariot ingår beslut om minskad balansräkning – det vill säga en snabbare avveckling av den enorma stödköpsportfölj Fed har byggt upp pandemin. Men det finns även risk för fler räntehöjningar än de fyra Goldman Sachs tidigare räknat med.

"Detta ökar sannolikheten för ytterligare en räntehöjning eller ett tidigare besked om balansräkningen i maj", skriver Goldman Sachs-ekonomen Jan Hatzius och hans kollegor.

Goldman Sachs varning utfärdas inför veckans Fed-möte, från vilket det väntas tydligare signaler om en första räntehöjning i mars – upp från dagens 0–0,25 procent i styrränta i USA.

Snittprognosen på marknaden är att Fed höjer styrräntan i mars, juni och september och slutar året med en ränta på 1 procent.

Höjningarna väntas därefter fortsätta upp till 2,25 procent i december 2024, enligt en Bloombergenkät genomförd den 14–19 januari.

FAKTA

Fakta: Första räntehöjningen väntas i mars

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänkte styrräntan till 0-0,25 procent i början av pandemin. Sänkningen gjordes i två snabba steg, den 3 respektive 15 mars 2020, ned från nivån 1,50-1,75 procent.

Med en inflation som nu har bitit sig fast oväntat hårt och uppmättes till 7 procent i december – den högsta nivån på nästan 40 år – samt tydliga tecken på en utbredd löneinflation och arbetskraftsbrist i USA är det nu bäddat för ett första steg tillbaka mot en mer normal ränta.

Marknaden räknar med den första räntehöjningen sedan 2018 i mars i år. Hur snabba åtstramningar det blir efter det avgörs bland annat av inkommande statistik.

I slutet av veckan väntas både färska BNP- och inflationssiffror från USA.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL