Inrikes

Kriminalvården utreder 400 tillfälliga platser

Kriminalvården utreder möjligheterna till 400 nya platser i tillfälliga byggnader. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Kriminalvården behöver utöka platserna på anstalter och häkten under de närmaste två åren.

Ett nytt beslut är fattat om att utreda förutsättningarna för att bygga tillfälliga byggnader med totalt 400 platser på anstalterna Brinkeberg, Haparanda, Hällby, Kristianstad, Ljustadalen och Storboda, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande.

De tillfälliga byggnaderna går snabbt att uppföra och har en begränsad bygglovstid på 10–15 år. Parallellt ska Kriminalvården bygga permanenta hus, så kallade typhus, på flera anstalter.

"Det här är ett viktigt tillskott för att underlätta den ansträngda beläggningssituationen både inom anstalt och häkte då myndigheternas prognoser fortsatt pekar mot ett bekymmersamt läge", säger tillförordnade anstalts- och häktesdirektören Johanna Hallin.

Myndigheten genomför först fördjupande analyser av möjligheterna innan ett definitivt beslut om ett genomförande fattas.

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är cirka tio procent fler än under motsvarande period de senaste åren.

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16-20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Inrikes

10 000 med utvisningsbeslut avvek förra året

Migrationsverket på Pyramidvägen i Solna . Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Under 2021 gjordes över 10 000 polisanmälningar av personer som avvikit efter att de fått ett utvisningsbeslut, enligt SVT Nyheter.

Förra året överlämnade Migrationsverket drygt 18 000 ärenden till polisen om personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men där det bedömdes behövas en polisinsats för att verkställa avvisningen.

Av dem har 10 000 anmälts som efterlysta av polisen efter att de avvikit.

Om personerna fortfarande befinner sig i Sverige är svårt att veta.

– Vi har människor som befinner sig i vårt samhälle som vi inte känner till och som ingen har kontroll över, säger Cajsa Velden, chef på Nationella gränspolisen, till SVT.

Siffran över antalet personer som avvikit har legat mer eller mindre konstant de senaste åren, med en något nedåtgående trend. För fem år sedan var siffran 12 235.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Olof Palmepriset 2021 går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Man knivskuren i halsen – tre anhållna

En man har förts till sjukhus efter att ha blivit knivskuren i Ovanåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 20-årsåldern hittades med en knivskada i halsen i Ovanåker på söndagskvällen. Tre män har anhållits misstänkta för mordförsök.
PREMIUM

Mannen, som hittades utomhus, fördes till sjukhus med ambulans och skadorna rapporterades inledningsvis vara allvarliga.

– Det senaste jag hörde var att han skulle opereras och att han var vaken och talbar, säger Andrew Tomkinson, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom in till polisen strax före klockan 21.

– Vad jag förstår ska en läkare ha varit på plats och kunde snabbt ge den hjälp han eller hon kunde, säger Andrew Tomkinson.

Två män, också de i 20-årsåldern, greps en kort stund efter händelsen och misstänks nu för mordförsök. Någon timme senare greps ytterligare en man i samma ålder, uppger polisen på måndagsmorgonen.

– De tre är nu anhållna, säger polisens presstalesperson Tommy Eriksson.

Polisen har arbetat med samla in vittnesuppgifter och har gjort en teknisk undersökning på brottsplatsen.

– Vi har tagit vissa beslag och säkrat spår, men mycket mer än så kan jag inte säga, säger Tommy Eriksson.

Inrikes

Inga kontroller av arbetsmiljön för hemarbete

Arbetsmiljöverket har inte gjort några kontroller av arbetsmiljön för anställda som jobbar hemifrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om att personer som jobbar hemifrån upplever mer ensamhet, otydligare gränser mellan arbete och fritid, samt svårigheter att känna sig delaktig i arbetslaget.

Trots det har myndigheten inte gjort en enda kontroll av arbetsmiljön för anställda som jobbade hemifrån under förra året, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Arbetsgivare är ansvariga för arbetsmiljön även för de medarbetare som jobbar hemma, enligt arbetsmiljölagen. Men det har alltså inte gjorts några riktade kontroller för att se hur de förhindrar problem med hemarbete.

– De inspektioner vi har genomfört under pandemin har handlat mycket om hur man förebygger smittrisker och att det system man har för sitt arbetsmiljöarbete fångar upp relevanta risker, säger Pernilla Persson Niia, egionchef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Väst, till Ekot.

Hon tror dock att hemarbete är ett område som kommer kontrolleras mer framöver.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Fullspektrum CBD-olja: vad du behöver veta

Apoteum Under de senaste åren har populariteten för CBD-olja ökat. Plötsligt legaliseras den i allt fler stater och är lokalt tillgänglig. CBD-industrin har verkligen exploderat och visar inte några tecken på att sakta ner.

Det finns tre huvudtyper av CBD-oljor, nämligen:

– Fullspektrum CBD-olja

– CBD-isolat

– Bredspektrum CBD-olja

I den här artikeln kommer vi att lägga vårt huvudfokus på fullspektrum CBD-olja.

Vad är fullspektrum CBD-olja?

CBD-olja med fullspektrum är den olja som utvinns från Cannabis Sativa, och innehåller alla cannabinoider som finns naturligt i växten.

Fullspektrum CBD-olja skiljer sig från CBD-isolat och bredspektrum CBD-oljorna på fler sätt än ett. För det första så innehåller CBD-isolat endast rent CBD eftersom det är isolerat från de andra komponenterna i plantan.

Å andra sidan är bredspektrum CBD-olja nästan identisk med fullspektrum CBD-oljan. Den enda skillnaden är att bredspektrum CBD-olja inte innehåller THC, vilket är fallet med fullspektrum CBD-olja.

Vilka är fördelarna med att använda fullspektrum CBD-olja?

I allmänhet har CBD-oljor en mängd fördelar. Det är inte konstigt att de legaliseras i Kanada, Mexiko, Jamaica och olika stater över hela USA.

CBD-oljor med fullspektrum har särskilt många fördelar.

Låt oss ta en närmare titt.

– Ger entourage-effekten

CBD-oljor med fullspektrum innehåller hundratals botaniska komponenter, som var och en har sin egen, specifika effekt på kroppen. När alla dessa föreningar interagerar förändras deras beteende, vilket skapar en entourage-effekt. Forskning, även om den är begränsad, har visat att på grund av entourage-effekten så fungerar CBD-oljor med fullspektrum bättre. De ger bland annat användaren en omfattande mängd fördelar.

– De innehåller terpener

CBD-oljor med fullspektrum innehåller terpener som är bra för aromaterapi. De ger en söt doft som är terapeutisk. De avger en lugnande och avslappnande effekt som hjälper till att öka individens mentala och allmänna välbefinnande.

Dessutom hjälper de med muskelavslappning, minskade stressnivåer och ökade energinivåer.

– Möjlig lindring av kronisk smärta

Kronisk smärta är ett tillstånd där kroppen lider av svår smärta till följd av trauma, såsom svåra skador efter olycksfall. I de flesta fall inträffar smärtan dagar eller till och med månader efter skadan. Med tanke på att kroppen led av skadorna under en längre period kan det vara svårt att hantera smärtan, vilket kan leda till att receptfria mediciner för smärtstillande är mindre effektiva. Dessutom kan långvarig användning ha negativa effekter på kroppens organ. Användningen av fullspektrum CBD-olja har dock visat sig vara ett lovande preparat i att lindra smärta.

Dessutom har fullspektrum CBD-olja till stor del används för dess antiinflammatoriska egenskaper hos personer som lider av artrit och ledvärk. Eftersom fullspektrum CBD-olja har antioxidanter, förstärker den de smärtlindrande och antiinflammatoriska effekterna.

Är det värt att spendera dina pengar och tid på fullspektrum CBD-olja?

Utifrån de fördelar som lyfts fram ovan är det tydligt att fullspektrum ger fler fördelar jämfört med andra CBD-oljor. Så länge som säkra interaktioner med oljan upprätthålls, så är den absolut värd att spendera tid och pengar på.

Inrikes

Misshandlade sambo igen – döms till fängelse

En man på Gotland döms för att han vid upprepade tillfällen misshandlat sin sambo. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern på Gotland döms för att han flera gånger misshandlat sin sambo. Det är andra gången på två år som han fälls för att ha misshandlat kvinnan.

Hösten 2019 dömdes mannen för grov kvinnofridskränkning och olaga hot. Han hade bland annat slagit kvinnan i ansiktet så att tänder lossnat och tagit strypgrepp på henne. Straffet den gången blev skyddstillsyn med särskild behandlingsplan

Nu fälls han för att återigen vid flera tillfällen misshandlat sin sambo. Den här gången döms mannen till ett års fängelse för grov kvinnofridskränkning och misshandel. Han fälls även för att misshandlat en annan person.

Inrikes

Villaägare vaknade när bil körde in i huset

En bilförare körde sent på söndagskvällen in i ett hus utanför Skurup.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En villaägare utanför Skurup som låg och sov vaknade av att en bil körde in i huset under sena söndagskvällen. Larmet kom in till polisen strax före klockan 23.

Ingen person kom till skada vid händelsen. Föraren hade lämnat bilen när polisen kom fram.

– Vi har bland annat hundpatrull som är ute och spårar för att se om vi kan få tag på personen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Eftersom föraren försvann från platsen har denne minst gjort sig skyldig till smitning från trafikolycksplats, enligt polisen.

Inrikes

Studie: ”Infrastruktur­nota kan fördubblas”

Arbete med Norra länken i Stockholm 2008. Projektet blev 259 procent dyrare än beräknat, enligt Jan-Eric Nilssons studie.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
PREMIUM

Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.

Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.

Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.

"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.

För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:

Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.

Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.

Brist på lärdomar från tidigare projekt.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Studie över tidigare infrastrukturprojekt

Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.

Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent

Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent

Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent

Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent

Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent

Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent

Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent

Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)

Källa: Jan-Eric Nilsson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL